Dåligt och tjurigt genrep
Micke Tingblad var på plats på Ruddalen för onsdagens träningsmatch.
Träningsmatchen mot Utsikten under onsdagen får nog anses vara Varbergs BOIS riktiga genrep inför den allsvenska premiären. På lördag väntar iofs en ny träningsmatch mot Norrby, men av allt att döma så var det den elva som ställde upp mot Utsikten som bestod av de spelare som är närmast startelvan och på lördag blir det mer en chans för de som står lite längre ifrån att visa upp sig. Utifrån detta får vi verkligen hoppas att tesen stämmer om att ett dåligt genrep är bra…….
BOIS saknade Luke Le Roux och Dion Krasniqi som är iväg på landslagsuppdrag. Även Joakim Lindner som väl får ses som relativt given vilades i matchen. Mest glädjande i laguppställningen och matchen var att Oliver Stanisic gjorde sina första 45 minuter efter sin rehab för hjärnskakningen från i höstas. Låt oss be en stilla bön för att det inte blir något hack i kurvan i Olivers mående efter det här första matchtestet.
För egen del ankom jag först när andra halvlek skulle starta pga den tidiga matchstarten (16.30). Rapporten jag fick om första halvlek samt det jag läst mig till via HN sa ungefär samma sak, dvs att Utsikten gjorde mål på den chans de hade, BOIS hade det mesta av spelet och 2-3 riktigt bra chanser där det nog borde blivit i varje fall 2 mål, tyvärr är ju ordet ”borde” något som vi använt en del under senaste året när det kommer till att beskriva utfallet av våra målchanser.
Andra halvlek beskrivs bäst av bilden på Joakim Östling med det gula kortet höjt i luften samt orden ”45 minuter av mitt liv som jag inte får tillbaka…”. Tyvärr var det en halvlek där BOIS i
princip inte skapade en enda målchans och lyckade träffar på motståndarnas ben var ungefär lika vanliga som lyckade bolltoucher. Jag brukar tycka att BOIS får väl många gula kort och att vi egentligen inte spelar så fult som omdömet om oss brukar vara, men denna halvleks gula kort var svårt att ha några åsikter om och det var nog inte långt borta ifrån åtminstone ett rött kort.
Vad ska vi säga om spelet, ja Utsikten skapade inte jättemycket heller men två bra lägen kom de till och de gjorde mål på ett och på det andra fick Fredrik Andersson göra en fin räddning på ett skott från nära håll. BOIS-arna fick aldrig grepp om matchen och Utsikten kändes både rappare och tryggare med bollen. Alltför ofta kunde de spela igenom BOIS centrala mittfält och de lyckades även komma runt på framförallt sin vänsterkant ett antal gånger.
OIS fina spel från Värnamo-matchen var som bortblåst. En liten bättring kunde skönjas när Jocke sista kvarten bytte in stora delar av bänken, men utan någon större effekt i form av att skapa något. Det närmaste en chans utöver ett antal resultatlösa hörnor och frisparkar utifrån var när Joao Paolo bröt en boll och via spel med Al Hamlawi kom till avslut men i dålig vinkel satte brassen bollen i burgaveln.
Frågan som hänger lite i luften är huruvida skillnaden mot Värnamo matchen berodde på att benen var tunga efter träningslägret, inställningen till att möta ett Superettan-lag en gråmulen eftermiddag på Ruddalen, att Värnamo faktiskt saknade en del bärande spelare i den matchen eller att vi helt enkelt är väldigt beroende av Luke för att vårt spel skall sitta ihop. Jag misstänker att svaret är en kombination.
