De senaste veckorna har det kryllat av sillynyheter om svenska damlandslagsspelare. Och det finns en tydlig röd tråd – de flesta går till den engelska högstaligan. Bara under detta transferfönster har det blivit klart att Alice Bergström (Liverpool), Hanna Wijk och Matilda Nildén (Tottenham), Emma Jansson (Leicester City), Hanna Lundkvist (Manchester United) och Smilla Holmberg (Arsenal) samtliga lämnat Damallsvenskan för Women’s Super League.
Dessutom ryktas Hammarbys skyttedrottning Ellen Wangerheim närma sig en flytt till Manchester United, och Häckens bollstoppare Jennifer Falk har lånats ut till Liverpool. SvenskaFans frågade damfotbollsexperten Linda Fotbollssurr om känslan att så många svenska spelare väljer att gå till samma liga.
– Spontant tycker jag att det är roligt och kul för svensk fotboll att vi har så många bra, unga spelare som kan ta sig vidare till den bästa ligan direkt från Damallsvenskan. Det är ett ganska stort steg, säger hon.
Hur högt håller man engelska ligan – är den bäst i världen numera?
– Det står mellan den amerikanska ligan och WSL, det är på gränsen. Även om jag tycker att WSL håller på att gå om där.
Johanna ”Jojo” Rytting Kaneryd är en av de svenska stjärnorna i engelska ligan.
Ett kvitto på Damallsvenskans kvalité
Att så många lämnar för en av världens bästa ligor är så klart ett styrkebesked och skickar positiva signaler till den svenska talangutvecklingen. Men det är även ett bevis på vad Damallsvenskan blivit den senaste tiden, menar Linda.
– Det är klart att det är tråkigt för vår egen liga att förlora starka profiler, men det är också så att Damallsvenskan är mer av en plantskola nuförtiden. Däremot kan jag känna att det är lite för tidigt för vissa. Det ”surras” bland unga om att det skulle vara över ifall man inte gått vidare (från Damallsvenskan) när man är typ 20. Det kan ju inte gå så fort för alla, säger hon.
Vilka av de som lämnat nu känner du så kring?
– Den jag tänker på är främst Matilda Nildén. Den var lite oväntad, att hon skulle gå redan nu. Men kul också så klart!
– Att vi har tillräckligt bra spelare som platsar i en av världens bästa ligor är ett kvitto för Sverige och för Damallsvenskan – att vi kan forma och ta fram så pass bra spelare. Med bra mentalitet och lojalitet: Smilla Holmberg är ett typexempel på det, att kunna ta steget från Damallsvenskan till Champions League-vinnarna på så kort tid säger något om vår nation, menar Linda.
Smilla Holmberg fick sitt stora genombrott i sommarens EM-slutspel.
”Damallsvenskan kommer inte bli det den en gång var”
För 10-15 år sedan var Damallsvenskan en av världens mest attraktiva ligor. Flera världsstjärnor flyttade till svenska lag, där Umeå IK vann dubbla Champions League-titlar i början av 2000-talet, och Tyresö FF nådde final i samma turnering bara ett år innan klubben försattes i konkurs. Det är uppenbart att Damallsvenskan tappat i rang internationellt.
– Damallsvenskan kommer inte bli det den en gång var, där stjärnor som Marta och Ramona Bachmann var här – den tiden är vi förbi. Jag tror Damallsvenskan kommer att vara en bra plantskola, men klubbarna och elitfotboll dam (som styr) måste fundera på om det är den vägen man vill ta, säger Linda och fortsätter:
– Malmö är tydliga i sin satsning, men vilka strategier har de andra storklubbarna? Känslan är att Hammarby är nöjda med vad de åstadkommit, och siktar på att fortsätta utveckla unga spelare och sälja de dyrt – som Smilla Holmberg exempelvis. Häcken kommer få jättemycket pengar för att sälja Felicia Schröder, men vad gör de med pengarna? Det krävs också ett intresse, med publik på matcherna för att vara en konkurrenskraftig liga.
Tror du vi kan ha ett svenskt lag som går långt i Champions League om 10-15 år?
– Jag kanske är naiv, men jag tror att vi har åtminstone ett lag som kan göra det, och förmodligen blir det Malmö FF. Det är ett lag som kommer fortsätta satsa och som har resurserna för det.
När det svenska damlandslaget spelade bronsmatch i Nations League för en dryg månad sedan är det blott en av startspelarna som i skrivande stund inte representerar en klubb i den engelska högstaligan. Hon heter Felicia Schröder, och det är inte speciellt otänkbart att hon lämnar för någon av storklubbarna i WSL redan i sommar. När så gott som hela stommen i Tony Gustafssons landslag tillhör samma, tuffa, liga ser Linda ett orosmoln.
– Vad händer med de svenskorna som inte får spela så mycket, och vad gör det i längden med vårt svenska landslag? Det är bra att ha grymma träningsmöjligheter och tuff konkurrens på träning. Det går att säga att slutelvan är lika viktig som startelvan, men det bygger på att man får mer än 5-10 minuter på sig i så fall.
– Ta Amanda Ilestedt och Lina Hurtig i Arsenal som exempel. De hamnade i frysboxen och valde till slut att lämna. Stina Blackstenius har gått med på att vara backup och super-sub till Alessia Russo, men generellt finns det ett orosmoln kring vad som ska hända om fler svenskor inte får speltid, avslutar hon.
I mars inleder Sverige kvalet till VM 2027. I gruppen ingår även Serbien, Danmark och Italien.
