Tyskland
2016-12-23 08:00
Adventskalender – lucka #23
Tysklandsredaktionens Filip Wollin och Axel Falk hjälper dig att räkna ner till julafton i form av en adventskalender med tema tysk fotboll.
Redaktionen
En julsaga
Tomten hejar på bayersk klubb,
ack ja, kasta honom in i en skrubb.
Stigmat har ej nått hans gamla skägg,
om så vore skulle han knackat på skrubbens vägg.
”Får man välja ånyo, ho ho?”, frågar han glatt,
man känner sig skyldig att svara, charmant men ändå matt,
han är ju ändå tomtefar just denna julaftonsnatt.
Ställ honom mot väggen, ge honom en kaka eller två,
ett glas mjölk och sedan välja nytt lag, bland stora eller små.
”Jag vill vara hipp, men inte en av de andra,
vill kunna åka dit, men inte behöva vandra.
Du förstår min mage är så stor och mina ben så svaga,
i kälken sitter jag dag ut, dag in. Men men, jag ska väl inte klaga.”
Du funderar kvickt och kommer med förslag,
ändock undrar just vilket som är hans lag.
Du föreslår Rostock,
han klagar ”Ack nej, du närmar dig ändock!”
Det är ett under att du ens kan tänka,
men du inser att du ribban måste sänka.
Hm, svarar du geschwint,
du leker med tanken att smeka tomtens flint.
Tomten tittar på dig och går till skorstenen så svart.
Plötsligt utropar du ”Hur är det med VfB Stuttgart?”.
Tomten synar och svarar med stil,
”jag kan allt se ditt smil!
Vill du hjälpa mig eller bara sprida propaganda,
Sådant har jag erfarenhet från. Jag har besökt både Korea och Uganda.
Du tvingas erkänna att VfB är ditt lag trots allt,
Varpå skäggige mannen skrockar nästan läskigt kallt!
Han räcker dig en klapp, mjuk i sin kaliber,
En halsduk? Eller peruk a’la Justin Bieber?
Du väntar med att öppna, tills tomten vet,
Vilket lag eller vilken maskot han gillar- ett föl eller en get?
Eller raktav en björn?
Eller en majestätisk örn?
Han frågar a’la spanska inkvisationen,
Du säger att du kan vägen till stationen.
”Det var inte vad jag frågade. Skärp dig och ta dig samman,
jag har många andra jag måste besöka, snart är det bråttom till Jerusalem och Amman.
Ge min en ledtråd, en vink om du vill,
Jag vill veta mitt lag så jag sedan kan förbli still.”
Du frågar om färger, han säger vit,
Som snön eller egentligen som fågelskit.
Du föreslår förstrött något som kanske kan ge dig en komisk kick!
Han utropar starkt ”JA! Ho ho, RB Leipzig!”.
Ditt hjärta stannar och din chock är total,
Du kastar ut tomten genom skorstenen fullt frontal.
Du önskar uppmuntras genom klappen så nu ska vi se,
Om klappen kan få ditt Stuttgarthjärta att le.
Du öppnar och ljuskronans ljus gör sig på tingesten sin entré,
Det är ju för fan en halsduk med Karlsruhe SC.
Din ilska är oändlig, men du tar dig samman,
Du vill gärna släcka ilskeflamman.
Upp trippar du för trappan och hämtar en kalk,
Häller upp glögg och skålar: God Jul från familjen Falk.”
Axel Falk
Tomten hejar på bayersk klubb,
ack ja, kasta honom in i en skrubb.
Stigmat har ej nått hans gamla skägg,
om så vore skulle han knackat på skrubbens vägg.
”Får man välja ånyo, ho ho?”, frågar han glatt,
man känner sig skyldig att svara, charmant men ändå matt,
han är ju ändå tomtefar just denna julaftonsnatt.
Ställ honom mot väggen, ge honom en kaka eller två,
ett glas mjölk och sedan välja nytt lag, bland stora eller små.
”Jag vill vara hipp, men inte en av de andra,
vill kunna åka dit, men inte behöva vandra.
Du förstår min mage är så stor och mina ben så svaga,
i kälken sitter jag dag ut, dag in. Men men, jag ska väl inte klaga.”
Du funderar kvickt och kommer med förslag,
ändock undrar just vilket som är hans lag.
Du föreslår Rostock,
han klagar ”Ack nej, du närmar dig ändock!”
Det är ett under att du ens kan tänka,
men du inser att du ribban måste sänka.
Hm, svarar du geschwint,
du leker med tanken att smeka tomtens flint.
Tomten tittar på dig och går till skorstenen så svart.
Plötsligt utropar du ”Hur är det med VfB Stuttgart?”.
Tomten synar och svarar med stil,
”jag kan allt se ditt smil!
Vill du hjälpa mig eller bara sprida propaganda,
Sådant har jag erfarenhet från. Jag har besökt både Korea och Uganda.
Du tvingas erkänna att VfB är ditt lag trots allt,
Varpå skäggige mannen skrockar nästan läskigt kallt!
Han räcker dig en klapp, mjuk i sin kaliber,
En halsduk? Eller peruk a’la Justin Bieber?
Du väntar med att öppna, tills tomten vet,
Vilket lag eller vilken maskot han gillar- ett föl eller en get?
Eller raktav en björn?
Eller en majestätisk örn?
Han frågar a’la spanska inkvisationen,
Du säger att du kan vägen till stationen.
”Det var inte vad jag frågade. Skärp dig och ta dig samman,
jag har många andra jag måste besöka, snart är det bråttom till Jerusalem och Amman.
Ge min en ledtråd, en vink om du vill,
Jag vill veta mitt lag så jag sedan kan förbli still.”
Du frågar om färger, han säger vit,
Som snön eller egentligen som fågelskit.
Du föreslår förstrött något som kanske kan ge dig en komisk kick!
Han utropar starkt ”JA! Ho ho, RB Leipzig!”.
Ditt hjärta stannar och din chock är total,
Du kastar ut tomten genom skorstenen fullt frontal.
Du önskar uppmuntras genom klappen så nu ska vi se,
Om klappen kan få ditt Stuttgarthjärta att le.
Du öppnar och ljuskronans ljus gör sig på tingesten sin entré,
Det är ju för fan en halsduk med Karlsruhe SC.
Din ilska är oändlig, men du tar dig samman,
Du vill gärna släcka ilskeflamman.
Upp trippar du för trappan och hämtar en kalk,
Häller upp glögg och skålar: God Jul från familjen Falk.”
Axel Falk
