Alfred, eller Alfredo som det senare skulle bli, jobbade för ett telegrafföretag i Bilbao under den här perioden och hade sitt fotbollsintresse med sig från England. Mills var tidigt inbladad i uppbyggnaden av klubben och var dessutom utsedd till vice-kapten initialt. Att en spelare som inte var bask har representerat klubben känns idag otänkbart. I historieböckerna beskrivs han därför som ”como de casa”, ungefär ”som en infödd”. Det går dock att debattera då en nyhetstidning från den tiden konstaterade att: ”Han är en bra spelare, men han kan praktiskt taget inte ett ord spanska”. Detta trots att han hade varit i landet i 20 år.

Mills fortsatte att jobba på telegrafföretaget till sin död 1929 och ägnade sig på fritiden åt att representera de rödvita färgerna (tagna från Sunderland för övrigt) på fotbollsplanen. Mills-familjens Athletic-intresse dog emellertid inte ut med honom. Hans barnbarnsbarn var exempelvis på plats i Bukarest 2012 när Athletic tog sig till Europa League-final mot Atlético de Madrid – trots att familjen Mills sedan mången år numer bodde i Brasilien.
Förutom Mills och kläderna på dräkterna har England, både på och utanför planen, påverkat Athletic mycket. San Mamés som byggdes 1913 (på bara sju månader!) hade en arkitektur som påminde om den brittiska och gräset på La Catedral importerades faktiskt från England. Bortsett från Mills ska några andra engelsmän också ha figurerat på fotbollsplanen i inledningen av klubbens historia. Men undantagen är få och bekräftar snarare klubbpolicyns regler där Mills framstår som den främste ”como de casa” i dess historia. Vid sidlinjen har Athletic däremot släppt in fler utomstående: bland annat åtta engelsmän har varit manager.
En av de mer framstående brittiska tränarna var Fred Pentland vars fotboll inspirerade många klubbar i Spanien – däribland FC Barcelona som skulle vinna sin första ligatitel 1929 genom att spela Pentland-fotboll. Pentland hade under första världskriget tagits tillfånga av tyskarna och anordnade, i fångenskap, fotbollsturneringen Coupe de Allies mellan de bästa fångade britterna, fransmännen och belgarna. Men det är minsann en helt annan historia.