Om Giffarna i förra mötet långa stunder agerade passivt mot ett HBK som spelade rakt, snabbt och kom till lägen gång på gång så var det i den här returen ombytta roller. Sundsvall, som ju var piskade att göra åtminstone tre mål på nittio minuter för att klara sig kvar, rivstartade matchen. HBK bjöd norrlänningarna på stora ytor mellan de olika lagdelarna och misslyckades ofta med att stänga till passningsvägarna. Givetvis ledde det till målchanser.Utan målramen + Kalle Johnsson hade Klubben kunnat få en riktigt mardrömsstart när Giffarna i den sjunde minuten spelade sig igenom försvaret men fru Fortuna fanns även denna matchen på vår sida och Kalle lyckas greppa bollen efter en vända på mållinjen.
 
Pressen mot HBK-målet är mer eller mindre konstant under första halvlek. När HBK väl vinner boll söker man ofta forwards med långbollar, men allt som oftast resulterar det bara i ett tappat bollinnehav. I den 29:e minuten kommer också effekten av Giffarnas övertag när norrlänningarna tar ledningen med 1-0. Simon Helg petar bollen förbi Ryan Miller och får därefter till ett stenhårt skott som Kalle visserligen är på men inte har kraft att ändra riktning på.

I matchminut trettioett vinner Gudjon Baldvinsson boll cirka tio meter in på motståndarnas planhalva. Islänningen beger sig iväg på en dribblingsräd och han gör både en, två, tre och fyra gubbar. När Gudjon slutligen ska gå på avslut faller han och domare Martin Hansson pekar på straffpunkten. Kiddi tar hand om straffen och sätter den säkert. 1-1 alltså, och nu måste Giffarna göra ytterligare fyra mål för att undvika nedflyttning.

När det återstår knappt fem minuter av första halvlek tappar HBK boll på offensiv planhalva och Sundsvall kontrar blixtsnabbt. Djupledsboll på yttermittfältare, passning snett inåt bakåt, skott, mål. Inga konstigheter alls. En sekunds passivitet var allt som krävdes för att Sundsvallsyttern skulle få ett tillräckligt stort försprång mot Ryan Miller. Det var en onödig miss, men sett till hur matchen hade sett ut så här långt var 2-1 trots allt ett rättvist Halvtidsresultat. HBK kommer inte alls upp i standard och om det inte vore för Kiddis mål hade det känts ordentligt nervöst hos alla med blåsvart blod.
 
Giffarna har ett stort övertag vad gäller bollinnehav även i andra halvlek men det hettar sällan till ordentligt kring HBK-målet. De flesta inläggen går antingen för högt eller rakt i Kalles händer. Alltför ofta ger man bort bollen till norrlänningarna på grund av enkla felpass. Det är därför helt logiskt att HBK:s  2-2-mål inte uppkommer genom finlir utan genom en klassisk djupledsboll och -löpning. Boman tar emot ett inkast på egen planhalva och med ryggen mot motståndarmålet vänder han snabbt upp och lägger en hög djupledsboll på 40-50 meter som Gudjon kommer fri på. Målvakten tvekar när han är på väg ut och Gujji kan enkelt runda honom och rulla in bollen i öppet mål.

Därefter förvandlades Norrporten Arena till ett väntrum på slutsignalen, trots att ytterligare tre mål skulle komma:

• 3-2, Ari Skulason drar till ett skott från utanför straffområdet. Johnny Lundberg försöker täcka skottet men hans halvtouch ställer Kalle Johnsson totalt.
• 3-3, Robert Lundström, högerbacken i GIF, slår höstens snålaste hemåtpass och den är inte bättre än att Mikael Boman hinner ikapp bollen och placerar den under en utrusande målvakt.
• 4-3, Dibba och Helg väggspelar sig igenom försvaret. Dibba försöker chippa över Kalle Johnsson som räddar, men returen slår Helg in i öppet mål.

När klockan står på 93:02 blåser Martin Hansson av matchen. Sammanfattningsvis kan man säga att HBK kom till Sundsvall som klara favoriter. Tidigt i matchen kopplade GIF ett grepp om matchen och Halmstad upplevde åtminstone jag som en aning för bekväma och avslappnade. Lyckligtvis klarar Klubben av att replikera snabbt efter samtliga mål och det gör att Giffarna inte orkar kämpa vidare när målsnöret hela tiden flyttas fram. ”Det är små marginaler som avgör” lyder ju ett gammalt slitet uttryck. Vissa klyschor kommer man inte undan. I de här kvalmötena har ju Giffarna haft två bollar som dansat på HBK:s mållinje och vem vet vilken matchbild vi hade fått se om de två hade suttit.

Det var underbart att se glädjen hos HBK:arna, och jag tänker givetvis på fansen men framför allt på spelarna. Själv har jag ännu inte kunnat begripa vad som har hänt, men det ger sig väl. Jag skulle vilja framföra ett tack till alla som har stöttat klubben på något sätt i år. Supporterkulturen kring föreningen har verkligen tagit ett stort steg framåt i år. Halmstads BK:s sista match för säsongen 2012 är avspelad och nästa år väntar Allsvenskan!



STATISTIK GIF Sundsvall – Halmstads BK
Bollinnehav: 63% - 37%
Skott: 17-6
Skott på mål: 9-3
Frisparkar: 9-7
Hörnor: 5-1
Offsides: 0-1
Straffar: 0-1