Tyskland
2008-10-13 19:40
Hjärtat klappar för bundesliga
Antonijo Matanovic
Här kan man ställa frågan hur i all sin dar det har blivit så? Varför är jag inte som stora delar av fotbollssverige att jag måste hålla på en klubb i premier league? Varför följer jag inte Serie A fotbollen frenetiskt då min omgivning hela min uppväxt i Biskopsgården pratade om AC Milan och Inter och ibland Juventus? Varför har jag inte fastnat för giganterna Barca eller Real Madrid och varför är jag inte galen i allsvenskan när jag bor i Sverige och älskar fotboll?
För Bundesliga har något som tilltalar mig. Jag kan inte riktigt ta på vad det kan vara, men min kärlek till tysk fotboll började i tidig ålder där man följde Bayern Münchens framfart i Europa. Profiler som Effenberg, Jancker, Kahn, Mathäus, Basler m.m kunde inte bara förbises. Detta var lirare. Men visst lirare har vi i alla ligor, men det var något speciellt med Bayern som man såg på tv:n. Passionen och disciplinen, hand i hand skapade en fotboll som tilltalade mig. En Liten form av civil olydnad under strukturerade former. Det var kul att se. Spelarna vågade chansa men med risken att bli total uthängd av en hetleverad tysk medspelare.
Allt eftersom tiden gick ville ja se mer utav tysk fotboll och det blev det av via en kompis som varje lördag gärna kolla på Sportschau. Där kunde jag se att det som fick mig att fastna för Bayern även förekom i övriga klubbar i Bundesliga. Civil olydnad under strukturerade former. Kunde inte känna annat än större kärlek för ligan och till slut blev det dags för första resan till Hamburg för att se Hamburg – Mönchengladbach år 2006. Inför 57 000 åskådare fick jag uppleva ett arrangemang som var himmelsk och där alla sjöng och väsnades, men återigen under strukturerad form. Det som sker på plan efterspeglas på arenan runt om. Matchen slutade 1-1. Det var sannerligen den bästa 1-1 match jag någonsin upplevt trots att matchen i tysk media fick dåligt betyg.
Just det här med att följa en liga som är väldigt strukturerad men som kan bjuda på det mest oväntade är det som i min mening är charmen med Bundesliga. Just den charmen och kärlek som är svår att beskriva, känner jag inte till Premier League, Serie A samt La liga. Dock skall jag inte påstå att ja inte följer andra ligor. Jag älskar fotboll och kan utan problem kolla på Borås GIF lira i DIV VI när jag får tid. Men tyska ligan ger mig nåt extra. Känslan att följa något vackert som man ändå inte riktigt fullt ut kan ha grepp om. Det är fascination, passion och inte minst kärlek.
Mitt namn är Antonijo Matanovic och jag är ny skribent på tyska fans och jag älskar bundesliga. Jag kommer återkomma med flera krönikor om allmänna tankar kring den tyska fotbollen. För den ligan kan man bara inte få nog utav.
På återseende.
För Bundesliga har något som tilltalar mig. Jag kan inte riktigt ta på vad det kan vara, men min kärlek till tysk fotboll började i tidig ålder där man följde Bayern Münchens framfart i Europa. Profiler som Effenberg, Jancker, Kahn, Mathäus, Basler m.m kunde inte bara förbises. Detta var lirare. Men visst lirare har vi i alla ligor, men det var något speciellt med Bayern som man såg på tv:n. Passionen och disciplinen, hand i hand skapade en fotboll som tilltalade mig. En Liten form av civil olydnad under strukturerade former. Det var kul att se. Spelarna vågade chansa men med risken att bli total uthängd av en hetleverad tysk medspelare.
Allt eftersom tiden gick ville ja se mer utav tysk fotboll och det blev det av via en kompis som varje lördag gärna kolla på Sportschau. Där kunde jag se att det som fick mig att fastna för Bayern även förekom i övriga klubbar i Bundesliga. Civil olydnad under strukturerade former. Kunde inte känna annat än större kärlek för ligan och till slut blev det dags för första resan till Hamburg för att se Hamburg – Mönchengladbach år 2006. Inför 57 000 åskådare fick jag uppleva ett arrangemang som var himmelsk och där alla sjöng och väsnades, men återigen under strukturerad form. Det som sker på plan efterspeglas på arenan runt om. Matchen slutade 1-1. Det var sannerligen den bästa 1-1 match jag någonsin upplevt trots att matchen i tysk media fick dåligt betyg.
Just det här med att följa en liga som är väldigt strukturerad men som kan bjuda på det mest oväntade är det som i min mening är charmen med Bundesliga. Just den charmen och kärlek som är svår att beskriva, känner jag inte till Premier League, Serie A samt La liga. Dock skall jag inte påstå att ja inte följer andra ligor. Jag älskar fotboll och kan utan problem kolla på Borås GIF lira i DIV VI när jag får tid. Men tyska ligan ger mig nåt extra. Känslan att följa något vackert som man ändå inte riktigt fullt ut kan ha grepp om. Det är fascination, passion och inte minst kärlek.
Mitt namn är Antonijo Matanovic och jag är ny skribent på tyska fans och jag älskar bundesliga. Jag kommer återkomma med flera krönikor om allmänna tankar kring den tyska fotbollen. För den ligan kan man bara inte få nog utav.
På återseende.
