I derbyt senast var försvarsspelet bra, man höll ihop laget och jobbade med en aggressivitet som slutligen nollade AIK. Däremot var man inte hundraprocentigt nöjda med anfallsspelet i den matchen. För mycket sidled och bakåt och för lite bollar i djupled framåt. På många sätt var matchen mot Örebro derbymatchens motsats.

Båda lagen ville spela nästan allt framåt hela tiden. Detta ledde till två långa lag där det fanns många fler lägen än att bara göra ett mål vardera. Matchen präglas av individuella misstag av spelare i båda lagen vilket gör att en osäkerhet i båda lägren sprider sig. Lagen blir långa och det kan inte ha varit kul att heta Fredrik Ulvestad eller Erik Johansson i en sådan här match. Det var hav av ytor att täcka.

Att Özcan väljer att spela med två så sittande centrala mittfältare och en friare Kerim framför har tidigare varit lyckosamt men i denna match blir laget så pass långt att det inte finns några länkar där emellan. Kerim jobbar mer ihop med Badji och i ytan bakom Kerim och Badji kommer Örebro in i alldeles för lätt. Den dåliga organisationen i båda lagen gör att bollen byter ägare alldeles för många gånger för att något lag ska ha kontroll på den här matchen. 

”Özcan måste hitta en bättre balans”
Det kändes som att det var en match där det laget som gör det första målet skulle vinna. Då kan man lägga in bromsen lite mer och skaffa kontroll på den här matchen. Detta sker således inte och där behöver Özcan hitta en bättre balans på laget och få till en tydligare förändring. Matchbilden var för osäker för att bara ”köra”. Eddhari och Bärkroth ligger kvar högt upp och man hittar inte riktigt rätt i den kollektiva höga pressen. Örebros mittbackar löser gång på gång pressen från firma Badji/Kerim och då behöver Eddhari/Bärkroth flytta in för att skydda de centrala ytorna.

Den taktiska snackisen blir så klart det bytet Özcan väljer att göra i halvtid när han plockar ut Badji till förmån för Haris. Om det var taktiskt eller om något annat låg till grund vet jag inte. Kanske var Özcan inte nöjd med Badjis presspel, kanske var ville han ha in mer fart och snabba fötter framför Örebros backlinje för att såra dem ännu mer i vårt uppställda anfallsspel.

En hawaii-match där DIF absolut skapar fler lägen att göra mål än vad Örebro gör men samtidigt en taktisk insats man inte kan vara helt nöjd med. Det är för dålig kontroll i den här matchen. Eller så var det två lag i mitten av tabellen som inte har något att spela för som gick ut och inte riktigt var mottagliga för taktiska instruktioner. Två lag i mitten av tabellen som bara gick ut och ”körde”.

Örebro - Djurgården 1-1
0-1 Rogic (självmål) 44 minuter
1-1 Gerzic 53 minuter