Tyskland
2014-11-28 13:00
Bundesligapanelen – vecka 48
Bundesligapanelen är tillbaka igen efter att ha legat vilande i nästan tre år. Varje fredag så besvarar en panel bestående av omväxlande gäster på fem frågor som rör tysk fotboll. Den här veckan diskuteras bland annat Stuttgarts situation, sommarens nyförvärv och Pierre Bengtssons övergång till Mainz.
Filip Wollin
Veckans panelmedlemmar:
Magnus Falk, redaktör för Stuttgart-redaktionen
David Flatbacke-Karlsson, skribent för Köln-redaktionen
Filip Wollin, redaktör för Hamburg-redaktionen
***
Armin Veh avgick efter helgens match och Huub Stevens presenterades kort därefter som ersättare. Stuttgart är alltjämt sist i tabellen och ser ut att gå en tung framtid till mötes. Vad ska kunna rädda den klassiska klubben undan en nedflyttning?
Magnus: Jag tror på gammalt hederlig grovgöra tillsammans med en moralisk boost av Stevens, som tidigare har visat att han kan lyfta klubben ur en svår kris. Vidare så behöver klubben frigöra sig från lite driv-ved som Haggui, Rausch, Sararer, Abdellaoue och möjligtvis Gruezo. Det är för många som inte presterar och som bara kostar pengar. Det måste in mer säkerhet i lagets spel och mer fokus på defensiven. Man pratar om kaptenens kunskap och prestation; är Gentner den bästa lösningen som kapten? Jag undrar det; varför inte ge den till Rüdiger som ser hela planen från sin backposition. Om nu han är en av Tysklands nästa stora backar – ge honom förtroendet. Sedan tror jag att Stevens inträde kan ge spelare som Werner, Ginczek och Harnik extra tryck i skorna. Så – moralisk boost, hårdare disciplin, lite spelarpolitik och funderingar kring kaptensbindeln.
David: Stuttgarts trend har varit negativ de senaste säsongerna, och det finns flera olika anledningar till det. Ledningen har svarat för ogenomtänkta värvningsbeslut, något som gett dåliga resultat och mynnat ut i ytterligare panik-tillskott. Det dröjer nog ett bra tag innan laget är tillbaka och slåss i toppen igen, och förhoppningsvis kan rutinerade Huub Stevens få ordning på grejerna så att det går att rädda kontraktet. Det gäller att de rutinerade spelarna levererar, samtidigt som de unga och lovande killarna måste ta kliv i utvecklingen snabbt. Annars kommer det att bli Zweite Bundesliga-fotboll i Schwaben kommande säsong.
Filip: Det är inte första gången som Stuttgart sitter i denna sits, frågan är om man har lärt sig någonting av tidigare säsonger? Det verkar inte så. Trots att man var en hårsmån från att åka ur Bundesliga förra säsongen så gjorde man inte alltför mycket under sommaren för att förhindra ett liknande scenario den här säsongen. Resultatet ser vi klart och tydligt nu, men än är det inte kört för Stuttgart. Man måste dock agera med kraft i vinter genom att försöka få in nya friska krafter i truppen samtidigt som man måste skapa en stabilitet på det psykologiska planet. Spelarna mår förmodligen allt annat än bra inombords.
***
I och med Huub Stevens intåg i Stuttgart har nu hälften av alla klubbarna i Bundesliga en tränare med utländsk bakgrund – vilket är första gången någonsin. Genomgår ligan en ihållande skiftning på den fronten?
