Krönika: Nostalgi är vackert – men vinner det matcher?
Klaas-Jan Huntelaar är tillbaka i Schalke 04 då han ska försöka rädda klubben undan en nedflyttning. Den stora frågan är bara om han fortfarande håller måttet.
I slutet av föregående vecka briserade något av en bomb då det började cirkulera rykten om att Klaas-Jan Huntelaar var på väg tillbaka till Schalke 04. Till en början var det många som bemötte ryktet med en klackspark, men det skulle snart visa sig att det faktiskt fanns substans i det hela.
Nu har den rutinerade anfallaren presenterats av krisklubben och säger sig vara redo att dra sitt strå till stacken i kampen mot en ödesdiger nedflyttning. Detta bara drygt en månad efter att ha deklarerat att karriären är över till sommaren då han märkt av att kroppen så sakteligen börjat säga ifrån.
Men när föreningen han tidigare spenderade sju fantastiska år hos bönade och bad om hans hjälp kunde han inte säga nej. Under sin förra sejour var Schalke en klubb som hade för vana att härja i toppen av tabellen och med stora ambitioner och framtidsvisioner. Huntelaars avsked kändes fullt naturligt då han börjat komma upp i åren samtidigt som Schalke ville föryngra och förbättra truppen efter en säsong i besvikelsens tecken.
Sedan dess är det mycket som hunnit hända och jag kan tänka mig att Huntelaar märker av att det är en annan stämning som råder i katakomberna. En stämning som stinker kris och tumult lång väg.
Personligen är jag en oerhört nostalgisk människa och blir nästan en smula rörd över att holländaren väljer bort att avsluta karriären i lugn och ro i Ajax för att i stället hoppa ombord på ett sjunkande skepp med en högst oviss utgång. Det bevisar vilken lojal människa han är och jag vill lova att det inte är vem som helst som hade valt bort titelstrid mot att försöka desarmera en tickande bomb. Något jag verkligen högaktar honom för.
Frågan är dock hur pass mycket han kommer kunna tillföra på planen. Nog för att han hade en fantastisk tid i Gelsenkirchen, men det börjar nu närma sig fyra år sedan han tackade för sig. Till sommaren blir han 38 år gammal och det är fullt naturligt att åldern tagit ut sin rätt. Så att förvänta sig att det är samma gamla Huntelaar som nu återvänder är nog till att hoppas på för mycket. Dock kommer han med all säkerhet kunna bidra med en tro och motivera sina medspelare att det här ska gå vägen.
Det är många som vill hävda att det var Sead Kolasinacs närvaro som låg bakom att Schalke vann sin första match på nästan ett helt kalenderår då man mot alla odds körde över Hoffenheim. Så jag skulle tro att det finns en del supportrar som hoppas på en liknande effekt nu när ”The Hunter” är tillbaka i stan.
Efter den kommande matchen mot Köln vänder serien och Schalke kommer då som bäst noteras för tio inspelade poäng. Tar vi oss en titt på hur sluttabellen sett ut under de senaste åren kommer det krävas runt 35 poäng för att nå säker mark – vilket innebär att det behövs mer än bara hårt jobb och en gnutta tur för att vi ska få se Schalke kvar i den tyska fotbollens finrum även nästa säsong.
Vem hade för en månad sedan kunnat tro att vi åter skulle få se Huntelaar i den kungsblåa dressen? Att nostalgi är vackert är jag den förste att skriva under på, men jag är desto mer kluven till om det i det här fallet vinner matcher och genererar poäng. Som med så mycket annat här i livet får tiden utvisa hur det blir, och det med start redan i morgon då Schalke och Köln drabbar samman.
