- Fin finalinramning
Vad mer kan man önska av en finalmatch? Drygt 17 grader, sol, röd dag och ett enormt bortafölje. Det snackades om ungefär 600 bajare på plats på Hisingen. Frågan är om det inte var fler? Oavsett hur många bortasupportrar som var på plats så bjöd de på en mycket fin inramning tillsammans med hemmasuppportrarna. För att inte prata om Hammarby-supportrarnas mäktiga tifo med målfiranden på kortsidan. Mer eller mindre fullsatt på sittplats och en välfylld ståplatssektion även för hemmalaget. Det märktes verkligen att det var en speciell match detta.
Många hade nog kunnat tänka sig att hitta på annat en röd dag, än gå på ett returmöte i en något oklar UEFA-turnering. Men det blev verkligen en inramning som var värdig en cupfinal. Det är nog mycket tack vare att det var Hammarby på andra sidan, även om ett europeiskt storlag såklart också hade lockat en del hisingsbor. Drygt 5500 personer på plats. Alltid kul och bra för damfotbollen med storpublik!
- Ska vara stolta över lagen – speciellt Häckens storstjärna
Det går inte att prata om finalen i Women’s Europa Cup utan att prata om hur häftigt det är att det är två svenska lag som möts. Man blir allt lite stolt av att tänka på det. Och stolta ska vi vara. För det är två lag som verkligen tagit stora steg senaste åren, inte minst ute i Europa. Båda lagen kommer dessutom från en serie som även den tagit stora kliv senaste åren. Nivån höjs för varje år och stjärnorna som produceras eller köps in fortsätter att färga ligan. Vi ska verkligen vara stolta över Häcken, Hammarby och Damallsvenskan.
Vi ska framförallt vara stolta över Häckens storstjärna Felicia Schröder. Jag tror inte riktigt vi fattat hur stor hon kommer att bli. Vi snackar om en spelare som garanterat kommer att slåss om att bli världens bästa spelare. Hon har precis fått köra bil lagligt, men har redan kört över flera rutinerade spelare och lag - i flera år. Snart kommer hon ta steget ut i Europa och där kommer det inte finnas något som kan stoppa henne. Vi ska verkligen vara stolta.
- Katastrof med returmöte I final
Det går heller inte att prata om finalen i Women’s Europa Cup utan att prata om det oerhört märkliga upplägget med dubbelmöte i finalen. Hur tänkte UEFA där? Det mest logiska hade såklart varit en match på neutral plan eller en match på något av finallagens arenor. Nu blir det bara märkligt och dumt. Jag är övertygad om att första matchen hade lockat betydligt mer publik än vad den gjorde nu - om man bara spelat en match. Nu kändes den nästan oviktig.
Det hade såklart varit dumt att spela en final mellan två svenska lag i till exempel Budapest eller annan neutral plan ute i Europa. Men det hade ändå känts mer rätt. Man hade troligtvis inte dragit superstor publik, men ändå känts mer som en final. Nej, nästa år måste UEFA dra ner till en finalmatch i cupen och då lotta spelplats mellan finallagen. Det är jag övertygad om att det är det enda och rimliga valet för turneringen framåt. Samtidigt ska man ge UEFA att det är kul att även ge damfotbollen en mindre turnering än Champions League för lagen so inte lyckas ta sig dig. Bra och mindre bra val av UEFA.