Magnus: Nja, jag hoppas ju inte det, men samtidigt är det en irriterande trend och tyvärr verkar det vara så att det första valet man gör när det krisar, så är det att plocka en tränare från utlandet som är beprövad. Samtidigt har det varit en del fiaskoartade tränarinsatser som också visat att det inte alltid funkar med nya friska krafter. Michael Oennings eller Michael Wissingers tid i Nürnberg, Thomas Schneider i Stuttgart, Jens Keller… bara för att ta några. Samtidigt finns det intressanta lösningar i Zweite Bundesliga; där det nästan bara är tyska tränare. Jag skulle gärna se en Reck eller en van Ahlen kliva upp i Erste Bundesliga. En annan sak som hänt är att flera intressanta tränarämnen sugs upp av DFB eller placerar sig själva som sportchefer. Jag kan tro att en Ralf Rangnick exempelvis skulle uträtta stordåd fortfarande, men han sitter välbetald i RV Leipzig. Jag tror dock att många fans är trötta på den cirkulation av tyska tränare som pågick ett tag. Hecking, Slomka, Labbadia, Magath, Neururer med flera gick från klubb till klubb och överallt hette det ”Der ist unser Wunsch-trainer” och så gick det halvdant i ett kvartal. Då blir det en kick i klubbarna med en ny utländsk tränare; även fast varken Favre, Luhukay, Stevens eller Guardiola är några nya fräscha namn egentligen.
David: Nja, det är nog en ganska logisk utveckling sett till hur världsfotbollen ser ut just nu. Bundesliga har varit – och är fortsatt – unik för sina satsningar på inhemska spelare och ledare, och att fostra egna produkter på samtliga poster i klubbarna. Men framöver tror jag att det kommer att sökas mer kompetens externt, och att fler spelare och tränare kommer att ha annan bakgrund än vad fallet kanske varit innan. På så sätt kommer Bundesliga att påminna lite mer om t.ex. Premier League än innan – åtminstone ur ett fotbollsmässigt perspektiv.
Filip: För egen del så har det ingen större betydelse om det är en kortvarig eller långvarig trend vi ser. Schalkes val av Roberto Di Matteo är någonting som jag hyllar, ett fantastiskt roligt och vågat val istället för att plocka in ett bekant Bundesliganamn. Hela ligan mår nog lite bättre med nytt blod vid rodret, även om man givetvis gärna fortfarande ser de bekanta tränarna husera i ligan. Nytänkande brukar alltid vara bra, hoppas det blir så även i detta fall.
***
En tredjedel av säsongen är färdigspelad och vi kan således börja urskilja vilka av sommarens nyförvärv som har lyckats och vilka som har floppat. Vilket nyförvärv har hitintills imponerat mest?
Magnus: Det känns som att man inte kan bortse från Schweizarnas intåg i Bundesliga. Både Freiburgs Roman Bürki och Gladbachs Yann Sommer har ju varit fullkomligt lysande under hösten. Bürkis målvaktsspel har bitvis varit från en annan planet. Frankfurts Haris Seferovic är en annan av spelarna man inte kan bortse från. Påpasslig, snabb och väldigt delaktig i spelet. Xabi Alonso i Bayern München har även han motsvarat och möjligen överträffat alla ställda förväntningar. Av de tyska spelarna så lyfter jag Karim Bellarabi som gick från en lovande irrationell mittfältare till landslagsspelare i Leverkusen och så glädjes jag över att Moritz Stoppelkamp äntligen är tillbaka i samma kraft i Paderborn, som han en gång var i Hannover.
David: Jag måste svara Hakan Calhanoglu på den här frågan. 20-åringen har verkligen gjort avtryck på Bayer Leverkusens mittfält, och har visat att han kan motsvara förväntningarna som var/är i samma storlek som Empire State Building. Det är svårt att tro att turk-tysken är så ung när man ser honom på planen, och något säger mig att utvecklingen och framstegen kommer att fortsätta tas i raketfart. Sedan har Calhanoglu kanske en del att jobba med i sin personlighet vid sidan av planen, men ute på det gröna gräset är han en frisk och underhållande fläkt att följa.
Filip: Moritz Stoppelkamp i lilla Paderborn är sedan långt tillbaka en personlig favorit, så att det har gått bra för honom gläder mig oerhört. Hans mål mot Hannover 96, från 82 meters håll, är lite av ett signifikativ för hans säsong hitintills. Även André Hahns framfart i Borussia Mönchengladbach imponerar på mig, det bevisar att han verkligen håller på den här nivån och är ett framtidsnamn att räkna med. Det går inte heller att bortse från Hakan Calhanoglu i Bayer Leverkusen som bara blir bättre och bättre för var match han spelar. Det kommer sannerligen bli någonting riktigt stort av honom.
