Tyskland
2010-12-09 11:20
Tysklandskollen: Härskar Vehs förbannelse över motorstäderna?
Magnus Falk
Det var ju meningen att man skulle få sol. Teneriffa en vecka innebär normalt sett sol, bad, topless, vattenpolo, god mat, en och annan fisk i magen, lek med barnen och ohyggligt fina vyer upp mot det magifika berget Teide. Det var nu inte mycket av detta som infriades. Topless fick jag själv stå för och kanske var det därför solen gick i moln ganska omgående. Nåväl, lite solbränna vid min normalt så vaxade bikinilinje finns det nog och bland en all-inklusive-restaurang så hittar man alltid något matnyttigt. Åter tillbaka i sadeln efter en vecka helt utan nyheter och man inser att inte mycket har hänt. Dortmund rusar ifrån i täten, Bayern förlorar i tempo, Schalke verkar ha fått upp ångan och i de gamla motorbyggarcentra Stuttgart och Wolfsburg råder det jättekris.
Jag undrar om det är Armin Vehs fel. Jag undrar om HSV kommer att drabbas av samma montezuma-liknande hämnd.
Som alla vet så bultar det ett schwäbiskt hjärta i mig. Inte lika stort som mitt Arsenal-hjärta, men ändå ett schwäbiskt hjärta med en röd bröstring runt. Jag diggar sålunda Stuttgart helhjärtat och kunde på nära håll följa vad Armin Veh gjorde för klubben under åren 2006-2008. Vän av ordning säger - han tog ju klubben till ligatitel för jössenamn. Absolut och det stödjer jag honom helt och fullt för. Men när man med perspektiv ser på vad som hänt med klubben därefter och vad han efter att ha övertagit Wolfsburg gjorde med dem, så undrar man om killen skall leda dylika klubbar. Nu styr han över HSV.
jag tror inte Armin Veh är mannen för en klubb med en stor och kraftfull organisation. En klubb med pengar, makt, media, press och stora spelartrupper. Det blir för höga krav, det blir för mycket turbulens, det blir för många "måste" och för starka personligheter. Jag tror inte Veh mäktar ned detta.
Om man tittar tillbaka på Vehs tid som tränare så var han lyckosam i Hansa Rostock, i Reutlingen exempelvis. Han tog en ligatitel med Stuttgart. Absolut. Är det det lyckliga undantaget? nejdå inte alls. Ligaguldet i Stuttgart kom i en tid, då Stuttgart var sargat, ledningen i klubben var förhållandevis svag och var mest fokuserad på ekonomiska och finansiella spörsmål, sportchefsrollen var dåligt definierad och laget saknade starka personligheter. Stuttgart hade legat i trauma i flera år när Veh kom och överlevt Sammer och Trapattoni sopm två miserabla coacher. Då kom Veh och lyfte laget. Ur en krissituation. Det var kamp mot nedflyttningsspöke, ett lag i uppror, spelare i moraliska spillror. Då lyfte Veh ihop laget och vann en titel.
När han sedan efter titeln klev in i säsongen 2007/2008, så var Stuttgart helt plötsligt med i Champions league och var titelförsvarare. Klubben fokuserade mot toppen, det skulle etableras i Europa, det blev mycket brus och sus, nya pengar, nya spelare och det började röra sig allt snabbare.
Det blev totalfiasko.
Tar man det sedan till Wolfsburg och 2009/2010, så var det en liknande situation. Wolfsburg var mästare, skulle ut i Champions league och dominera. Återigen totalfiasko.
