Tyskland
2020-05-02 14:00
David Flatbacke-Karlsson om sitt supporterskap till Köln
Vi låter skribenter och supportrar komma till tals där de får berätta om hur deras relation till favoritlaget ser ut och historien bakom den uppstådda kärleken.
Filip Wollin
filip.wollin@svenskafans.com
@W0llin
Staden Köln är en av de mer framstående i Tyskland och lyfts ofta fram som både vacker och gemytlig att vistas i. David Flatbacke-Karlsson följer stadens främsta fotbollsförening och berättar hur hans relation till klubben ser ut, sina bästa minnen och inflytandet Lukas Podolski haft på honom.
Har du som läser lust att dela med dig av hur du blev supporter till ditt favoritlag och hur den relationen ser ut? Tveka då inte att skicka ett mejl till mig för att anmäla ditt intresse på filip.wollin@svenskafans.com
* * *
Hur, när och varför började du följa och supporta Köln?
- Jag började fastna för tysk fotboll och 1. FC Köln under en resa genom Europa med min mor som tolvåring 2008. Köpte mig en tysk fotbollstidning och såg senare samma dag något inslag, eller kanske var det en match, som innehöll 1. FC Köln och fick då bilden av att det var en klubb med fantastiska supportrar och en speciell aura runt sig. Men det tog ytterligare några år innan jag började se matcherna och följa laget mer. Det var när Lukas Podolski, en favorit i Tysklands landslag, flyttade tillbaka till Köln.
Har du något specifikt minne under din tid som supporter du håller kärt?
- Det finns så många – av helt olika karaktär. De allra bästa hittills kom nog till under de säsonger jag följde klubben som mest och var som aktivast som skribent här på SvenskaFans, från 2012–2014. Återkomsten till Bundesliga 2014 var lika underbar som nedflyttningen till andraligan var hemsk 2012. Sedan var det så klart fantastiskt när Köln slutade femma och nådde Europa League 2017 – trots att jag knappt såg en minut av säsongen. Givetvis har även den här säsongen, som verkligen hänger i luften nu, innehållit en hel del fina stunder efter en ytterst svag start. Inte minst under våren med storsegrarna över Freiburg, Hertha Berlin och Schalke 04 som ett par höjdpunkter.
Vilka är de största för- respektive nackdelarna med att följa klubben?
- Fördelarna är det stora intresset som finns runt klubben i Tyskland. I Köln andas folk verkligen rödvit FC-luft och fotbollen genomsyrar verkligen individernas liv. Det är fantastiskt. Supportrarna levererar alltid oavsett, såväl hemma på RheinEnergieStadion som på bortaplan. Det finns även många roliga saker runt både staden Köln och klubben som gör supporterskapet värt. Den levande maskotgeten Hennes, stämningen runt karnevalen, hur fin staden med sin domkyrka är, klassiska lokala ölet Kölsch och att det finns ett hockeylag i Kölner Haie som jag också gillar. Det är så mycket mer än bara fotboll.
- Nackdelarna är de stora, ibland oförklarliga svängningarna runt klubben. Engagemanget kan snabbt slå över åt fel håll med stökiga protester som följd och klubben har haft flera stora stormar runt sig bara under min relativt korta supportertid. Massvis av tränar- och sportchefsbyten, disharmoni, spelare som bara stannat av och långa stunder en rätt så svag ekonomi. Det har varit ruggigt ojämnt och en riktig berg- och dalbana. Det säger väl allt att besegra Arsenal i Europa League samma säsong som det inte blir en trepoängare på de 16 första matcherna i Bundesliga och sedan en ny nedflyttning? Hissfärden mellan första- och andraligan, bristen på kontinuitet och frustrationen över att inte vara där klubben var på främst 1970-, och 1980-talet har varit slitsam. Inte minst för de som lägger ned hjärta och själ i 1. FC Köln, alltså Köln-borna själva. Dessutom är det lite tråkigt att 1. FC Köln får så lite uppmärksamhet i Sverige. Visserligen är Bundesliga inte den största utländska ligan i landet, men de riktigt stora lagen får ju en del uppmärksamhet i alla fall.
Har du någon favoritspelare i dagens lag?
