Inför DFB-Pokalfinal: Olympiastadion

Berlin översvämmas denna helg av fans från Franken och från Schwaben. Sydtyskarna väller in för att göra staden, kolla souvenirer och kolla sevärdheter. Berlin är en fantastisk stad, som sedan die Wende 1989 har föröndrats kapitalt. Numera huvud- och mångmiljonstad. Här har väst och öst förenats i en lycklig symbios. Av muren och den gamla  splittringen är mycket lite kvar. Staden har vuxit ihop mycket vackert efter söndringen av muren och inför VM i somras rustades den upp ytterligare. Här samlas en ohyggligt stor mämngd människor framför allt under sommaren, då staden har fantastiska mängder av sevärdheter, parker, shopping, nattliv och varför inte sport. Just denna helg tar sig de flesta människorna till Olympiastadion, som ligger i den västra delen av Berlin, inte långt från Kongresscenter, ett stenkast från Charlottenburger Schloss och som på sin lilla kulle tronar som ett fantastiskt monument. Låtom oss titta lite närmare på den härliga arenan, där så många öden beseglats och så många människor blivit lyckliga.


Stadion anlades till Olympiska spelen 1936, men redan på 1910-talet fanns det en stadion som kallades Deutsche Stadion och som användes till både löpning och ridsport, kanske främst det sistnämnda. Stadion var tänkt att vanvändas till OS 1916, men så bröt kriget ut och OS ställdes in.

Istället fick Berlin OS 1936 och killen med mustasch och stövlar valde att bygga en ny stadion. Olympiastadion, som stod klar 1935 efter två års omfattande byggnation. En prakttfull skapelse, som är byggd i enlighet med de antika stadiorna i Grekland och Rom. Albert Speer, som var Hitlers byggnadsminister, lät bygga ned stadion ordentligt i marken och smorde sedan stadion med musselkalk. Stadion invigdes 1 Augusti 1936 och tjänade som huvudarena under OS.Arenan är byggd i ost-västlig riktning i syfte att bli en del av Hitlers planerade världshuvudstad Germania. Han hade idéer denna mustaschprydde kille. Nåväl, Os var en makalös upplevelse och Jesse Owens är kanske mest bekant under denna tid. 4 guld blev det och hans längdhoppsfinal med tyske Long var inte nådig. 

Under krigsslutet hamnade Olympiastadion i rampljuset då det kämpades kraftigt runt arenan, men den klarade sig ganska bra från både bomber och granater, men hamnade sedan i brittiska händer efter kriget och det tog några år innan den började användas igen och då av Hertha Berlin, som flyttade till stadion i början av 60-talet. 

Under VM 1974 byggdes arenan om och fick delvis tak. Ombyggnaden var dock inte så stor som man befarat, men stadion fylldes ändå. Matchen Västtyskland-Östtyskland ägde rum i Berlin, en av de största matcherna någonsin i tysk historia. Den enda landskampen mellan bröderna. 

Så kom VM 2006 och den stora ombyggnaden. Under varsam hand från en tysk arkitektfirma ritades arenan om och blev mer fotbollsvänlig. Fotbollsdelen flyttades ned något, så att "grytatmosfär" uppstod och löparbanorna målades knallblåa. Det kom upp mera tak och så moderniserades också en mycket stor del av det historiska kännetecknen, såsom ringarna och där elden stod. I Augusti 2004 nyöppnades arenan och den första landskampen var 1-1 matchen mellan Tyskland och Brasilien. Under VM spelades 6 matcher på arenan, av vilka jag själv såg Sverige-Paraguay. Finalen mellan Italien-Frankrike spelades naturligtvis här. 

Sedan 1983 spelas här DFB-Pokalfinal och till helgen spelas således final nummer 25. 
VfB Stuttgart - Fc Nürnberg kommer att springa ut inför 74 000 Åskådare som arenan tar. 74000 jublande fans. Fantastiskt. Vi ser fram emot en spännande final.