***
Om vi då vänder på det, vilket av sommarens nyförvärv har stått för det största misslyckandet?
Magnus: I princip allt som HSV har köpt har varit en katastrof hittills. Pierre-michel Lasogga, Nicolai Müller, Lewis Holtby och Valon Behrami. Jag trodde aldrig på Ciro Immobile i Dortmund. Italienskt vin mår sällan bra när det färdas och Immobile visade att den gamla klyschan stämde. Som Stuttgart-fan så undrar jag hur Adam Hlousek kommer att vara. Nu är han ingen storfräsare, men han var knappast en höjdare vare sig i Kaiserslautern eller i Nürnberg och har knappast startat i Stuttgart heller. Hoffenheims köp av Adam Szalai har inte heller varit det bästa köpet. Totalt osynlig; vilket också gäller för Robin Dutts favorit Izet Hajrovic, som trots upprepade chanser på mittfältet inte lyckats att slå sig in i en startelva utan fortfarande inte spelat en hel match för klubben.
David: Nu har jag inte sett Dortmund alltför mycket, så jag vill inte uttala mig om spel-, arbets- och kämpainsatserna. Men faktum är att storklubben haft ordentliga problem framåt – till viss del på grund av skador – och den skulden vill jag lägga på Adrian Ramos och Ciro Immobile. De två anfallarna har inte kommit igång med målproduktionen, och hålet efter flyktande Robert Lewandowski är stort. Att få igång Ramos och Immobile är en viktig faktor om det ska lossna på allvar för Borussia.
Filip: Det var många spelare som enligt mig var ”överhypade” när de skrev på i somras. En av dem är Ciro Immobile i Borussia Dortmund, som definitivt inte lyckats fylla tomrummet efter Robert Lewandowski. Det har inte heller Adrian Ramos lyckats göra, som jag trodde skulle fortsätta som han avslutade sin karriär i Hertha Berlin, men han har mest sett blek ut – precis som resten av Dortmund. Pierre-Michel Lasogga har visserligen stått för en tredjedel av HSV:s mål den här säsongen, men det säger ytterst lite då man enbart mäktat med sex mål på dubbelt så många matcher. Med tanke på hans fjolårssäsong och prislapp hade man hoppats på en fortsatt succé från hans sida, men icke.
***
Pierre Bengtsson är numera helt klar för Mainz 05 och ansluter i januari. Hur kommer det att gå för 26-åringen som enbart tidigare spelat i Allsvenskan och danska Superliga?
Magnus: Jag tror att Pierre borde ha stora chanser att få speltid i Mainz. Konkurrensen på ytterbacksplatserna är inte mördande. Daniel Brosinski och Junior Diaz håller till på kanterna. Båda habila och bra ytterbackar, där Junior Diaz lever på sin snabbhet och sin förmåga att ta sig långt ned på kanten. Bengtsson känns dock säkrare defensivt och mer passningsskicklig än båda dessa och det borde finnas bra möjligheter. Ett bra val av Bengtsson, som kommer till en väldigt familjär klubb där han lär känna igen spelstilen från Danmark med tränaren Hjulmand.
David: En ny Närke-son i Bundesliga. Fantastiskt. Den Kumla-bördige försvararen kommer att passa perfekt in i Mainz, och det blir ett bra steg i karriären. Visst, det är en högre nivå på spelet i Tyskland än i Allsvenskan och danska högstaligan, men det är ändå ett berg som Bengtsson enkelt kommer att kunna bestiga. En startplats lär det snart läggas beslag på. Sedan är detta även en win-win-situation för det svenska landslaget, eftersom en viktig defensiv pjäs ställs mot bättre motståndare till vardags än innan.
Filip: Mainz är inte vad man var förra säsongen, utan är återigen ett lag som lär hamna strax under den övre halvan av tabellen. Jag tror att Pierre Bengtsson kommer göra det helt okej, men utan att glänsa. Han lär få Kasper Hjulmands förtroende då det troligtvis är dansken som propsat på värvningen, men någon succé har jag svårt för att se att det kommer bli. Hur som helst så är det kul med en ny svensk i Bundesliga och jag håller naturligtvis alla tummar och tår för att han kommer att lyckas.
