NHL-podcast
2010-10-28 17:35
Versus: Hur har Pittsburgh Penguins skött sina kort?
Populära Versus gör comeback under NHL-säsongen 10/11. Första ämnet att behandlas är Pittsburgh, Stanley Cup-mästarna från 08/09. Pittsburghskribenten Stefan Hacker står upp för sitt lag mot redaktören och Philadelphiaskribenten Niclas Viberg.

Niclas Viberg
1 kommentarer
Efter en längre tids uppehåll gör populära Versus comeback på SvenskaFans under NHL-säsongen 10/11. Precis som tidigare står Niclas Viberg på ena sidan, men den tidigare vapendragaren Ken Söhrman har tackat för sig – därför införs nu ett nytt upplägg. Vibergs motpart kommer att variera under säsongen och anpassas efter ämnet i fråga.
Första ämnet att behandlas är Pittsburgh – laget som vann Stanley Cup 08/09 och som har en stor svensk supporterskara. Hur har Ray Shero skött sig under sommaren? Formerar Dan Bylsma sina kedjor rätt? Hur ska man behandla en ung powerforward? Hur har helt enkelt Pittsburgh Penguins skött sina kort under sommaren och säsongsinledningen?
Vibergs motpart för den här gången är ingen mindre än Pittsburghskribenten Stefan Hacker.
---
Pittsburgh har under säsongsinledningen spelat Evgeni Malkin som högerforward i andrakedjan, trots att han genom åren har visat att han trivs bäst som center. Är det rätt att placera Malkin som winger?
SH: Jag förstår varför man ville göra denna omplacering. Penguins har begränsat med spelare som har talang nog för att spela i topp-6 och detta skulle ge Jordan Staal möjligheten att spela i en mer offensiv omgivning. Dessutom är Malkin en dålig tekare vilket avlastar honom från dessa uppgifter.
Samtidigt är Malkin en spelare som är som bäst när han kommer långt ner i banan, kan hämta fart och blir mer involverad i spelet, vilket han blir som center. Jag anser att han är en naturlig center som kommer mer till sin rätt både defensivt och offensivt när han har det utökade ansvar det innebär att spela i mitten. Han kommer heller aldrig att bli en bättre tekare om han inte får teka. Därför borde detta experiment avslutas snarast.
NV: Pittsburghs stora styrka och en nyckelaspekt i Stanley Cup-segern 08/09 var det faktum att man hade en centerbesättning bestående av Sidney Crosby, Evgeni Malkin och Jordan Staal. Det är alltså inte bara en one-two-punch – utan det är en one-two-three-punch av extraordinär klass. När motståndarna äntligen slipper poängmaskinerna Crosby eller Malkin på isen är det istället Staal man får tampas mot. Livet kunde vara enklare i det läget, helt enkelt.
Bortsett från det faktum att det är ett enormt slöseri med Malkins individuella talang att spela honom som winger, går Penguins alltså miste om sin klart största styrka genom att placera honom där. Argumentet att man vill få en bättre offensiv omgivning för Staal kan man acceptera, men det är inte ett behov man behöver fylla när man har Crosby och Malkin – framför allt inte som Staal är en fantastisk center för en checkingline och har få övermän i den rollen. Slutligen räcker det med att konstatera att Mike Comrie har fått agera andracenter med Staal skadad – och med Comrie som andracenter vinner man inga titlar.
---
En av de största svagheterna i Pittsburghs lagbygge är lagets forwards. Bortsett från Chris Kunitz kan man argumentera för att Penguins saknar riktig klass på den positionen. Är det någonting som Penguins general manager Ray Shero ska åtgärda?
SH: Det är viktigt att inse att vi lever i en liga med lönetak. Det innebär för ett lag som Penguins som har rätt höga lönekostnader dels för sina centrar (om vi räknar in Malkin här) och dels på målvakt och försvar så kommer yttersidan bli lidande.
Penguins har många bra yttrar för tredje- och fjärdekedjan men har inte de ekonomiska möjligheterna med nuvarande prioriteringar att införskaffa 30-målsskyttar. Jag anser att vi såg tydligt förra säsongen att ett förbättrat försvar var prio ett och stödjer GM Ray Sheros prioritering i denna fråga.