Mycket av Armin Vehs filosofi har grundat sig kring rörlighet, rotation, skapa en konkurrens kring spelarna så att de offrar sig på träningarna och hela tiden är på tårna. Han vill ha en jämn homogen trupp utan egentliga stjärnspelare och sätter laget framför allt. Veh är ingen vidare kommunikatör och brister i sin kommunikation med spelarna. Mycket av hans förlorade rykte i Stuttgart kom på grund av en bristande lyhördhet och kommunikation med spelarna och hans oförmåga att ändra sin coachning; att våga ta obekväma beslut under matcher, att ändra en taktik och strategi under match. Efter att han lämnade Stuttgart så har det varit en ordentlig oreda i ledarstaber, tränare har kommit och gått, man har försökt att anamma det spelsystem Veh en gång satte 4-4-2 med en s.k "dubbelsexa" och man har aldrig lyckats reda ut hierarkin i laget. Grundtryggheten med Magnin, Tasci, Delpierre, Khedira och Gomez som fanns under säsongen 2006/2007 underminerades kraftigt mot slutet av Vehs period då Tasci sidsteppades och sedan fick jobba för att komma tillbaka i fas, Magnin och Boka delade på vänsterbacksplatsen och Khedira var ifrågasatt. Gomez såldes senare. Stuttgart har försökt att återupprätta grundtryggheten med Babbel och sedan Gross och nu Keller. Man har stötvist lyckats men aldrig lyckats med en kontinutitet, ty en tränare har fått bygga upp laget från spillror( Babbel först, sedan Gross och nu Keller) och sedan försöka bygga eget lag och misslyckats. Hur mycket påverkan har Veh haft på de senaste årens misslyckande? Tveksamt, men Veh lämnade ett lag som under Babbel var enormt ifrågasatt, osäkra spelare, dålig disciplin, utan hierarki och med ett rotationssystem, som det tar tid att överbrygga. Samtidigt skall man inte glömma bort Vehs ökade belastning 2007/2008 då han för första gången någonsin agerade titelförsvarare och fick spela i Champions League. Det var en utmaning, som Veh aldrig mäktade med. Veh och favoritskap har aldrig varit en stämpel han gillat. Vehs bakgrund innan Stuttgart har alltid varit att jobba med lag som kämpat med ekonomi, nedflyttning och en begränsad spelartrupp. Då är han bra. 2007/2008 blev det en övermäktig insats tillsammans med yttre krav som ställdes från en stor förening.
Wolfsburg-äventyret som inte varade länge; endast knappt en halv säsong, var likadan på många sätt. Det gick inte länge förrän Veh rensade ut bland Magaths stora trupp och det infördes andra regler, rotationen blev vanligt förekommande och spelarna blev osäkra på sina platser. Självfallet har en tränare sina egna val när det gäller ett spelsystem, men istället för att fprtsätta spela på det vinnande och hyperoffensiva sätt som Magath gjort, så infann sig systemskifte, osäkerhet och bollkänslan försvann. Detta har ett år senare fortfarande inte återkommit. Efter veh kom Köstner och sedan McLaren. Fortfarande är osäkerheten i laget ett faktum. McLaren införde sitt spelsätt med en forward inledningsvis, sålde av med Misimovic och plockade in Diego. Samtidigt bråkar han med Dzeko och har inte riktigt funderat ut hur han skall spela Grafite. Lurar Vehs förbannelse över Wolfsburg också? Jo, i viss mån gör det det, ty hela Champions League-äventyret med Wolfsburg var ett enda stort fiasko och att demolera ett självförtroende med fiaskoartat spel, spelare i roller de inte var helt bekväma med, sådant tar tid att bygga upp och även om Köstner fick upp spelarna på plan och upp ur nedflyttningszonen, så fick McLaren börja jobba med ett lag utan självförtroende. Återigen är kopplingen Veh, stor klubb, många spelare, stark organisation.