- Det är svårt att inte gilla Jhon Cordoba som verkligen fått det att lossna målmässigt i år. Jag har svårt att se att han blir kvar så länge till. Sedan är jag så klart extra svag för riktiga Köln-killar som Timo Horn, Jonas Hector (även om han inte är uppvuxen i Köln), Christian Clemens, Marcel Risse, Marco Höger och Mark Uth. Lojale andremålvakten Thomas Kessler är i en klass för sig, även om han aldrig riktigt fått visa vad han kan mellan stolparna. Det är en extra stolthet för oss FC-supportrar med stor lokal prägel i laget. Sedan går det inte att blunda för supertalangerna Noah Katterbach, Ismail Jakobs och Jan Thielmann som verkligen slagit igenom på sistone. Det kan vara tre blivande världsspelare.
Och genom tiderna, vilken spelare har betytt mest för dig personligen?
- Där måste jag ändå svara Lukas Podolski. Utan honom hade jag nog aldrig riktigt fastnat så mycket för 1. FC Köln. Patrick Helmes, som tyvärr fick sluta karriären alldeles för tidigt, är också någon jag verkligen uppskattar. Miso Brecko, Matthias Lehmann, Anthony Ujah och Milivoje Novakovic är också några som är värda att nämna. Anthony Modeste, som haft det tungt sedan återkomsten från Kina, är alltid en hjälte efter sin succésäsong 2016/17.
Hur brukar du följa matcherna och hur ofta är du själv på plats?
- Jag försöker att se så många matcher jag kan. Oftast blir det över stream eller på Viasat. Men dessvärre blir det många matcher som jag får läsa ikapp om och se höjdpunkter ifrån i efterhand.
Om du varit på plats, har du någon upplevelse som du minns lite extra?
- Jag har varit på plats en gång. På träningsmatchen mellan då Zweite Liga-mässiga 1. FC Köln och Arsenal i augusti 2012 på RheinEnergieStadion. Jag minns att Arsenal vann med 4–0 och att Lukas Podolski, som lämnat Köln för London, gjorde två mål. Annars var det mest själva upplevelsen. Arenan var långtifrån fullsatt, men trycket var ändå riktigt bra. Inmarschen med Höhners underbara hymn och rödvita halsdukar i luften. Inte minst på berömda Südtribune var stämningen enorm. Det var häftigt. Även staden Köln föll jag platt för. Det gav mersmak. Någonstans smärtade det dock att se "Prinz Poldi" göra två mål på sitt älskade FC. Det gjorde det nog även för honom. Att med all säkerhet inte få se Lukas Podolski i en Köln-tröja på plats gör faktiskt ont.
Hur mycket skulle du säga ditt supporterskap påverkar dig i vardagen?
- Inte speciellt mycket längre. Jag har två svenska lag, Örebro SK och Färjestad BK, som tar upp mycket mer tid och flera andra intressen som inte rör sport alls. Men visst är det alltid roligare när det går bra än dåligt för Köln. Det är samtidigt inget lag jag håller på för resultatens skull. Det är mer helheten. Givetvis finns dock drömmen om att få uppleva såväl cup-, som ligatitlar och Champions League-spel med ”die Geissböcke”.
Anser du att ditt supporterskap ändrat sig med åren?
- Ja, verkligen. Under flera år kunde jag och hade koll på mer eller mindre allt som rörde 1. FC Köln. Sedan försvann det sakta men säkert när jag började jobba och knappt hann se en match. Det har kommit tillbaka ett allt större intresse och jag hänger med så gott det går, men det blir ändå inte riktigt som det var. Sorgligt på sitt sätt, men samtidigt oerhört skönt också, haha.
Finns det något eller några lag du direkt ogillar?
- Rent generellt finns det ju en stor rivalitet med Borussia Mönchengladbach, Fortuna Düsseldorf och Bayer Leverkusen som är från närliggande städer i Nordrhein Westfalen-regionen. De mest hängivna supportrarna är inte så överdrivet förtjusta i varandra. Det kan väl även finnas vissa laddningar riktade mot de lokala konkurrenterna Fortuna Köln och Viktoria Köln, men de spelar ju på lägre nivå. För egen del? Nja, inte direkt. Jag tycker mest att det är roliga matcher att se och att det är extra kul när det blir en derbyseger.
Slutligen, har du någon personlig dröm eller målsättning du hoppas få förverkliga i egenskap av supporter?