Penguins kommer förmodligen inte ha råd med några toppyttrar om de inte utvecklas inifrån de egna leden. Dessutom har man en hel del offensiv talang bland backar och så länge Penguins har Crosby och Malkin kommer man att göra en hel del mål. Lagets facit var trots allt femte mest mål i NHL förra säsongen trots bristen på goda målskyttar.
NV: Pittsburgh har en tydlig filosofi att satsa på en stark centerbesättning, ett djupt försvar och en högklassig målvakt, vilket gör att forwardsbesättningen blir lidande – men bara för att man prioriterar vissa aspekter innebär det inte att man ska nonchalera andra. Att spela Petr Sykora, Ruslan Fedotenko, Mike Comrie, Pascal Dupuis eller Max Talbot jämte Sidney Crosby och Evgeni Malkin är ett enda stort hån mot sina stjärncentrars kompetens.
Nog för att lönetaket gör att man inte har råd med någon forward för $7 miljoner, men att knyta till sig relativt billiga och kompetenta offensiva krafter via en trade eller två borde vara en prioritering under säsongen. Dels för att sprida ut sin målproduktion, men även för att maximera Crosbys och Malkins talang och produktion. Sett till rådande lagbygge har Penguins dessutom råd att offra några draftval samt prospects för att få in forwards som faktiskt kan fylla en ännu större funktion jämte Crosby och Malkin.
---
Under säsongsinledningen har Brent Johnson klart överglänst Marc-Andre Fleury mellan Pittsburghs stolpar. Fleury hade även vissa problem under den gångna säsongen, men har tidigare visat sin klass. Ska Penguins satsa på Johnson, för tillfället i bäst form, eller på den bevisat bättre, men formsvaga Fleury?
SH: Detta är en både svår och komplicerad fråga. Det är lätt att säga att laget borde gå med sin heta målvakt och det är rätt att i dagsläget ge Brent Johnson några extra starter. Samtidigt handlar Penguins långsiktiga resultat om att Marc-André Fleury skall komma tillbaks till den form som ledde till två raka Stanley Cup-finaler, varav en seger.
Penguins ledning har dessutom gjort en långsiktig investering i Fleury genom hans sjuårskontrakt värt $35 miljoner. Ibland är det viktigt att inte enbart se till vem som möjligen har störst chans att vinna nästa match, utan att även tänka på vad som är bäst för laget på sikt. Jag tror på Marc-André Fleury och han är en av Penguins nyckelspelare både nu och framöver.
NV: Pittsburgh har tydligt visat att man ser Marc-Andre Fleury som sin förstamålvakt, både nu och i framtiden. Fleury har också tidigare i karriären visat att han är en ytterst kompetent burväktare – men under vissa perioder av den gångna säsongen och under säsongsinledningen har han inte imponerat på samma sätt.
Då Penguins under sommaren genomgick en del förändringar i defensiven är det av vikt att den nya försvarsbesättningen får spela sig samman framför en målvakt som inger trygghet, säkerhet och som faktiskt kan vinna matcher år laget. I dagsläget är det Brent Johnson och inte Fleury som är den målvakten – vilket enligt mig innebär att det är Johnson som ska få de flesta starterna.
I det långa loppet är det givetvis Fleury som måste vara Penguins sista utpost, då det är han och inte Johnson som kan vinna Stanley Cup till Penguins. Men under den anpassningsfas som försvarsbesättningen behöver genomgå – säg de första 20-30 matcherna – gynnas laget mer av att Johnson, om han även fortsättningsvis överglänser Fleury, står mellan stolparna.
---
Under sommaren förlorade Pittsburgh sin försvarsgeneral Sergei Gonchar till Ottawa, men ersatte ryssen med Zbynek Michalek och Paul Martin. Hur påverkar det Penguins spel – och kan Gonchars betydelse i powerplay ersättas?
SH: Penguins förlorade i Gonchar en spelare som har varit en av lagets viktigaste spelare under fem år och jag är väldigt tacksam för det fina jobb han gjort för organisationen. Samtidigt behövdes något göras åt backsituationen efter lagets ojämna defensiv under våren och jag gillar verkligen hur Penguins nya försvar sett ut såhär långt under hösten.
Gonchar är en klippa som power play quarter back, men kanske var man alltför beroende av honom i denna spelform. Allt skulle gå genom honom och det blev rätt enkelt för motståndarna att läsa vad Penguins skulle göra i denna spelform. Penguins power play har dessutom varit rätt misslyckat (runt 20:e plats i ligan) de två gångna åren så kanske var ett nytt utseende nödvändigt oavsett.