Magnus Falk, redaktör för Stuttgart-redaktionen
David Flatbacke-Karlsson, skribent för Köln-redaktionen
Filip Wollin, redaktör för Hamburg-redaktionen
***
Armin Veh avgick efter helgens match och Huub Stevens presenterades kort därefter som ersättare. Stuttgart är alltjämt sist i tabellen och ser ut att gå en tung framtid till mötes. Vad ska kunna rädda den klassiska klubben undan en nedflyttning?
Magnus: Jag tror på gammalt hederlig grovgöra tillsammans med en moralisk boost av Stevens, som tidigare har visat att han kan lyfta klubben ur en svår kris. Vidare så behöver klubben frigöra sig från lite driv-ved som Haggui, Rausch, Sararer, Abdellaoue och möjligtvis Gruezo. Det är för många som inte presterar och som bara kostar pengar. Det måste in mer säkerhet i lagets spel och mer fokus på defensiven. Man pratar om kaptenens kunskap och prestation; är Gentner den bästa lösningen som kapten? Jag undrar det; varför inte ge den till Rüdiger som ser hela planen från sin backposition. Om nu han är en av Tysklands nästa stora backar – ge honom förtroendet. Sedan tror jag att Stevens inträde kan ge spelare som Werner, Ginczek och Harnik extra tryck i skorna. Så – moralisk boost, hårdare disciplin, lite spelarpolitik och funderingar kring kaptensbindeln.
David: Stuttgarts trend har varit negativ de senaste säsongerna, och det finns flera olika anledningar till det. Ledningen har svarat för ogenomtänkta värvningsbeslut, något som gett dåliga resultat och mynnat ut i ytterligare panik-tillskott. Det dröjer nog ett bra tag innan laget är tillbaka och slåss i toppen igen, och förhoppningsvis kan rutinerade Huub Stevens få ordning på grejerna så att det går att rädda kontraktet. Det gäller att de rutinerade spelarna levererar, samtidigt som de unga och lovande killarna måste ta kliv i utvecklingen snabbt. Annars kommer det att bli Zweite Bundesliga-fotboll i Schwaben kommande säsong.
Filip: Det är inte första gången som Stuttgart sitter i denna sits, frågan är om man har lärt sig någonting av tidigare säsonger? Det verkar inte så. Trots att man var en hårsmån från att åka ur Bundesliga förra säsongen så gjorde man inte alltför mycket under sommaren för att förhindra ett liknande scenario den här säsongen. Resultatet ser vi klart och tydligt nu, men än är det inte kört för Stuttgart. Man måste dock agera med kraft i vinter genom att försöka få in nya friska krafter i truppen samtidigt som man måste skapa en stabilitet på det psykologiska planet. Spelarna mår förmodligen allt annat än bra inombords.
***
I och med Huub Stevens intåg i Stuttgart har nu hälften av alla klubbarna i Bundesliga en tränare med utländsk bakgrund – vilket är första gången någonsin. Genomgår ligan en ihållande skiftning på den fronten?
Magnus: Nja, jag hoppas ju inte det, men samtidigt är det en irriterande trend och tyvärr verkar det vara så att det första valet man gör när det krisar, så är det att plocka en tränare från utlandet som är beprövad. Samtidigt har det varit en del fiaskoartade tränarinsatser som också visat att det inte alltid funkar med nya friska krafter. Michael Oennings eller Michael Wissingers tid i Nürnberg, Thomas Schneider i Stuttgart, Jens Keller… bara för att ta några. Samtidigt finns det intressanta lösningar i Zweite Bundesliga; där det nästan bara är tyska tränare. Jag skulle gärna se en Reck eller en van Ahlen kliva upp i Erste Bundesliga. En annan sak som hänt är att flera intressanta tränarämnen sugs upp av DFB eller placerar sig själva som sportchefer. Jag kan tro att en Ralf Rangnick exempelvis skulle uträtta stordåd fortfarande, men han sitter välbetald i RV Leipzig. Jag tror dock att många fans är trötta på den cirkulation av tyska tränare som pågick ett tag. Hecking, Slomka, Labbadia, Magath, Neururer med flera gick från klubb till klubb och överallt hette det ”Der ist unser Wunsch-trainer” och så gick det halvdant i ett kvartal. Då blir det en kick i klubbarna med en ny utländsk tränare; även fast varken Favre, Luhukay, Stevens eller Guardiola är några nya fräscha namn egentligen.
