Inför Crotone - Livorno: Pillons sista chans?

Pillons dagar räknade

När nu Bepi Pillon reser söderut med Livorno för bortamatch mot Crotone kan det vara sista resan han gör som tränare för Labronici. Det är påstår i alla fall Corriere dello Sport, som menar att den kroniskt otålige Spinelli redan börjar tveka inför sin tränares duglighet, trots att man innan Triestinamatchen hade sju raka seriematcher utan förlust. Även från supporterhåll höjs röster om tränarens avgång och många har med rätta ifrågasatt hans laguttagning senast. Att sparka en tränare som i inledningen av en treårsplan ligger på sjundeplats i ligan är förstås absurt, men detta är också Spinelliland där man måste anta det absurda och vänta det oväntade.

Det finns naturligtvis underlag för att kritisera Pillon. Senast satte han till exempel formstarke Barusso på bänken, liksom Migliónico som från sin bänkplats bevisade vem som är vår viktigaste spelare defensivt. Han slängde senare in kvicke, men taktiskt obegåvade Volpe istället för komplette och målfarlige Pagano och plockade i samma veva av det kreativa navet Iori från planen. Hans kroniska 4-4-2-spel med ett material kanske inte är helt anpassat efter systemet är inte heller alldeles klockrent,

Men det finns också en hel del som talar för Pillon. Laget är ungt och det kommer vara upp och ned säsongen igenom. Att laget efter topprestationer mot topplag klappar igenom mot ett bottengäng är en typisk indikation på bristande rutin. (Någon mer än jag som gärna hade sett Galante i det där omklädningsrummet?) I anfallet har Pillon inte heller haft särskilt gott om valmöjligheter, vilket är värvningsansvarigs fel. (Spinelli? Signorelli? Pillon själv? Rollerna är som vanligt oklara i Livorno.) Att Danilevicius inte kommer att leverera mer än fem mål på en säsong torde vara uppenbart för alla som sett honom spela, liksom det är uppenbart för alla som sett Tavano det senaste året att han inte längre är särskilt intresserad av fotboll. Cellerino, Volpe och Volpato är alla extremt oprövade kort som har mycket kvar att bevisa om någon skall minnas dem när karriärerna är över. Kvar är alltså bara Dionisi med ett enormt ansvar att ensam leda Livornos anfall. Dionisi har levererat, men det är inte realistiskt att han skall dra hela laget upp i Serie A.

Motsåndet

Nu väntar alltså Crotone ett lag som för närvarade innehar tionde platsen, två poäng bakom Livorno. Man har de senaste veckorna plockat poäng av både Empoli och Siena och i tisdags bortaslog man Frosinone med 2-3. Lagets kanske mest sevärda spelare är trequartistan och tidigare supertalangen Andrea Russotto, som förnärvarande är inlånad från Schweiziska italienkollonin Bellinzona, samt försvarsklippan Luca Tedeschi, inlånad från Parma. Tränare är Leonardo Menichini, som faktiskt var assisterande tränare för Livorno säsongen 2005-06 bakom Carlo Mazzone.

Laget

Vad kan vi vänta oss från Pillon den här gången? Många verkar alltmer sugna på att få se laget spela 4-3-3, ett system som skulle tillåta alla våra starka centrala mittfältare att vara på planen samtidigt och även låta trötte Tavano operera från en kantposition, vilket var receptet för succén för två år sedan. Pillon har tyvärr hittills inte visat något intresse för att gå i den riktningen och det vanliga 4-4-2 känns istället troligare.

Livorno har, förutom avstängningen på Perticone, även en hel del spelare borta pga skador. Detta innebär att det är en trupp på bara nitton spelare som åkt söderut. Bland annat saknas reservmålvakten Mazzoni, lagkapten Tavano och lovande backen Bernardini. Bernardinis frånvaro innebär att Salviato, trots den ena mediokra insatsen efter den andra får fortsätta till höger i backlinjen. Centralt kliver Migliónico åter in bredvid Knezevic. Mot lag med tre centrala mittfältare har Pillon tidigare låtit Luci ta hand om vänsterkanten istället för Schiattarella och det är inte alls otroligt att samma idé används även mot Crotone. På topp spelar förstås Dionisi, men med vem? Cellerino har dragits med skada och det är osäkert om han är helt återställd. Med Tavano borta läggs annars hoppet hos den sympatiske men ofarlige Danilevicius, och vi förstår förstås alla vad det innebär i termer av teknik och killerinstinkt. Alternativet, om Pillon trots allt väljer att ge upp sitt 4-4-2 för 4-3-3, är att Surraco flyttas upp och att Pagano lirar på andra sidan Dionisi. Det vore en intressant lösning, frågan är om Pillon vågar testa.

Potentiell XI (4-4-2): De Lucia; Salviato, Knezevic, Migliónico, Lambrughi; Surraco, Barusso, Iori, Luci; Danilevicius, Dionisi.

Plats: Enzo Scida, Crotone.
Tid: 15:00 13/11 2010.
Domare: Tozzi.