Zbynek Michalek och Paul Martin är helt andra typer av spelare med andra styrkor än Gonchar och kan därför inte sägas ersätta hans roll. De kommer aldrig vara hörnstenar i power play där jag snarare tror på Letang och Goligoski som en del av lösningen, men de är väldigt mobila och vi har sett prov på hur Penguins nya försvar är både rörligt och bra på att transportera puck och passa. Dessutom är Michalek mycket bra på att blockera skott, något Penguins saknat sedan Scuderi och Gill försvann. Generellt tror jag att Penguins mår bra av denna förändring.
NV: I och med att Pittsburgh lät Sergei Gonchar gå och istället plockade in Zbynek Michalek och Paul Martin visade man tydligt att man ville gå i en annan riktning med sin försvarsbesättning. Gonchar är en främst offensiv försvarare med vissa defensiva kvaliteter, medan såväl Michalek som Martin har sina främsta styrkor i det defensiva spelet och snarare är tvåvägsförsvarare av hög klass.
Försvarsbesättningen har därmed blivit mer pålitlig i det defensiva spelet, men Gonchars förmåga att transportera puck, leverera snabba och säkra uppspel samt hans skott från blålinjen kommer att saknas enormt. Kris Letang och Alex Goligoski har en bra potential, men de är inte redo att kliva in i Gonchars tidigare roll redan nu.
Kort och gott kan man konstatera att Penguins försvarsbesättning har blivit pålitligare i det defensiva spelet, men har gått miste om offensiva spetskompetenser som Gonchars ersättare inte besitter.
---
Den unge forwarden Eric Tangradi har stor potential, men har också haft vissa problem under säsongsinledningen. När Pittsburgh nu har fått tillbaka en del skadade spelare fick Tangradi därför flytta till AHL – är det rätt steg att ta för hans utveckling?
SH: Det är en bra fråga. Tangradi gjorde vissa saker rätt så bra under hans nio matchers stint med Penguins. Han utnyttjade sin fysik väl. Han var bra i arbetet i sarghörnorna. Samtidigt var han inte riktigt vän med pucken och har mycket kvar att utveckla i sitt offensiva spel. Är alternativet att spela åtta minuter per match i fjärdekedjan är det inget snack om att han mår bättre tid av att spela mer i AHL.
Samtidigt har vi sett många exempel på att powerforwards alltid behöver en del tid i NHL innan de börjar producera offensivt. Vi har sett det med spelare som Chris Stewart, Ryan Clowe Dustin Penner, och tidigare pingvinen Ryan Malone. Det är tveksamt om Tangradi inte kommer att behöva kanske ett par säsonger i NHL innan han kan bli den spelare man hoppas offensivt.
En annan viktig fråga för Penguins på kort tid är att Tangradi var den ende man kunde skicka ner till AHL utan att passera waivers. Med Asham nu spelklar och Staal så småningom också på gång var detta på många sätt det självklara valet för GM Ray Shero. Skall man se till Penguins intressen för stunder var det nog därmed rätt beslut. För Tangradis utveckling är det nog mer tveksamt. Han kommer nog att behöva gå igenom den här fasen förr eller senare oavsett.
NV: Eric Tangradi har all talang i världen och kan utvecklas till en powerforward av högsta klass – men han blir inte en bättre powerforward av att spela i AHL. Sett till vilka spelare som Pittsburgh i övrigt matchar som forwards i sina två toppkedjor borde man onekligen ge Tangradi en plats där. Han skadar inte laget defensivt, tappar inte puck och fyller en funktion vid såväl sargspelet som kring kassen.
Den bristande poängproduktionen är dessutom något som Penguins kan ha överseende med när man sitter på Sidney Crosby och Evgeni Malkin som toppspelare. Tangradi behöver tampas med män för att utvecklas och han behöver lära sig att spela med Crosby eller Malkin, vilket i ärlighetens namn kan vara relativt svårt.
