Hello darkness

Hello darkness, my old friend 
I've come to talk with you again som David Draiman brukar sjunga. Det sammanfattar väl ganska bra hur det är att vara supporter till Örebro SK idag. (Innan någon känner sig nödgad att påpeka att The sound of silence är en Simon and Garfunkel låt så vet jag redan det. Men jag har lyssnat på Disturbed i många många år och gillar deras cover mer än originalet.)

Nu när mörkret sänker sig över staden som ett tungt täcke är det svårt att tro att man någonsin ska få se solen igen. 
Efter åratal av misskötsel, degradering till Superettan, sparkningar av tränare och dåliga resultat trodde jag äntligen att ljuset var här. Enes och gänget kom inför säsongen med en härligt positiv attityd. Äntligen skulle ÖSK spela en positiv och offensiv fotboll som skulle leda till mål och vinster. 

Men som John Bongiovi sjunger i första meningen av Bon Jovi låten My guitar lies bleeding in my arms så söker sig misären ofta till likasinnade. För er som inte hört låten så börjar den med Misery likes company. Meningen grundar sig i att om man mår dåligt söker man sig till andra som också mår dåligt och delar sin misär med andra. Det är på ett sätt det vi supportrar gör just nu. Vi delar våra personliga helveten med varandra genom att vi står där och lider match efter match. 
Jag väljer även att tolka det något vinklat som det svenska ordspråket lyder att en olycka sällan kommer ensam. För det är det läget ÖSK är i nu. Det känns som det bara är ett mörker som vilar över hela Örebro där misären har satt sitt grepp långt in i själen på oss alla. 

Jag förstår om de flesta som läser den här texten kommer tycka att den är intetsägande nonsens som jag fick som kommentar av en läsare på min senaste "riktiga" krönika Svart eller vitt. Därefter har jag lagt ut en text från ChatGPT, en länk till en intervju med Enes och lite klipp och klistra från bland annat Transfermarkt. 

Jag ber om ursäkt för om ni anser arr de texterna har varit mindre bra, jag kan hålla med om det. Det har varit svårt att hitta inspiration till att skriva något djupt med tanke på det läget klubben är i idag. 
Jag har heller inte riktigt haft tiden det krävs att verkligen sitta ner och fundera och skriva utan det blir att skriva lite då och då när jag får tid. I skrivande stund är jag nere i tvättstugan och skriver den här texten i anteckningar i mobilen. Jag har familj och barn och även om jag inte jobbar i dagsläget då jag är tjänstledig så studerar jag på heltid vilket tar mycket tid och ork. Senaste veckorna har jag både haft ett stort grupparbete samt en väldigt stor tenta. 

Men jag försöker ändå få ut något här på SvenskaFans nu när det är som mörkast för klubben och framförallt för oss supportrar. Det kommer inte vara de bästa texterna jag skrivit. Tvärtom så kommer de vara mindre bra då jag känner mig uppgiven och egentligen vill bara skriva en massa svordomar. 

Jag är inne i forumet och läser i stort sett dagligen vad ni skriver. Det är där jag får inspiration och kraft att skriva. Så därför kommer jag fortsätta försöka lägga ut texter även om de kan av en del anses vara  dåliga, ointressanta och intetsägande. 
Ni är värda att få något tillbaka än att det inte publiceras något alls.
Så jag hoppas ni har överseende med att texterna kanske inte alltid är så djupa och insiktsfulla som ni förtjänar. 

Jag vill även passa på att tacka er som läser det jag skriver. De fyra senaste texterna jag la ut har i genomsnitt haft 2020 visningar vilket jag är väldigt tacksam för!

Åter till ÖSK och matchen på fredagskvällen. Jag ska inte fokusera på det negativa för alla vet redan vad som hänt och hur miserabelt allt är. 
Så jag försöker ta fram lite positiva tankar.
1. Alperud var grym den korta stunden han spelade. Där har ÖSK en framtida miljonförsäjning. Jag förväntar mig att Djurgården ringer och erbjuder några miljoner plus bonusar i sommar. 
2. Wow vilken skillnad det är med Modig på planen. När han är där spelar laget stabilt och det finns en trygghet som man inte sett tidigare under säsongen. Tänk om han kunde vara hel resten av säsongen så skulle kvalplatsen vara inom räckhåll. 
3. Tre mål framåt är positivt och en poäng är mer än noll. 
Så det finns lite positiva saker att ta med sig från matchen. 

För er som inte har sett matchen lägger jag in lite statistik så ni får en hum om vad som hände. 

Mål: 1–0 (6) Kalle Holmberg, 2–0 (26) Linus Alperud, 2–1 (69) självmål, 2–2 (75) Amar Mushin, 3–2 (85) Erik Mccue, 3–3 (90+3) Filip Trcpcevski.
Varningar: ÖSK: Samuel Kroon. Hamse Shagaxle, Antonio Yakoub, Malte Påhlsson, Wessam Dukhan. Brage: Gustav Berggren, Emil Tot Wikström, Malte Persson.
Domare: Kaspar Sjöberg.
Publik: 3 838.
ÖSK: Malte Påhlsson – Hampus Söderström, Erik McCue, Jesper Modig (64), Samuel Kroon – Lucas Shlimon (82), Melvin Bajrovic – Erik Andersson, Antonio Yakoub (82), Linus Alperud  (34)– Kalle Holmberg.
Ersättare: Buster Runheim (målvakt), Alai Ghasem (64), Hamse Shagaxle (34),  Lowe Astvald, Erman Hrastovina (82), Wessam Dukhan (82), Aleksandar Azizovic.
Brage: Viktor Frodig – Cesar Weilid, Alexander Zetterström, Teodor Wålemark, Malte Persson (59) – Marinus Larsson, Jacob Stensson (59), Gustav Berggren, Emil Tot Wikström (59) – Filip Trpcevski, Amar Mushin.
Ersättare: Adrian Engdahl (mv), Lorik Konjuhi, Anton Lundin, Haris Brkic (59), Gustav Nordh (59), Noah Östberg, Noah Åstrand John (59).

Jag har alltid försökt vara positiv även när det sett dåligt ut. Och jag är väl blåögd men jag kan inte tro att ÖSK kommer åka ur. Med stor sannolikhet är det redan kört. Men jag vill ändå tro på att man klarar det. 
Naiv som jag är söker jag efter halmstrån att grabba tag i. 

Jag är inte troende men om jag skulle gå ner på knä och be skulle det vara något i stil med
Hey God
Tell me what the hell is goin' on
It seems like all the good shit's gone
It keeps on gettin' harder hangin' on
But hey hey hey hey God
There's nights you know I want to scream
These days you're even harder to believe
I know how busy you must be
But hey hey hey hey God
Do you ever think about me.
Texten är från låten Hey God av Bon Jovi. Både den låten och My guitar lies bleeding in my arms är från plattan These Days från 1995. Kan rekommendera den om ni inte hört den. 

För att avsluta musiktemat i den här osammanhängande krönikan med att referera till ännu en grupp så kan jag tipsa om Skuggan av Svampen. Kanske inte så relevant med ÖSK och situationen klubben befinner sig i mer än att det är ett band från Örebro. Men deras musik är väldigt skön och det är skönt att lyssna på deras låtar så man slipper på tänka på misären för en kort stund.