David: Nja, det är nog en ganska logisk utveckling sett till hur världsfotbollen ser ut just nu. Bundesliga har varit – och är fortsatt – unik för sina satsningar på inhemska spelare och ledare, och att fostra egna produkter på samtliga poster i klubbarna. Men framöver tror jag att det kommer att sökas mer kompetens externt, och att fler spelare och tränare kommer att ha annan bakgrund än vad fallet kanske varit innan. På så sätt kommer Bundesliga att påminna lite mer om t.ex. Premier League än innan – åtminstone ur ett fotbollsmässigt perspektiv.
Filip: För egen del så har det ingen större betydelse om det är en kortvarig eller långvarig trend vi ser. Schalkes val av Roberto Di Matteo är någonting som jag hyllar, ett fantastiskt roligt och vågat val istället för att plocka in ett bekant Bundesliganamn. Hela ligan mår nog lite bättre med nytt blod vid rodret, även om man givetvis gärna fortfarande ser de bekanta tränarna husera i ligan. Nytänkande brukar alltid vara bra, hoppas det blir så även i detta fall.
***
En tredjedel av säsongen är färdigspelad och vi kan således börja urskilja vilka av sommarens nyförvärv som har lyckats och vilka som har floppat. Vilket nyförvärv har hitintills imponerat mest?
Magnus: Det känns som att man inte kan bortse från Schweizarnas intåg i Bundesliga. Både Freiburgs Roman Bürki och Gladbachs Yann Sommer har ju varit fullkomligt lysande under hösten. Bürkis målvaktsspel har bitvis varit från en annan planet. Frankfurts Haris Seferovic är en annan av spelarna man inte kan bortse från. Påpasslig, snabb och väldigt delaktig i spelet. Xabi Alonso i Bayern München har även han motsvarat och möjligen överträffat alla ställda förväntningar. Av de tyska spelarna så lyfter jag Karim Bellarabi som gick från en lovande irrationell mittfältare till landslagsspelare i Leverkusen och så glädjes jag över att Moritz Stoppelkamp äntligen är tillbaka i samma kraft i Paderborn, som han en gång var i Hannover.
David: Jag måste svara Hakan Calhanoglu på den här frågan. 20-åringen har verkligen gjort avtryck på Bayer Leverkusens mittfält, och har visat att han kan motsvara förväntningarna som var/är i samma storlek som Empire State Building. Det är svårt att tro att turk-tysken är så ung när man ser honom på planen, och något säger mig att utvecklingen och framstegen kommer att fortsätta tas i raketfart. Sedan har Calhanoglu kanske en del att jobba med i sin personlighet vid sidan av planen, men ute på det gröna gräset är han en frisk och underhållande fläkt att följa.
Filip: Moritz Stoppelkamp i lilla Paderborn är sedan långt tillbaka en personlig favorit, så att det har gått bra för honom gläder mig oerhört. Hans mål mot Hannover 96, från 82 meters håll, är lite av ett signifikativ för hans säsong hitintills. Även André Hahns framfart i Borussia Mönchengladbach imponerar på mig, det bevisar att han verkligen håller på den här nivån och är ett framtidsnamn att räkna med. Det går inte heller att bortse från Hakan Calhanoglu i Bayer Leverkusen som bara blir bättre och bättre för var match han spelar. Det kommer sannerligen bli någonting riktigt stort av honom.
***
Om vi då vänder på det, vilket av sommarens nyförvärv har stått för det största misslyckandet?
