Tyskland
2016-12-15 08:00
Adventskalender – lucka #15
Tysklandsredaktionens Filip Wollin och Axel Falk hjälper dig att räkna ner till julafton i form av en adventskalender med tema tysk fotboll.
Redaktionen
Det var i en sargad värld de klev in, en värld uttöjd och mätt efter åratal av krig mellan den med mest kosing, ett trehäraslag mellan spanjorer, tyskar och engelsmän som alla hade motiv och intrikat vilja nog för tronen, för att bli den där herren på täppan. Det var sannerligen sargat, sargat av hutlöst slösande och vilda bud på spelare som knappt existerade, ett kaos utan dess like, en manisk sport utan något stopp, utan någon katatonisk motsats. Tänk om de visste vad som skulle hända, tänk om de visste vem som skulle bombardera deras fort med sina glasögon och högsta pressen sedan legendarerna från Oranje på 1970-talet. Den stora virvelvinden var i antågande och det var få som kunde stoppa den.
Det var en vacker dag, när den unge hipster-wannaben klev ut genom sin dörr för att hämta tidningen. Plötsligt kände han någonting i sitt andetag, en strimma av hopp, en doft av kärlek och nyheter- han öppnade hätskt tidningen och rösten han ägde utropade ”Klopp?”. Utan tvekan var detta tveklöst lovande för den annars så tveksamme hipstern, men här såg han sin chans- han kunde bli den förste av de all, den ultimata hipstern. Så blev han den förste att hoppa på tåget, kanske var han även föraren av tåget som inom några år skulle sluka hela Europa.
Ja, han var den förste, men han var långt från den siste. Detta tåg var påväg mot saligheten och det enda som skulle kunna stoppa var ett lag från söder. Och kanske en Apache-helikopter, ganska imponerande arsenal som ett tåg med en lokförare inte skulle ha en chans mot om en strid skulle ske, vilket om serietecknarna fick bestämma redan skulle ha.
Anyways. Glimrande och stilrent klev de gulsvarta tröjorna in i fotbollseuropas hjärnor och sedan deras hjärtan, låter extremt klichéaktigt, men så var det verkligen. Denna våg av hipsteri och fanatism som Klopps Borusser representerade var verkligen en bris av nytt hopp för det halvdöda fotbollseuropa. En bris av hopp och frisk luft för en döende värld och här öppnades grindarna. Snart var halva Europa medvetet om Borussia Dortmund och deras magi, hälften av dessa kallade sig själva för supportrar trots att de endast varit det sedan två och en halv vecka innan. Kulmen var nådd när de också nådde framgång i Europa genom en polacks fyra mål mot världens kanske bästa lag. I all sin prakt ställde de upp i finalen i världens kanske mest prestigefulla turnering och slogs väl och länge mot det enda lag som kunde mäta sig med dem- Heynckes bayerska stjärnor. Ni vet nog alla vad som hände med Robben etc etc.
Borussias framgång öppnade ögonen för tysk fotboll i Europa ånyo, engelska supportrar började sakta men säkert överge sin fanatiska inställning att Premier League odiskuterbart var den bästa och blev intresserade av detta ”nya” och fräscha. En våg av hipsteri och nymodighet flöt genom alla Europas städer och det teutoniska i vågen blev kvar för att stanna.
Nu finns det mängder med fans i mången stad i Europa. Borussias, Schalke och Bayern är måhända de populäraste, men Borussia Dortmund och Klopp öppnade världens ögon och var början till vad som givit engelsmännen och amerikanerna så mycket omåttlig glädje. Danke Klopp, utan dig hade vi inte varit där vi är idag. Danke.
Axel Falk
Det var en vacker dag, när den unge hipster-wannaben klev ut genom sin dörr för att hämta tidningen. Plötsligt kände han någonting i sitt andetag, en strimma av hopp, en doft av kärlek och nyheter- han öppnade hätskt tidningen och rösten han ägde utropade ”Klopp?”. Utan tvekan var detta tveklöst lovande för den annars så tveksamme hipstern, men här såg han sin chans- han kunde bli den förste av de all, den ultimata hipstern. Så blev han den förste att hoppa på tåget, kanske var han även föraren av tåget som inom några år skulle sluka hela Europa.
Ja, han var den förste, men han var långt från den siste. Detta tåg var påväg mot saligheten och det enda som skulle kunna stoppa var ett lag från söder. Och kanske en Apache-helikopter, ganska imponerande arsenal som ett tåg med en lokförare inte skulle ha en chans mot om en strid skulle ske, vilket om serietecknarna fick bestämma redan skulle ha.
Anyways. Glimrande och stilrent klev de gulsvarta tröjorna in i fotbollseuropas hjärnor och sedan deras hjärtan, låter extremt klichéaktigt, men så var det verkligen. Denna våg av hipsteri och fanatism som Klopps Borusser representerade var verkligen en bris av nytt hopp för det halvdöda fotbollseuropa. En bris av hopp och frisk luft för en döende värld och här öppnades grindarna. Snart var halva Europa medvetet om Borussia Dortmund och deras magi, hälften av dessa kallade sig själva för supportrar trots att de endast varit det sedan två och en halv vecka innan. Kulmen var nådd när de också nådde framgång i Europa genom en polacks fyra mål mot världens kanske bästa lag. I all sin prakt ställde de upp i finalen i världens kanske mest prestigefulla turnering och slogs väl och länge mot det enda lag som kunde mäta sig med dem- Heynckes bayerska stjärnor. Ni vet nog alla vad som hände med Robben etc etc.
Borussias framgång öppnade ögonen för tysk fotboll i Europa ånyo, engelska supportrar började sakta men säkert överge sin fanatiska inställning att Premier League odiskuterbart var den bästa och blev intresserade av detta ”nya” och fräscha. En våg av hipsteri och nymodighet flöt genom alla Europas städer och det teutoniska i vågen blev kvar för att stanna.
Nu finns det mängder med fans i mången stad i Europa. Borussias, Schalke och Bayern är måhända de populäraste, men Borussia Dortmund och Klopp öppnade världens ögon och var början till vad som givit engelsmännen och amerikanerna så mycket omåttlig glädje. Danke Klopp, utan dig hade vi inte varit där vi är idag. Danke.
Axel Falk