Det tar oss till nutiden. Hamburger SV. Laget haltar i tabellen. Ligger mitt i och vinner hemma-förlorar borta. Veh får inte upp laget i språng, ser attitydproblem i laget och måste både tvångsmässigt rotera på grund av skador och annat. Det är svårt att utvärdera Veh i HSV än så länge, men laget är så starkt att det normalt sett borde ligga högre upp och jag undrar om det återigen ligger i Vehs natur att inte hantera ett lag med stor organisation, mycket media, mycket stress , press och spelare med karaktär, precis som det var i Stuttgart. Tittar man på HSV så har det varit ohyggligt mycket spelare i laget hittills i år. Laget ser i princip aldrig likadant ut från match till match - visst det finns mycket skador och det är förmildrande, men fakta består. Laget är osäkert och kommer inte upp på banan.
Tankar på vägen.
Jag undrar om det är Armin Vehs fel. Jag undrar om HSV kommer att drabbas av samma montezuma-liknande hämnd.
Som alla vet så bultar det ett schwäbiskt hjärta i mig. Inte lika stort som mitt Arsenal-hjärta, men ändå ett schwäbiskt hjärta med en röd bröstring runt. Jag diggar sålunda Stuttgart helhjärtat och kunde på nära håll följa vad Armin Veh gjorde för klubben under åren 2006-2008. Vän av ordning säger - han tog ju klubben till ligatitel för jössenamn. Absolut och det stödjer jag honom helt och fullt för. Men när man med perspektiv ser på vad som hänt med klubben därefter och vad han efter att ha övertagit Wolfsburg gjorde med dem, så undrar man om killen skall leda dylika klubbar. Nu styr han över HSV.
jag tror inte Armin Veh är mannen för en klubb med en stor och kraftfull organisation. En klubb med pengar, makt, media, press och stora spelartrupper. Det blir för höga krav, det blir för mycket turbulens, det blir för många "måste" och för starka personligheter. Jag tror inte Veh mäktar ned detta.
Om man tittar tillbaka på Vehs tid som tränare så var han lyckosam i Hansa Rostock, i Reutlingen exempelvis. Han tog en ligatitel med Stuttgart. Absolut. Är det det lyckliga undantaget? nejdå inte alls. Ligaguldet i Stuttgart kom i en tid, då Stuttgart var sargat, ledningen i klubben var förhållandevis svag och var mest fokuserad på ekonomiska och finansiella spörsmål, sportchefsrollen var dåligt definierad och laget saknade starka personligheter. Stuttgart hade legat i trauma i flera år när Veh kom och överlevt Sammer och Trapattoni sopm två miserabla coacher. Då kom Veh och lyfte laget. Ur en krissituation. Det var kamp mot nedflyttningsspöke, ett lag i uppror, spelare i moraliska spillror. Då lyfte Veh ihop laget och vann en titel.
När han sedan efter titeln klev in i säsongen 2007/2008, så var Stuttgart helt plötsligt med i Champions league och var titelförsvarare. Klubben fokuserade mot toppen, det skulle etableras i Europa, det blev mycket brus och sus, nya pengar, nya spelare och det började röra sig allt snabbare.
Det blev totalfiasko.
Tar man det sedan till Wolfsburg och 2009/2010, så var det en liknande situation. Wolfsburg var mästare, skulle ut i Champions league och dominera. Återigen totalfiasko.
