Tyskland
2020-04-18 18:30
Krönika: Dags för Schürrle att återvända hem
Efter några mindre framgångsrika år har det blivit dags för André Schürrle att tänka över nästa steg i karriären – som undertecknad hoppas blir en återkomst till klubben där allt en gång i tiden tog sin början.
Filip Wollin
Världsmästare, engelsk ligamästare och dubbla tyska cupvinster. Det är sannerligen inga bagateller till titlar André Schürrle kan stoltsera med i sitt prisskåp. 29-åringen har tidigare varit en av landets mest spännande spelare, men på senare år har karriären gått i stå och framgångarna har förbytts till motigheter.
Misslyckad sejour i Ryssland
Sedan i somras håller han till i Ryssland och närmare bestämt Moskva, där han representerar ett av huvudstadens fyra topplag i form av Spartak Moskva. Det kom för många som en stor överraskning att han valde att lånas ut till en rysk klubb då det fanns intresse från bland annat Italien. Men efter en tvivelaktig sejour hos Fulham kändes det ändå i mina ögon som ett någorlunda vettigt beslut. Där skulle han få chans att börja om på ny kula samtidigt som han slapp avsäga sig en stor del av lönen.
Nästan nio månader senare kan vi konstatera att det aldrig blev någon nytändning på ryskt territorium – trots en lovande start med ett mål och två framspelningar under hans tre första framträdanden i ligan. Därför kändes det fullt rimligt att klubben nyligen meddelade att man inte kommer utnyttja utköpsklausulen, som sägs ligga på mellan sex och åtta miljoner euro. En nätt summa i dagens fotbollsvärld kan tyckas, men mycket pengar för en spelare som inte lyckats motsvara förväntningarna och vars marknadsvärde på senare tid sjunkit som en sten.
Således kommer Schürrle i sommar återvända till Borussia Dortmund. För även om det kan kännas på gränsen till ofattbart tillhör han fortfarande den svartgula klubben, trots att han inte spelat en tävlingsmatch för dem under snart två års tid.
Dortmunds dyraste värvning
Någon framtid där har han dock inte och Dortmund kommer av allt att döma prompt försöka göra sig av med honom för en prislapp långt under de 30 miljoner euro man gladeligen slantade upp för fyra år sedan. Då blev han deras dyraste värvning någonsin och var tänkt att leda offensiven tillsammans med Reus, Dembéle och Aubameyang. Riktigt så blev det inte, om man ska vara snäll.
Det ska sägas att han de senaste åren varit hårt drabbad av diverse skador som hållit honom borta från spel och som gjort att han haft förtvivlat svårt att komma upp i sin fulla kapacitet. Faktum är att han i detta nu går skadad och har gjort det de senaste två månaderna. Ytterligare en stor faktor till att han inte lär vara särskilt eftertraktad på övergångsmarknaden.
Förutsatt att han inte väljer att sitta av det sista året med Dortmund är den stora frågan vilken nästa destination blir för den tidigare landslagsmannen. Stannar han i Tyskland kan han förmodligen glömma toppklubbarna. Möjligtvis att Schalke hade varit intresserade om det inte vore för att han tillhör deras bittra ärkerival.
Dags att återvända hem
I mina ögon ser jag främst två tänkbara möjligheter för honom. Antingen att han väljer en klubb med ambitioner att ta sig ut i Europa inom en snar framtid, likt Eintracht Frankfurt eller Hertha Berlin. Om det inte vore för den rådande världskrisen hade det inte förvånat mig det minsta om de sistnämnda försökt kontraktera honom med tanke på han meritlista och fortfarande erkända namn. Det är dock i dagsläget oklart hur pass hårt de drabbats ekonomiskt och med tanke på vilka summor man spenderade i vintras sett till utfallet bör man kanske försöka hålla lite hårdare i pengarna.
Alternativ nummer två är en återkomst till klubben där allt började. Efter att ha imponerat i ungdomslagen fick han under Thomas Tuchels ledning chansen i Bundesliga och skötte sig strålande. Detta var i lilla Mainz, där han snabbt blev en nyckelspelare och dessutom en favorit till fansen.
Jag är övertygad om att han hade varit välkommen tillbaka dit med öppna armar, trots att han sedan han lämnade varit i tre konkurrerande klubbar. Mainz må inte vara aktuella för att beblanda sig i toppskiktet av tabellen, men där skulle han bli en viktig kugge i laget och en naturlig ledare både på och utanför planen.
Det som får mig att tro att detta skulle kunna bli till verklighet är det faktum att Robin Quaison med största sannolikhet kommer lämna klubben. Därmed uppstår ett tomrum i offensiven som är nödvändigt att fyllas, och den uppgiften tror jag skulle vara som klippt och skuren för Schürrle – som är i stort behov av en sporrande utmaning.
I höstas berättade han att motivationen varit bristande och att han funderat på att lägga skorna på hyllan tidigare än planerat. Fullt förståeligt med tanke på att det börjar bli lite tid sedan han hade något att jubla över. Tillbaka i Mainz tror jag han hade haft stora möjligheter att hitta tillbaka till glädjen med fotbollen och åter få känna sig viktig och behövd.
