Inför kvällens möte i Cloetta Center valde tränarstaben att, istället för att låta Hudacek spela ännu en match, ge Galbraith nytt förtroende mellan stolparna. Jag, och många med mig, hoppades att den 26-åriga dansken skulle få en chans till revansch efter hans, vad som kan ses som, katastrofala tidigare insatser vilket dessvärre visade sig vara för mycket att hoppas på. Nollan spräcktes redan efter 3 spelade minuter då ett skott från Mattias Weinhandl letade sig in i nät alldeles för enkelt bakom en oskymd Galbraith. Detta lade ribban för resterande 57 minuter som inte kan ses som någonting annat än katastrofala.
Resterande tid av den första perioden var, sett till de andra två, någorlunda jämn utan att Frölunda för den sakens skull skapade några större farligheter. Spelet kändes hafsigt och okontrollerat och trots 2 numerära överlägen skapades ingenting som gjorde det svårt för Christian Engstrand i Linköping's mål.

Den andra perioden fick samma tänkbara start som den första. Efter 5 spelade minuter drar Jari Tolsa på sig en utvisning för Hooking vilket skulle visa sig vara förödande då det slutar med att Linköping får chansen till en straff efter att Pär Arlbrant blivit fälld framför mål. Huruvida det faktiskt skulle dömas straff eller inte kan diskuteras, men forwarden utnyttjar i vilket fall detta på bästa sätt och utökar ledning till 2-0. Någonting som även Johannes Salomonsson skulle göra 6 minuter senare då han, efter ett par rejäla (!) tabbar i egen zon, sätter puck nummer 3 bakom Galbraith i Frölunda-kassen.

Ett blekt Frölunda gjorde det enkelt för Linköping som visade upp en helt annan vilja gentemot bortalaget. Man forecheckade bra, låg nära sin motståndare, vann närkamper och tog tillvara på de misstag bortalaget bjöd på. Detta samtidigt som Frölunda inte gjorde mycket rätt. Man fick stora problem redan i uppspelsfasen då förstapassen allt för ofta hamnade hos motspelare alternativt gick rakt ned i offensiv zon och slutade som icing eller med förlorat puckinnehav. Försvarsspelet var under all kritik och all form av offensiva kvaliteter glänste med sin frånvaro. Man agerade passivt, stod upp dåligt på egen blå, var sist på puck och förlorade närkamper.

Även de sista 20 minuterna präglades av slarv och tama ageranden från bortalaget. Slutresultatet, 4-0, fastställdes redan efter 42 sekunder då Pär Arlbrandt gör sitt andra mål för kvällen och trots att det var Frölunda som jagade kvittering kändes ytterligare ett mål för hemmalaget närmare än en reducering för göteborgarna. Viktor Stålberg's ord till Cmore efter andra perioden summerar matchen väldigt bra: Katastrofhockey!