Tyskland
2012-09-11 10:30
Icke-angreppspakten i Gijon 1982
Magnus Falk
Om nu Cordoba 1978 betecknar en av de stora ögonblicken i österrikisk fotbollshistoria, så lyfter tidsmaskinen och flyttar sig fyra år framåt. 1982 i Gijon är inte en av varken tysk eller österrikisk historias finaste moment. Jag minns matchen med vrede och kommer ihåg bestörtningen från kommentatorn Bengt Grive, som betecknade matchen som en ren och skär skandal och en hån mot fotbollen.
Bakrunden var klar. Efter att tyskarna hade fått spö av Algeriet och slagit Chile, Algeriet fått stryk av Österrike, men slagit både Chile och tyskarna, så var Västtyskland tvungna att slå Österrike med något mål för att båda lagen skulle gå vidare. Matchen spelades efter att Algeriets sista match var spelad och man kunde således spela på resultaten. Det noteras senare att detta är den sista match, när inte de sista matcherna i gruppen går samtidigt.
Efter en kvart gör tyske Hrubesch målet som skänker Västtyskland platsen i nästa omgång. Därefter följer 75 minuter av ren terror. Det var bakåtpassningar, sidledsspel, gå-fotboll och knappt en enda närkamp. Inte en målchans gavs under resterande matchen och publiken buade högljutt. "Algeriet, Algeriet!" skreks på läktarna och man viftade med vit flagg. Det var ett rent drama, regiserrat av spelarna på planen, som hade kommit överens om resultatet. Detta medgav senare både Schachner och Breitner som spelade matchen.
Gijon 1982 är en hemsk upplevelse och ger ett mycket skamset avtryck på hela VM-turneringen och tyskarnas insats. Egentlugen borde man åkt ur turneringen, man var egentligen så dåliga inledningsvis, men på grund av detta mycket ruttna sätt klarade man sig kvar och spelade sedan en härlig fotboll i delar av fortsättningen och framför allt i semifinalen mot Frankrike. Matchen kallades för "Nicht-Angriffspakt in Gijon" med hänvisning till den pakt som Ribbentrop-Molotov slöt inför andra världskriget. Låtom oss inte uppleva detta igen.
Bakrunden var klar. Efter att tyskarna hade fått spö av Algeriet och slagit Chile, Algeriet fått stryk av Österrike, men slagit både Chile och tyskarna, så var Västtyskland tvungna att slå Österrike med något mål för att båda lagen skulle gå vidare. Matchen spelades efter att Algeriets sista match var spelad och man kunde således spela på resultaten. Det noteras senare att detta är den sista match, när inte de sista matcherna i gruppen går samtidigt.
Efter en kvart gör tyske Hrubesch målet som skänker Västtyskland platsen i nästa omgång. Därefter följer 75 minuter av ren terror. Det var bakåtpassningar, sidledsspel, gå-fotboll och knappt en enda närkamp. Inte en målchans gavs under resterande matchen och publiken buade högljutt. "Algeriet, Algeriet!" skreks på läktarna och man viftade med vit flagg. Det var ett rent drama, regiserrat av spelarna på planen, som hade kommit överens om resultatet. Detta medgav senare både Schachner och Breitner som spelade matchen.
Gijon 1982 är en hemsk upplevelse och ger ett mycket skamset avtryck på hela VM-turneringen och tyskarnas insats. Egentlugen borde man åkt ur turneringen, man var egentligen så dåliga inledningsvis, men på grund av detta mycket ruttna sätt klarade man sig kvar och spelade sedan en härlig fotboll i delar av fortsättningen och framför allt i semifinalen mot Frankrike. Matchen kallades för "Nicht-Angriffspakt in Gijon" med hänvisning till den pakt som Ribbentrop-Molotov slöt inför andra världskriget. Låtom oss inte uppleva detta igen.