Som powerforward behöver Tangradi anpassa sig till det något mer fysiska och tempostarkare NHL-spelet – och det krävs givetvis speltid i NHL för att göra så. Sett till vilken potential Tangradi sitter på är det ett enormt slöseri att inte redan nu sätta honom med Crosby eller Malkin. Slutligen är det en mycket klen bortförklaring att man skickar ner Tangradi till AHL för att man inte vill förlora någon av sina energispelare via waivers. Tangradi har talangen för att spela i NHL, powerforwards behöver anpassa sig till NHL-spelet och han skadar inte laget när han spelar – för mig är det givet att Tangradi ska husera i en topp-6-roll i Penguins.
Första ämnet att behandlas är Pittsburgh – laget som vann Stanley Cup 08/09 och som har en stor svensk supporterskara. Hur har Ray Shero skött sig under sommaren? Formerar Dan Bylsma sina kedjor rätt? Hur ska man behandla en ung powerforward? Hur har helt enkelt Pittsburgh Penguins skött sina kort under sommaren och säsongsinledningen?
Vibergs motpart för den här gången är ingen mindre än Pittsburghskribenten Stefan Hacker.
---
Pittsburgh har under säsongsinledningen spelat Evgeni Malkin som högerforward i andrakedjan, trots att han genom åren har visat att han trivs bäst som center. Är det rätt att placera Malkin som winger?
SH: Jag förstår varför man ville göra denna omplacering. Penguins har begränsat med spelare som har talang nog för att spela i topp-6 och detta skulle ge Jordan Staal möjligheten att spela i en mer offensiv omgivning. Dessutom är Malkin en dålig tekare vilket avlastar honom från dessa uppgifter.
Samtidigt är Malkin en spelare som är som bäst när han kommer långt ner i banan, kan hämta fart och blir mer involverad i spelet, vilket han blir som center. Jag anser att han är en naturlig center som kommer mer till sin rätt både defensivt och offensivt när han har det utökade ansvar det innebär att spela i mitten. Han kommer heller aldrig att bli en bättre tekare om han inte får teka. Därför borde detta experiment avslutas snarast.
NV: Pittsburghs stora styrka och en nyckelaspekt i Stanley Cup-segern 08/09 var det faktum att man hade en centerbesättning bestående av Sidney Crosby, Evgeni Malkin och Jordan Staal. Det är alltså inte bara en one-two-punch – utan det är en one-two-three-punch av extraordinär klass. När motståndarna äntligen slipper poängmaskinerna Crosby eller Malkin på isen är det istället Staal man får tampas mot. Livet kunde vara enklare i det läget, helt enkelt.
Bortsett från det faktum att det är ett enormt slöseri med Malkins individuella talang att spela honom som winger, går Penguins alltså miste om sin klart största styrka genom att placera honom där. Argumentet att man vill få en bättre offensiv omgivning för Staal kan man acceptera, men det är inte ett behov man behöver fylla när man har Crosby och Malkin – framför allt inte som Staal är en fantastisk center för en checkingline och har få övermän i den rollen. Slutligen räcker det med att konstatera att Mike Comrie har fått agera andracenter med Staal skadad – och med Comrie som andracenter vinner man inga titlar.
---
En av de största svagheterna i Pittsburghs lagbygge är lagets forwards. Bortsett från Chris Kunitz kan man argumentera för att Penguins saknar riktig klass på den positionen. Är det någonting som Penguins general manager Ray Shero ska åtgärda?
SH: Det är viktigt att inse att vi lever i en liga med lönetak. Det innebär för ett lag som Penguins som har rätt höga lönekostnader dels för sina centrar (om vi räknar in Malkin här) och dels på målvakt och försvar så kommer yttersidan bli lidande.
Penguins har många bra yttrar för tredje- och fjärdekedjan men har inte de ekonomiska möjligheterna med nuvarande prioriteringar att införskaffa 30-målsskyttar. Jag anser att vi såg tydligt förra säsongen att ett förbättrat försvar var prio ett och stödjer GM Ray Sheros prioritering i denna fråga.
Penguins kommer förmodligen inte ha råd med några toppyttrar om de inte utvecklas inifrån de egna leden. Dessutom har man en hel del offensiv talang bland backar och så länge Penguins har Crosby och Malkin kommer man att göra en hel del mål. Lagets facit var trots allt femte mest mål i NHL förra säsongen trots bristen på goda målskyttar.