Magnus: I princip allt som HSV har köpt har varit en katastrof hittills. Pierre-michel Lasogga, Nicolai Müller, Lewis Holtby och Valon Behrami. Jag trodde aldrig på Ciro Immobile i Dortmund. Italienskt vin mår sällan bra när det färdas och Immobile visade att den gamla klyschan stämde. Som Stuttgart-fan så undrar jag hur Adam Hlousek kommer att vara. Nu är han ingen storfräsare, men han var knappast en höjdare vare sig i Kaiserslautern eller i Nürnberg och har knappast startat i Stuttgart heller. Hoffenheims köp av Adam Szalai har inte heller varit det bästa köpet. Totalt osynlig; vilket också gäller för Robin Dutts favorit Izet Hajrovic, som trots upprepade chanser på mittfältet inte lyckats att slå sig in i en startelva utan fortfarande inte spelat en hel match för klubben.
David: Nu har jag inte sett Dortmund alltför mycket, så jag vill inte uttala mig om spel-, arbets- och kämpainsatserna. Men faktum är att storklubben haft ordentliga problem framåt – till viss del på grund av skador – och den skulden vill jag lägga på Adrian Ramos och Ciro Immobile. De två anfallarna har inte kommit igång med målproduktionen, och hålet efter flyktande Robert Lewandowski är stort. Att få igång Ramos och Immobile är en viktig faktor om det ska lossna på allvar för Borussia.
Filip: Det var många spelare som enligt mig var ”överhypade” när de skrev på i somras. En av dem är Ciro Immobile i Borussia Dortmund, som definitivt inte lyckats fylla tomrummet efter Robert Lewandowski. Det har inte heller Adrian Ramos lyckats göra, som jag trodde skulle fortsätta som han avslutade sin karriär i Hertha Berlin, men han har mest sett blek ut – precis som resten av Dortmund. Pierre-Michel Lasogga har visserligen stått för en tredjedel av HSV:s mål den här säsongen, men det säger ytterst lite då man enbart mäktat med sex mål på dubbelt så många matcher. Med tanke på hans fjolårssäsong och prislapp hade man hoppats på en fortsatt succé från hans sida, men icke.
***
Pierre Bengtsson är numera helt klar för Mainz 05 och ansluter i januari. Hur kommer det att gå för 26-åringen som enbart tidigare spelat i Allsvenskan och danska Superliga?
Magnus: Jag tror att Pierre borde ha stora chanser att få speltid i Mainz. Konkurrensen på ytterbacksplatserna är inte mördande. Daniel Brosinski och Junior Diaz håller till på kanterna. Båda habila och bra ytterbackar, där Junior Diaz lever på sin snabbhet och sin förmåga att ta sig långt ned på kanten. Bengtsson känns dock säkrare defensivt och mer passningsskicklig än båda dessa och det borde finnas bra möjligheter. Ett bra val av Bengtsson, som kommer till en väldigt familjär klubb där han lär känna igen spelstilen från Danmark med tränaren Hjulmand.
David: En ny Närke-son i Bundesliga. Fantastiskt. Den Kumla-bördige försvararen kommer att passa perfekt in i Mainz, och det blir ett bra steg i karriären. Visst, det är en högre nivå på spelet i Tyskland än i Allsvenskan och danska högstaligan, men det är ändå ett berg som Bengtsson enkelt kommer att kunna bestiga. En startplats lär det snart läggas beslag på. Sedan är detta även en win-win-situation för det svenska landslaget, eftersom en viktig defensiv pjäs ställs mot bättre motståndare till vardags än innan.
Filip: Mainz är inte vad man var förra säsongen, utan är återigen ett lag som lär hamna strax under den övre halvan av tabellen. Jag tror att Pierre Bengtsson kommer göra det helt okej, men utan att glänsa. Han lär få Kasper Hjulmands förtroende då det troligtvis är dansken som propsat på värvningen, men någon succé har jag svårt för att se att det kommer bli. Hur som helst så är det kul med en ny svensk i Bundesliga och jag håller naturligtvis alla tummar och tår för att han kommer att lyckas.