Mycket av Armin Vehs filosofi har grundat sig kring rörlighet, rotation, skapa en konkurrens kring spelarna så att de offrar sig på träningarna och hela tiden är på tårna. Han vill ha en jämn homogen trupp utan egentliga stjärnspelare och sätter laget framför allt. Veh är ingen vidare kommunikatör och brister i sin kommunikation med spelarna. Mycket av hans förlorade rykte i Stuttgart kom på grund av en bristande lyhördhet och kommunikation med spelarna och hans oförmåga att ändra sin coachning; att våga ta obekväma beslut under matcher, att ändra en taktik och strategi under match. Efter att han lämnade Stuttgart så har det varit en ordentlig oreda i ledarstaber, tränare har kommit och gått, man har försökt att anamma det spelsystem Veh en gång satte 4-4-2 med en s.k "dubbelsexa" och man har aldrig lyckats reda ut hierarkin i laget. Grundtryggheten med Magnin, Tasci, Delpierre, Khedira och Gomez som fanns under säsongen 2006/2007 underminerades kraftigt mot slutet av Vehs period då Tasci sidsteppades och sedan fick jobba för att komma tillbaka i fas, Magnin och Boka delade på vänsterbacksplatsen och Khedira var ifrågasatt. Gomez såldes senare. Stuttgart har försökt att återupprätta grundtryggheten med Babbel och sedan Gross och nu Keller. Man har stötvist lyckats men aldrig lyckats med en kontinutitet, ty en tränare har fått bygga upp laget från spillror( Babbel först, sedan Gross och nu Keller) och sedan försöka bygga eget lag och misslyckats. Hur mycket påverkan har Veh haft på de senaste årens misslyckande? Tveksamt, men Veh lämnade ett lag som under Babbel var enormt ifrågasatt, osäkra spelare, dålig disciplin, utan hierarki och med ett rotationssystem, som det tar tid att överbrygga. Samtidigt skall man inte glömma bort Vehs ökade belastning 2007/2008 då han för första gången någonsin agerade titelförsvarare och fick spela i Champions League. Det var en utmaning, som Veh aldrig mäktade med. Veh och favoritskap har aldrig varit en stämpel han gillat. Vehs bakgrund innan Stuttgart har alltid varit att jobba med lag som kämpat med ekonomi, nedflyttning och en begränsad spelartrupp. Då är han bra. 2007/2008 blev det en övermäktig insats tillsammans med yttre krav som ställdes från en stor förening.
Wolfsburg-äventyret som inte varade länge; endast knappt en halv säsong, var likadan på många sätt. Det gick inte länge förrän Veh rensade ut bland Magaths stora trupp och det infördes andra regler, rotationen blev vanligt förekommande och spelarna blev osäkra på sina platser. Självfallet har en tränare sina egna val när det gäller ett spelsystem, men istället för att fprtsätta spela på det vinnande och hyperoffensiva sätt som Magath gjort, så infann sig systemskifte, osäkerhet och bollkänslan försvann. Detta har ett år senare fortfarande inte återkommit. Efter veh kom Köstner och sedan McLaren. Fortfarande är osäkerheten i laget ett faktum. McLaren införde sitt spelsätt med en forward inledningsvis, sålde av med Misimovic och plockade in Diego. Samtidigt bråkar han med Dzeko och har inte riktigt funderat ut hur han skall spela Grafite. Lurar Vehs förbannelse över Wolfsburg också? Jo, i viss mån gör det det, ty hela Champions League-äventyret med Wolfsburg var ett enda stort fiasko och att demolera ett självförtroende med fiaskoartat spel, spelare i roller de inte var helt bekväma med, sådant tar tid att bygga upp och även om Köstner fick upp spelarna på plan och upp ur nedflyttningszonen, så fick McLaren börja jobba med ett lag utan självförtroende. Återigen är kopplingen Veh, stor klubb, många spelare, stark organisation.
Det tar oss till nutiden. Hamburger SV. Laget haltar i tabellen. Ligger mitt i och vinner hemma-förlorar borta. Veh får inte upp laget i språng, ser attitydproblem i laget och måste både tvångsmässigt rotera på grund av skador och annat. Det är svårt att utvärdera Veh i HSV än så länge, men laget är så starkt att det normalt sett borde ligga högre upp och jag undrar om det återigen ligger i Vehs natur att inte hantera ett lag med stor organisation, mycket media, mycket stress , press och spelare med karaktär, precis som det var i Stuttgart. Tittar man på HSV så har det varit ohyggligt mycket spelare i laget hittills i år. Laget ser i princip aldrig likadant ut från match till match - visst det finns mycket skador och det är förmildrande, men fakta består. Laget är osäkert och kommer inte upp på banan.
Tankar på vägen.
