Tyskland
2010-04-15 22:52
Tysklandskollen: Tyskland - De missförstådda geniernas land
Magnus Falk hjälper er att hålla koll på den tyska fotbollen. Vad händer och hur går snacket?
Magnus Falk
Planck, Humboldt, Einstein, von Fraunhofer, Kant.
Tyska genier. Ofta missförstådda, kritiserade med födda för att förändra världen. De förklarade krig mot världen, de förklarade krig mot varandra och sig själva, gjorde socialt uppror, skapade sig fiender och vänner.
Vi går vidare in i fotbollens värld. Frings och Kuranyi. Två spelare som hela Tyskland vill ha med i Vm-truppen. Spelare som har varit för verbala, tagit avstånd och haft kommentarer gentemot landslagsledningen. Missförstådda genier? Tänkbart. Hursomhelst, så är båda bra nog och behövs i dagens Löwska landslag. Kommer de att spela VM? Inte. I alla fall tror jag inte det. Löw är för stolt för det. Han är inte bara tysk och stolt; han är schwabe; ett stolt folk, äregiriga och stolta dessa schwaber.
Varför är det alltid så i Tyskland? Inför nästan varje VM, varje stor turnering, så är det rabalder med spelare och ledare, som vill förändra världen. Den tyska fotbollshistorien är full av missförstådda genier, som varit i krig med sin omgivning; Netzer, Breitner, Wuttke, Allgöwer, Schuster, Stein, Effenberg bara för att nämna några. Spelare som har det lilla extra, som är dominanta i klubblag, i ligan och ofta härförare, men mycket irrationella. De fogar sig dock sällan och platsar inte i givna ramar. Tyskland verkar överbefolkat av dessa genier. Varför är det så?
Svaret ligger nog i den tyska mentaliteten och i de tyska dygderna. Vi känner väl till disciplinen, lojaliten, den ombändiga viljan, motivationen och moralen som finns i ett tyskt lag, men så också innovationen och kreativitet. Detta formar ett tyskt lag, ett tyskt folk, men formar ihop dem som en stor massa, som rör sig framåt som ett jättekollektiv. Det är ofta det som varit det tyska landslagets styrka; att med kreativitet, obändig moral och slagkraft forma ett gäng spelare till ett världsklass-lag. Men då och då dyker det upp spelare av det lilla extra, som inte vill foga sig i lagmaskinen, som vill gå sina egna vägar, vara mer individuell än de andra och sticka ut. I det kollektiva Tyskland, där lagmaskinen har prisats mer än individuella så blir det en kollision. Effenberg och Schuster var praktexemplar exempelvis. När tränarna och DFB är för veka i sin hållning gentemot dessa, så ges de utrymme och får spela. Derwall 1982 är ett bra exempel. Han hade inte järnkoll på truppen och här dominerade Stielike och Breitner exempelvis. 1994 var Vogts chef, fast ändå inte. Han släppte in den kontroversielle Effenberg, skickade dock hem honom efter hans "Stinkefinger", men kröp till korset igen 1998 och tog honom till nåder.
Hur det blir med de kontroversiella Frings och Kuranyi återstår att se. Frings är sedan länge borta från landslaget. Dock är det väl så att just en spelartyp som Frings skulel behövas för Löws landslag. Efter att både Rolfes och Hitzlsperger är efter i skador och form, så behövs ett rejält rivjärn centralt. Frings exempelvis. Det finns dock andra som kan agera tillsammans med Ballack- Schweinsteiger exempelvis, även fast denne är en helt annan spelartyp. Längst fram blir det mera intressant. Det är bara Cacau och Kiessling, som är i närheten av målet. och Kuranyi. Som Löw inte vill ha med. Än så länge.
De missförstådda genierna kan bara komma med lösningar på Löws frågor. Räcker det?
Tyska genier. Ofta missförstådda, kritiserade med födda för att förändra världen. De förklarade krig mot världen, de förklarade krig mot varandra och sig själva, gjorde socialt uppror, skapade sig fiender och vänner.
Vi går vidare in i fotbollens värld. Frings och Kuranyi. Två spelare som hela Tyskland vill ha med i Vm-truppen. Spelare som har varit för verbala, tagit avstånd och haft kommentarer gentemot landslagsledningen. Missförstådda genier? Tänkbart. Hursomhelst, så är båda bra nog och behövs i dagens Löwska landslag. Kommer de att spela VM? Inte. I alla fall tror jag inte det. Löw är för stolt för det. Han är inte bara tysk och stolt; han är schwabe; ett stolt folk, äregiriga och stolta dessa schwaber.
Varför är det alltid så i Tyskland? Inför nästan varje VM, varje stor turnering, så är det rabalder med spelare och ledare, som vill förändra världen. Den tyska fotbollshistorien är full av missförstådda genier, som varit i krig med sin omgivning; Netzer, Breitner, Wuttke, Allgöwer, Schuster, Stein, Effenberg bara för att nämna några. Spelare som har det lilla extra, som är dominanta i klubblag, i ligan och ofta härförare, men mycket irrationella. De fogar sig dock sällan och platsar inte i givna ramar. Tyskland verkar överbefolkat av dessa genier. Varför är det så?
Svaret ligger nog i den tyska mentaliteten och i de tyska dygderna. Vi känner väl till disciplinen, lojaliten, den ombändiga viljan, motivationen och moralen som finns i ett tyskt lag, men så också innovationen och kreativitet. Detta formar ett tyskt lag, ett tyskt folk, men formar ihop dem som en stor massa, som rör sig framåt som ett jättekollektiv. Det är ofta det som varit det tyska landslagets styrka; att med kreativitet, obändig moral och slagkraft forma ett gäng spelare till ett världsklass-lag. Men då och då dyker det upp spelare av det lilla extra, som inte vill foga sig i lagmaskinen, som vill gå sina egna vägar, vara mer individuell än de andra och sticka ut. I det kollektiva Tyskland, där lagmaskinen har prisats mer än individuella så blir det en kollision. Effenberg och Schuster var praktexemplar exempelvis. När tränarna och DFB är för veka i sin hållning gentemot dessa, så ges de utrymme och får spela. Derwall 1982 är ett bra exempel. Han hade inte järnkoll på truppen och här dominerade Stielike och Breitner exempelvis. 1994 var Vogts chef, fast ändå inte. Han släppte in den kontroversielle Effenberg, skickade dock hem honom efter hans "Stinkefinger", men kröp till korset igen 1998 och tog honom till nåder.
Hur det blir med de kontroversiella Frings och Kuranyi återstår att se. Frings är sedan länge borta från landslaget. Dock är det väl så att just en spelartyp som Frings skulel behövas för Löws landslag. Efter att både Rolfes och Hitzlsperger är efter i skador och form, så behövs ett rejält rivjärn centralt. Frings exempelvis. Det finns dock andra som kan agera tillsammans med Ballack- Schweinsteiger exempelvis, även fast denne är en helt annan spelartyp. Längst fram blir det mera intressant. Det är bara Cacau och Kiessling, som är i närheten av målet. och Kuranyi. Som Löw inte vill ha med. Än så länge.
De missförstådda genierna kan bara komma med lösningar på Löws frågor. Räcker det?