NV: Pittsburgh har en tydlig filosofi att satsa på en stark centerbesättning, ett djupt försvar och en högklassig målvakt, vilket gör att forwardsbesättningen blir lidande – men bara för att man prioriterar vissa aspekter innebär det inte att man ska nonchalera andra. Att spela Petr Sykora, Ruslan Fedotenko, Mike Comrie, Pascal Dupuis eller Max Talbot jämte Sidney Crosby och Evgeni Malkin är ett enda stort hån mot sina stjärncentrars kompetens.
Nog för att lönetaket gör att man inte har råd med någon forward för $7 miljoner, men att knyta till sig relativt billiga och kompetenta offensiva krafter via en trade eller två borde vara en prioritering under säsongen. Dels för att sprida ut sin målproduktion, men även för att maximera Crosbys och Malkins talang och produktion. Sett till rådande lagbygge har Penguins dessutom råd att offra några draftval samt prospects för att få in forwards som faktiskt kan fylla en ännu större funktion jämte Crosby och Malkin.
---
Under säsongsinledningen har Brent Johnson klart överglänst Marc-Andre Fleury mellan Pittsburghs stolpar. Fleury hade även vissa problem under den gångna säsongen, men har tidigare visat sin klass. Ska Penguins satsa på Johnson, för tillfället i bäst form, eller på den bevisat bättre, men formsvaga Fleury?
SH: Detta är en både svår och komplicerad fråga. Det är lätt att säga att laget borde gå med sin heta målvakt och det är rätt att i dagsläget ge Brent Johnson några extra starter. Samtidigt handlar Penguins långsiktiga resultat om att Marc-André Fleury skall komma tillbaks till den form som ledde till två raka Stanley Cup-finaler, varav en seger.
Penguins ledning har dessutom gjort en långsiktig investering i Fleury genom hans sjuårskontrakt värt $35 miljoner. Ibland är det viktigt att inte enbart se till vem som möjligen har störst chans att vinna nästa match, utan att även tänka på vad som är bäst för laget på sikt. Jag tror på Marc-André Fleury och han är en av Penguins nyckelspelare både nu och framöver.
NV: Pittsburgh har tydligt visat att man ser Marc-Andre Fleury som sin förstamålvakt, både nu och i framtiden. Fleury har också tidigare i karriären visat att han är en ytterst kompetent burväktare – men under vissa perioder av den gångna säsongen och under säsongsinledningen har han inte imponerat på samma sätt.
Då Penguins under sommaren genomgick en del förändringar i defensiven är det av vikt att den nya försvarsbesättningen får spela sig samman framför en målvakt som inger trygghet, säkerhet och som faktiskt kan vinna matcher år laget. I dagsläget är det Brent Johnson och inte Fleury som är den målvakten – vilket enligt mig innebär att det är Johnson som ska få de flesta starterna.
I det långa loppet är det givetvis Fleury som måste vara Penguins sista utpost, då det är han och inte Johnson som kan vinna Stanley Cup till Penguins. Men under den anpassningsfas som försvarsbesättningen behöver genomgå – säg de första 20-30 matcherna – gynnas laget mer av att Johnson, om han även fortsättningsvis överglänser Fleury, står mellan stolparna.
---
Under sommaren förlorade Pittsburgh sin försvarsgeneral Sergei Gonchar till Ottawa, men ersatte ryssen med Zbynek Michalek och Paul Martin. Hur påverkar det Penguins spel – och kan Gonchars betydelse i powerplay ersättas?
SH: Penguins förlorade i Gonchar en spelare som har varit en av lagets viktigaste spelare under fem år och jag är väldigt tacksam för det fina jobb han gjort för organisationen. Samtidigt behövdes något göras åt backsituationen efter lagets ojämna defensiv under våren och jag gillar verkligen hur Penguins nya försvar sett ut såhär långt under hösten.
Gonchar är en klippa som power play quarter back, men kanske var man alltför beroende av honom i denna spelform. Allt skulle gå genom honom och det blev rätt enkelt för motståndarna att läsa vad Penguins skulle göra i denna spelform. Penguins power play har dessutom varit rätt misslyckat (runt 20:e plats i ligan) de två gångna åren så kanske var ett nytt utseende nödvändigt oavsett.