- En ambition är att börja åka på åtminstone någon match per säsong. Först och främst handlar det om att göra Bundesligadebut, haha. Sedan vill jag uppleva staden Köln mer och även se Kölner Haie på plats. Klart att det skulle smälla högt att få se 1. FC Köln etablera sig i toppen i takt med att jag blir en mer frekvent besökare på RheinEnergieStadion som på andra arenor i Tyskland.
Har du som läser lust att dela med dig av hur du blev supporter till ditt favoritlag och hur den relationen ser ut? Tveka då inte att skicka ett mejl till mig för att anmäla ditt intresse på filip.wollin@svenskafans.com
* * *
Hur, när och varför började du följa och supporta Köln?
- Jag började fastna för tysk fotboll och 1. FC Köln under en resa genom Europa med min mor som tolvåring 2008. Köpte mig en tysk fotbollstidning och såg senare samma dag något inslag, eller kanske var det en match, som innehöll 1. FC Köln och fick då bilden av att det var en klubb med fantastiska supportrar och en speciell aura runt sig. Men det tog ytterligare några år innan jag började se matcherna och följa laget mer. Det var när Lukas Podolski, en favorit i Tysklands landslag, flyttade tillbaka till Köln.
Har du något specifikt minne under din tid som supporter du håller kärt?
- Det finns så många – av helt olika karaktär. De allra bästa hittills kom nog till under de säsonger jag följde klubben som mest och var som aktivast som skribent här på SvenskaFans, från 2012–2014. Återkomsten till Bundesliga 2014 var lika underbar som nedflyttningen till andraligan var hemsk 2012. Sedan var det så klart fantastiskt när Köln slutade femma och nådde Europa League 2017 – trots att jag knappt såg en minut av säsongen. Givetvis har även den här säsongen, som verkligen hänger i luften nu, innehållit en hel del fina stunder efter en ytterst svag start. Inte minst under våren med storsegrarna över Freiburg, Hertha Berlin och Schalke 04 som ett par höjdpunkter.
Vilka är de största för- respektive nackdelarna med att följa klubben?
- Fördelarna är det stora intresset som finns runt klubben i Tyskland. I Köln andas folk verkligen rödvit FC-luft och fotbollen genomsyrar verkligen individernas liv. Det är fantastiskt. Supportrarna levererar alltid oavsett, såväl hemma på RheinEnergieStadion som på bortaplan. Det finns även många roliga saker runt både staden Köln och klubben som gör supporterskapet värt. Den levande maskotgeten Hennes, stämningen runt karnevalen, hur fin staden med sin domkyrka är, klassiska lokala ölet Kölsch och att det finns ett hockeylag i Kölner Haie som jag också gillar. Det är så mycket mer än bara fotboll.
- Nackdelarna är de stora, ibland oförklarliga svängningarna runt klubben. Engagemanget kan snabbt slå över åt fel håll med stökiga protester som följd och klubben har haft flera stora stormar runt sig bara under min relativt korta supportertid. Massvis av tränar- och sportchefsbyten, disharmoni, spelare som bara stannat av och långa stunder en rätt så svag ekonomi. Det har varit ruggigt ojämnt och en riktig berg- och dalbana. Det säger väl allt att besegra Arsenal i Europa League samma säsong som det inte blir en trepoängare på de 16 första matcherna i Bundesliga och sedan en ny nedflyttning? Hissfärden mellan första- och andraligan, bristen på kontinuitet och frustrationen över att inte vara där klubben var på främst 1970-, och 1980-talet har varit slitsam. Inte minst för de som lägger ned hjärta och själ i 1. FC Köln, alltså Köln-borna själva. Dessutom är det lite tråkigt att 1. FC Köln får så lite uppmärksamhet i Sverige. Visserligen är Bundesliga inte den största utländska ligan i landet, men de riktigt stora lagen får ju en del uppmärksamhet i alla fall.
Har du någon favoritspelare i dagens lag?
- Det är svårt att inte gilla Jhon Cordoba som verkligen fått det att lossna målmässigt i år. Jag har svårt att se att han blir kvar så länge till. Sedan är jag så klart extra svag för riktiga Köln-killar som Timo Horn, Jonas Hector (även om han inte är uppvuxen i Köln), Christian Clemens, Marcel Risse, Marco Höger och Mark Uth. Lojale andremålvakten Thomas Kessler är i en klass för sig, även om han aldrig riktigt fått visa vad han kan mellan stolparna. Det är en extra stolthet för oss FC-supportrar med stor lokal prägel i laget. Sedan går det inte att blunda för supertalangerna Noah Katterbach, Ismail Jakobs och Jan Thielmann som verkligen slagit igenom på sistone. Det kan vara tre blivande världsspelare.
