Det blev delad pott i Skånederbyt, något FC Rosengård lär känna betydligt mer frustration över än vad Kristianstad gör. För när slutsignalen gick var känslan tydlig: det här var två poäng tappade snarare än en poäng vunnen.
Och ännu en gång ska FCR vara glada att de har Wellesley Smith. Hon sticker ut, inte bara i den här matchen utan i hela lagets situation just nu. Faktum är att man nästan börjar undra vad hon själv tänker om allt hon hamnat i. För ärligt talat, hon känns för bra för ett lag som just nu ser så här vilsna ut.
Ska man börja ringa i krisklockan redan nu? Nej, kanske inte. Det är fortfarande tidigt på säsongen. Men samtidigt går det inte att blunda för verkligheten: sex spelade matcher, två inspelade poäng och sist i tabellen. Det är klart att det är oroväckande för en klubb som FCR.
Vad säger delägaren Crux om utvecklingen egentligen, och hur länge kan tålamodet finnas kvar om resultaten fortsätter utebli?
Det är inte så att chanserna inte finns där. FCR skapar lägen och periodvis spelar de långt ifrån som ett jumbo-lag. Problemet är att chanserna också måste sitta om matcher ska vinnas. Just nu saknas den där spelaren som konsekvent kan kliva fram och avgöra.
För vem ska egentligen göra Rosengårds mål?
Och att dessutom släppa in kvitteringen med sekunder kvar? Aj. Sånt sätter sig mentalt.
Samtidigt ska det sägas att matchbilden speglade resultatet ganska väl. FCR såg inte ut som seriens jumbo och KDFF spelade definitivt inte som ett topplag. Lagen hade varsin halvlek och sett över 90 minuter var delad poäng kanske rättvist, även om det lär kännas betydligt tyngre för FCR.