Zbynek Michalek och Paul Martin är helt andra typer av spelare med andra styrkor än Gonchar och kan därför inte sägas ersätta hans roll. De kommer aldrig vara hörnstenar i power play där jag snarare tror på Letang och Goligoski som en del av lösningen, men de är väldigt mobila och vi har sett prov på hur Penguins nya försvar är både rörligt och bra på att transportera puck och passa. Dessutom är Michalek mycket bra på att blockera skott, något Penguins saknat sedan Scuderi och Gill försvann. Generellt tror jag att Penguins mår bra av denna förändring.
NV: I och med att Pittsburgh lät Sergei Gonchar gå och istället plockade in Zbynek Michalek och Paul Martin visade man tydligt att man ville gå i en annan riktning med sin försvarsbesättning. Gonchar är en främst offensiv försvarare med vissa defensiva kvaliteter, medan såväl Michalek som Martin har sina främsta styrkor i det defensiva spelet och snarare är tvåvägsförsvarare av hög klass.
Försvarsbesättningen har därmed blivit mer pålitlig i det defensiva spelet, men Gonchars förmåga att transportera puck, leverera snabba och säkra uppspel samt hans skott från blålinjen kommer att saknas enormt. Kris Letang och Alex Goligoski har en bra potential, men de är inte redo att kliva in i Gonchars tidigare roll redan nu.
Kort och gott kan man konstatera att Penguins försvarsbesättning har blivit pålitligare i det defensiva spelet, men har gått miste om offensiva spetskompetenser som Gonchars ersättare inte besitter.
---
Den unge forwarden Eric Tangradi har stor potential, men har också haft vissa problem under säsongsinledningen. När Pittsburgh nu har fått tillbaka en del skadade spelare fick Tangradi därför flytta till AHL – är det rätt steg att ta för hans utveckling?
SH: Det är en bra fråga. Tangradi gjorde vissa saker rätt så bra under hans nio matchers stint med Penguins. Han utnyttjade sin fysik väl. Han var bra i arbetet i sarghörnorna. Samtidigt var han inte riktigt vän med pucken och har mycket kvar att utveckla i sitt offensiva spel. Är alternativet att spela åtta minuter per match i fjärdekedjan är det inget snack om att han mår bättre tid av att spela mer i AHL.
Samtidigt har vi sett många exempel på att powerforwards alltid behöver en del tid i NHL innan de börjar producera offensivt. Vi har sett det med spelare som Chris Stewart, Ryan Clowe Dustin Penner, och tidigare pingvinen Ryan Malone. Det är tveksamt om Tangradi inte kommer att behöva kanske ett par säsonger i NHL innan han kan bli den spelare man hoppas offensivt.
En annan viktig fråga för Penguins på kort tid är att Tangradi var den ende man kunde skicka ner till AHL utan att passera waivers. Med Asham nu spelklar och Staal så småningom också på gång var detta på många sätt det självklara valet för GM Ray Shero. Skall man se till Penguins intressen för stunder var det nog därmed rätt beslut. För Tangradis utveckling är det nog mer tveksamt. Han kommer nog att behöva gå igenom den här fasen förr eller senare oavsett.
NV: Eric Tangradi har all talang i världen och kan utvecklas till en powerforward av högsta klass – men han blir inte en bättre powerforward av att spela i AHL. Sett till vilka spelare som Pittsburgh i övrigt matchar som forwards i sina två toppkedjor borde man onekligen ge Tangradi en plats där. Han skadar inte laget defensivt, tappar inte puck och fyller en funktion vid såväl sargspelet som kring kassen.
Den bristande poängproduktionen är dessutom något som Penguins kan ha överseende med när man sitter på Sidney Crosby och Evgeni Malkin som toppspelare. Tangradi behöver tampas med män för att utvecklas och han behöver lära sig att spela med Crosby eller Malkin, vilket i ärlighetens namn kan vara relativt svårt.
Som powerforward behöver Tangradi anpassa sig till det något mer fysiska och tempostarkare NHL-spelet – och det krävs givetvis speltid i NHL för att göra så. Sett till vilken potential Tangradi sitter på är det ett enormt slöseri att inte redan nu sätta honom med Crosby eller Malkin. Slutligen är det en mycket klen bortförklaring att man skickar ner Tangradi till AHL för att man inte vill förlora någon av sina energispelare via waivers. Tangradi har talangen för att spela i NHL, powerforwards behöver anpassa sig till NHL-spelet och han skadar inte laget när han spelar – för mig är det givet att Tangradi ska husera i en topp-6-roll i Penguins.