Och genom tiderna, vilken spelare har betytt mest för dig personligen?
- Där måste jag ändå svara Lukas Podolski. Utan honom hade jag nog aldrig riktigt fastnat så mycket för 1. FC Köln. Patrick Helmes, som tyvärr fick sluta karriären alldeles för tidigt, är också någon jag verkligen uppskattar. Miso Brecko, Matthias Lehmann, Anthony Ujah och Milivoje Novakovic är också några som är värda att nämna. Anthony Modeste, som haft det tungt sedan återkomsten från Kina, är alltid en hjälte efter sin succésäsong 2016/17.
Hur brukar du följa matcherna och hur ofta är du själv på plats?
- Jag försöker att se så många matcher jag kan. Oftast blir det över stream eller på Viasat. Men dessvärre blir det många matcher som jag får läsa ikapp om och se höjdpunkter ifrån i efterhand.
Om du varit på plats, har du någon upplevelse som du minns lite extra?
- Jag har varit på plats en gång. På träningsmatchen mellan då Zweite Liga-mässiga 1. FC Köln och Arsenal i augusti 2012 på RheinEnergieStadion. Jag minns att Arsenal vann med 4–0 och att Lukas Podolski, som lämnat Köln för London, gjorde två mål. Annars var det mest själva upplevelsen. Arenan var långtifrån fullsatt, men trycket var ändå riktigt bra. Inmarschen med Höhners underbara hymn och rödvita halsdukar i luften. Inte minst på berömda Südtribune var stämningen enorm. Det var häftigt. Även staden Köln föll jag platt för. Det gav mersmak. Någonstans smärtade det dock att se "Prinz Poldi" göra två mål på sitt älskade FC. Det gjorde det nog även för honom. Att med all säkerhet inte få se Lukas Podolski i en Köln-tröja på plats gör faktiskt ont.
Hur mycket skulle du säga ditt supporterskap påverkar dig i vardagen?
- Inte speciellt mycket längre. Jag har två svenska lag, Örebro SK och Färjestad BK, som tar upp mycket mer tid och flera andra intressen som inte rör sport alls. Men visst är det alltid roligare när det går bra än dåligt för Köln. Det är samtidigt inget lag jag håller på för resultatens skull. Det är mer helheten. Givetvis finns dock drömmen om att få uppleva såväl cup-, som ligatitlar och Champions League-spel med ”die Geissböcke”.
Anser du att ditt supporterskap ändrat sig med åren?
- Ja, verkligen. Under flera år kunde jag och hade koll på mer eller mindre allt som rörde 1. FC Köln. Sedan försvann det sakta men säkert när jag började jobba och knappt hann se en match. Det har kommit tillbaka ett allt större intresse och jag hänger med så gott det går, men det blir ändå inte riktigt som det var. Sorgligt på sitt sätt, men samtidigt oerhört skönt också, haha.
Finns det något eller några lag du direkt ogillar?
- Rent generellt finns det ju en stor rivalitet med Borussia Mönchengladbach, Fortuna Düsseldorf och Bayer Leverkusen som är från närliggande städer i Nordrhein Westfalen-regionen. De mest hängivna supportrarna är inte så överdrivet förtjusta i varandra. Det kan väl även finnas vissa laddningar riktade mot de lokala konkurrenterna Fortuna Köln och Viktoria Köln, men de spelar ju på lägre nivå. För egen del? Nja, inte direkt. Jag tycker mest att det är roliga matcher att se och att det är extra kul när det blir en derbyseger.
Slutligen, har du någon personlig dröm eller målsättning du hoppas få förverkliga i egenskap av supporter?
- En ambition är att börja åka på åtminstone någon match per säsong. Först och främst handlar det om att göra Bundesligadebut, haha. Sedan vill jag uppleva staden Köln mer och även se Kölner Haie på plats. Klart att det skulle smälla högt att få se 1. FC Köln etablera sig i toppen i takt med att jag blir en mer frekvent besökare på RheinEnergieStadion som på andra arenor i Tyskland.
