Tyskland
2018-09-19 18:18
Arminius hörna #4: Problematisering av ett målkalas
Vad händer med den tyska fotbollens ideologiska självbild?
Axel Falk
Det här blev första gången på mycket länge som vi fick se mål från varje spelande klubb denna omgången. Jag vet inte riktigt vad det exakt betyder eller vad det egentligen kan stå för, men jag vet att det är en avs akerna som i åratal lockat folk till den tyska ligan. Jag minns mycket väl när jag började bli intresserad, då var det målkalas varje vecka och Bundesliga var en mål- och underhållningsgaranti. Detta har minskat under de senaste åren, ligan har blivit alltmer taktisk i och med Pep Guardiola och Nagelsmann och defensiven blir en allt större faktor i lagens tänk. Men frågan är vad detta egentligen betyder för den tyska fotbollens självbild?
Är inte Bundesliga fylld med mål? Eller finns det andra betydelsefulla metavärden som gör den tyska fotbollen så speciell? Supportrarna och kontakten mellan klubb och fans är en annan stor faktor, men just målen och underhållningen har länge varit viktigt för Bundesligas kommersiella framgångar. I år och dagar har Bundesliga varit en målrik liga, ja det var egentligen mer än 30 år sedan vi såg defensiv fotboll som den vi ser nu spelas på arenor runtom i Tyskland, men det var en helt annan tid och en helt annan kommersiell tidsålder. För faktum är att Bundesliga har börjat bli mer stillastående, mindre fart och flärd med mer strategi och taktik. Men detta gör kvaliteten bättre.
Ett väldrillat taktiskt lag slår ett kaotiskt hejsanhoppsan-lag nio gånger av tio. Lag kan ta sig från botten till toppen med hjälp av struktur, taktik och ordning mixat med en drös hopp och momentum. Frankfurt och Hoffenheim är två excellenta exempel av just denna princip. Lagen blir bättre, stabilare och har mycket svårare att falla ner och kollapsa totalt när ett resultat går emot dem. För medan momentum är viktigt, måste man även ha en taktisk grund att stå på. Här har de tyska lagen kontinuerligt blivit mycket bättre. Men är detta egentligen viktigt? Om fotbollen blir mer taktisk och om detta harmar underhållningen- är det inte då oviktigt? Handlar inte sport om underhållning, om att ge folk en paus från sina krångliga liv?
Detta smärre dilemma blir allt svårare när en liga har en sådan frejdig självbild som den tyska fotbollen. Den har liksom alltid fungerat som ett slags Antikrist gentemot det tyska byråkratiska systemet- ett ställe i Tyskland där allt är oreglerat och momentum-inspirerat, där allt kan och kommer hända. Det är ett levande exempel på Murphys lag, en scen där allt som kan skita sig kommer att skita sig så småningom. Den tyska fotbollen är alltså mycket speciell, speciellt i ett så styrt land som just Tyskland. Så om detta är självbilden, vad kan det då betyda när fotbollen blir mer defensiv? Och vad kan det betyda när frejdigheten återvänder, liksom den gjorde denna helg?
Det är ingenting jag kan svara på ännu, men problematiseringen är likväl viktig. Så låt mig fundera ett tag, låt mig tänka på detta dilemma. Vad händer egentligen i den tyska fotbollen, vad händer med dess självbild och vad sker med vår bild? Hur kan detta påverka framtiden. Jag måste undersöka ytterligare.
Är inte Bundesliga fylld med mål? Eller finns det andra betydelsefulla metavärden som gör den tyska fotbollen så speciell? Supportrarna och kontakten mellan klubb och fans är en annan stor faktor, men just målen och underhållningen har länge varit viktigt för Bundesligas kommersiella framgångar. I år och dagar har Bundesliga varit en målrik liga, ja det var egentligen mer än 30 år sedan vi såg defensiv fotboll som den vi ser nu spelas på arenor runtom i Tyskland, men det var en helt annan tid och en helt annan kommersiell tidsålder. För faktum är att Bundesliga har börjat bli mer stillastående, mindre fart och flärd med mer strategi och taktik. Men detta gör kvaliteten bättre.
Ett väldrillat taktiskt lag slår ett kaotiskt hejsanhoppsan-lag nio gånger av tio. Lag kan ta sig från botten till toppen med hjälp av struktur, taktik och ordning mixat med en drös hopp och momentum. Frankfurt och Hoffenheim är två excellenta exempel av just denna princip. Lagen blir bättre, stabilare och har mycket svårare att falla ner och kollapsa totalt när ett resultat går emot dem. För medan momentum är viktigt, måste man även ha en taktisk grund att stå på. Här har de tyska lagen kontinuerligt blivit mycket bättre. Men är detta egentligen viktigt? Om fotbollen blir mer taktisk och om detta harmar underhållningen- är det inte då oviktigt? Handlar inte sport om underhållning, om att ge folk en paus från sina krångliga liv?
Detta smärre dilemma blir allt svårare när en liga har en sådan frejdig självbild som den tyska fotbollen. Den har liksom alltid fungerat som ett slags Antikrist gentemot det tyska byråkratiska systemet- ett ställe i Tyskland där allt är oreglerat och momentum-inspirerat, där allt kan och kommer hända. Det är ett levande exempel på Murphys lag, en scen där allt som kan skita sig kommer att skita sig så småningom. Den tyska fotbollen är alltså mycket speciell, speciellt i ett så styrt land som just Tyskland. Så om detta är självbilden, vad kan det då betyda när fotbollen blir mer defensiv? Och vad kan det betyda när frejdigheten återvänder, liksom den gjorde denna helg?
Det är ingenting jag kan svara på ännu, men problematiseringen är likväl viktig. Så låt mig fundera ett tag, låt mig tänka på detta dilemma. Vad händer egentligen i den tyska fotbollen, vad händer med dess självbild och vad sker med vår bild? Hur kan detta påverka framtiden. Jag måste undersöka ytterligare.