Så personligen hoppas jag vi i sommar får bevittna en kär återförening. Även om jag tror dörren kan vara stängd vid det här laget skulle det kunna innebära att en comeback i landslaget blir till verklighet. Schürrle är trots allt inte ens 30 år gammal och har förhoppningsvis fortfarande många år kvar att ge innan karriären är till ända.
Misslyckad sejour i Ryssland
Sedan i somras håller han till i Ryssland och närmare bestämt Moskva, där han representerar ett av huvudstadens fyra topplag i form av Spartak Moskva. Det kom för många som en stor överraskning att han valde att lånas ut till en rysk klubb då det fanns intresse från bland annat Italien. Men efter en tvivelaktig sejour hos Fulham kändes det ändå i mina ögon som ett någorlunda vettigt beslut. Där skulle han få chans att börja om på ny kula samtidigt som han slapp avsäga sig en stor del av lönen.
Nästan nio månader senare kan vi konstatera att det aldrig blev någon nytändning på ryskt territorium – trots en lovande start med ett mål och två framspelningar under hans tre första framträdanden i ligan. Därför kändes det fullt rimligt att klubben nyligen meddelade att man inte kommer utnyttja utköpsklausulen, som sägs ligga på mellan sex och åtta miljoner euro. En nätt summa i dagens fotbollsvärld kan tyckas, men mycket pengar för en spelare som inte lyckats motsvara förväntningarna och vars marknadsvärde på senare tid sjunkit som en sten.
Således kommer Schürrle i sommar återvända till Borussia Dortmund. För även om det kan kännas på gränsen till ofattbart tillhör han fortfarande den svartgula klubben, trots att han inte spelat en tävlingsmatch för dem under snart två års tid.
Dortmunds dyraste värvning
Någon framtid där har han dock inte och Dortmund kommer av allt att döma prompt försöka göra sig av med honom för en prislapp långt under de 30 miljoner euro man gladeligen slantade upp för fyra år sedan. Då blev han deras dyraste värvning någonsin och var tänkt att leda offensiven tillsammans med Reus, Dembéle och Aubameyang. Riktigt så blev det inte, om man ska vara snäll.
Det ska sägas att han de senaste åren varit hårt drabbad av diverse skador som hållit honom borta från spel och som gjort att han haft förtvivlat svårt att komma upp i sin fulla kapacitet. Faktum är att han i detta nu går skadad och har gjort det de senaste två månaderna. Ytterligare en stor faktor till att han inte lär vara särskilt eftertraktad på övergångsmarknaden.
Förutsatt att han inte väljer att sitta av det sista året med Dortmund är den stora frågan vilken nästa destination blir för den tidigare landslagsmannen. Stannar han i Tyskland kan han förmodligen glömma toppklubbarna. Möjligtvis att Schalke hade varit intresserade om det inte vore för att han tillhör deras bittra ärkerival.
Dags att återvända hem
I mina ögon ser jag främst två tänkbara möjligheter för honom. Antingen att han väljer en klubb med ambitioner att ta sig ut i Europa inom en snar framtid, likt Eintracht Frankfurt eller Hertha Berlin. Om det inte vore för den rådande världskrisen hade det inte förvånat mig det minsta om de sistnämnda försökt kontraktera honom med tanke på han meritlista och fortfarande erkända namn. Det är dock i dagsläget oklart hur pass hårt de drabbats ekonomiskt och med tanke på vilka summor man spenderade i vintras sett till utfallet bör man kanske försöka hålla lite hårdare i pengarna.
Alternativ nummer två är en återkomst till klubben där allt började. Efter att ha imponerat i ungdomslagen fick han under Thomas Tuchels ledning chansen i Bundesliga och skötte sig strålande. Detta var i lilla Mainz, där han snabbt blev en nyckelspelare och dessutom en favorit till fansen.
Jag är övertygad om att han hade varit välkommen tillbaka dit med öppna armar, trots att han sedan han lämnade varit i tre konkurrerande klubbar. Mainz må inte vara aktuella för att beblanda sig i toppskiktet av tabellen, men där skulle han bli en viktig kugge i laget och en naturlig ledare både på och utanför planen.
Det som får mig att tro att detta skulle kunna bli till verklighet är det faktum att Robin Quaison med största sannolikhet kommer lämna klubben. Därmed uppstår ett tomrum i offensiven som är nödvändigt att fyllas, och den uppgiften tror jag skulle vara som klippt och skuren för Schürrle – som är i stort behov av en sporrande utmaning.
I höstas berättade han att motivationen varit bristande och att han funderat på att lägga skorna på hyllan tidigare än planerat. Fullt förståeligt med tanke på att det börjar bli lite tid sedan han hade något att jubla över. Tillbaka i Mainz tror jag han hade haft stora möjligheter att hitta tillbaka till glädjen med fotbollen och åter få känna sig viktig och behövd.
Så personligen hoppas jag vi i sommar får bevittna en kär återförening. Även om jag tror dörren kan vara stängd vid det här laget skulle det kunna innebära att en comeback i landslaget blir till verklighet. Schürrle är trots allt inte ens 30 år gammal och har förhoppningsvis fortfarande många år kvar att ge innan karriären är till ända.
