Inför matchen
 
Något överraskande fick Mikel Merino stanna kvar på bänken, och Benitez valde istället att fortsätta med samma elva som startade mot Southampton i söndags. På bänken saknades dessutom Dwight Gayle som dragit på sig en småskada vilket öppnade för Aleksandar Mitrovic att ta del av hetluften igen.
 
Newcastle United (4-2-3-1): Elliot; Yedlin, Lascelles, Lejeune, Manquillo; Shelvey, Hayden; Ritchie, Perez, Atsu; Joselu.
 
Även Crystal Palace, anförda av Roy Hodgson, behöll samma startelva som tog hem säsongens första seger i föregående match. Wayne Hennessey och Ruben Loftus-Cheek var dock tillbaka på bänken efter skador.
 
Crystal Palace (4-4-2): Speroni; Ward, Dann, Sakho, van Aanholt; McArthur, Cabaye, Milivojevic, Schlupp; Townsend, Zaha.
 
Första halvlek
 
Första halvlek innehöll inte mycket att skriva hem om. Båda lagen började avvaktande och lyckades inte skapa några heta chanser heller. Lejeune drog på sig ett gult kort och Joselu rensade undran frisparken från farligt läge, och Ritchie lyckades inte förvalta skatornas första vettiga skottläge. Det hettade till med dryga halvtimmen spelad, där gästerna ropade på straff efter att Shelvey gjort ner Zaha i straffområdet och Cabaye direkt efter kapade Yedlin med en riktigt ful tackling. Den förra hemmafavoriten klarade sig undan med ett gult kort, och dessutom blev både Lascelles och van Aanholt varnade i tjafset som följde. Yedlin kunde fortsätta matchen, dock med visst besvär. Palace tog över för återstoden av halvleken men fick inte ut mer än några halvfarliga frisparkar. Bästa chansen att spräcka nollan fick Zaha som tack och lov nickade utanför efter inlägg från Townsend. Stabilt men inte särskilt spektakulärt löd omdömet om Newcastles första halvlek, som kanske borde vågat vara mer på framfötterna mot ligajumbon.
 
Andra halvlek
 
Tyvärr fortsatte Newcastle lite väg håglöst även i början av andra halvlek. Crystal Palace behöll initiativet och verkade mer intresserade än hemmalaget av att bryta dödläget. Lejeune lyckades bryta när Townsend fick fritt skottläge, och senare var det van Aanholts tur att skjuta utanför. Elliot behövde fortfarande inte rädda några skott utan fick nöja sig med att plocka inlägg och bryta inspel, och det med den äran. Benitez försökte ta över initiativet genom att byta in både Merino och Mohamed Diamé, och nu var det Newcastle som började närma sig ett ledningsmål. Kallduschen var dock nära när inbytte Loftus-Cheek frispelade van Aanholt men ex-skatan nådde inte bollen och Elliots nolla förblev intakt. Med fem minuter gav samme van Aanholt bort en hörna helt i onödan som Ritchie tog hand om i vanlig ordning. Mitt framför mål nådde Mikel Merino högst och knoppade in 1-0 i den 86e minuten, spanjorens allra första mål för Newcastle vilket också blev matchens enda!
 
Reflektion
 
Matchen såg länge ut att bli en av de där smått deprimerande men lättglömda historierna. Som tur var räckte ett ögonblick av briljans för att avgöra vad som annars var en tämligen medioker insats från hemmalaget. Att just Merino avgjorde, som alldeles nyligen köpts loss permanent från Dortmund, är extra roligt och han framstår allt mer som en av de bästa värvningarna på länge. Vi hade förmodligen blivit straffade av ett skarpare motstånd en dag som denna, men Crystal Palace är verkligen inte i slag nu och lyckades faktiskt inte träffa målet med ett enda av sina skott. Segern tog Newcastle till en imponerande sjätteplats i tabellen, som det dock är tveksamt att vi fortfarande behåller när omgången är färdigspelad. Det vi tar med oss till nästa match, borta mot Burnley, är väl egentligen inte mer är tre poäng och att vi lyckades hålla nollan igen. Mot bättre lag kommer det också att krävas bättre insatser, men vi vet att laget kan mer och vi får hoppas att de visar det igen redan mot Burnley.
 
Howay the lads!