Drömmar om vår
Man måste ta ett djupt andetag för att känna det men om du går ut och stänger ögonen, andas in och verkligen känner efter, då då kan du känna det. För någonstans i den kalla luften finns en doft som för tankarna till en länge saknad grönska, om solens värme och en vår som är på ingång.
Och med våren - svenska cupen och den svenska fotbollens årliga uppvaknande.
Efter att ha lagt sig i idé över vintern, slickat sina sår och ringt ut de tusen krigens år, har ÖSK vaknat till liv och det vi ser framför oss är en kameleont som efter många förvirrade år börjat hitta sina färger igen. Vill vi tro.
Efter den sju år långa säsongen som var har ÖSK med det sportsliga rådet och Enes Ahmetovic i spetsen gått skilda vägar med de som inte höll måttet och tagit in kvalité på de positioner där behovet av kvalité är som högst, vilket är många. Pengarna som fanns har använts till att täcka de flesta luckor med bevisad kvalité som Ortmark, Kusu, Redenstrand, Bovalina och Wikman
Ändå var känslan att fler luckor än så behövde täckas upp (med pengar som inte fanns) men de har istället fyllts med oväntad potential. En mittback önskades men unge Victor Sandberg har visat att en sådan mittback har vi redan hemma. På mittfältet har vi behövt alla spelare som går att hitta och trots Kusu och Ortmarks intåg har en annan yngling, Edwin Ibrahimbegovic, sagt att "en av dessa platser tillhör mig". Längst fram har folk ropat efter en djupledsgående striker men vi har redan Kim Dickson, Fabian Wahlström och Erman Hrastovina som springer för sina liv och karriärer.
Och det är inte jag som säger detta, det är vår nye tränare Rickard Norling som genom försäsongen sagt detta med både lovord och minut efter minut av speltid. Norling som inte bara kommit in som en erfaren och taktiskt begåvad tränare utan även kommit till ÖSK med en hunger och framförallt empati som jag tror att dessa spelare kommer må väldigt bra av.
Kvalité, hunger och empati - ord att leva efter när stolthet, hjärta och passion inte riktigt räckt till.
Dessa tre ord tillsammans med en erfaren (och möjligen traumatiserad) spelargrupp kryddad med kvalitativa nyförvärv och spännande ynglingar har genom försäsongen radat upp goda resultat och en målskillnad på 9-0.
Detta har dock varit mot (typ) beskedligt motstånd. FBK Karlstad? Åtvidaberg? Sandvikens IF? Bandylaget? FK Lipsill? Förlåt, Liepaja hette dem och vi hade ju motvind! Det går aldrig! Du ska inte tro att du är något!
Stjärnorna i Öster
Nej, nu väntar en riktig motståndare för ÖSK när bussen åker ned till Växjö för att möta seriefavoriten Östers IF. Laget som siktar på att göra en jojo och gå rakt upp igen och med deras trupp är det inte svårt att förstå varför.
Man har lyckats behålla en hel del av de kvalitéspelare som sånär höll laget kvar i superettan, såsom Oscar Uddenäs, Goliats barnbarn Mattis Adolfsson och Dennis Olsson, för att nämna några. På detta har man fyllt sina luckor med spelare som Christian Kouakou, Samuel Burakovsky och Filip Olsson, spelare som bevisat sig tidigare på denna nivå och som håller för spel i allsvenskan också. Lägg därtill att man plockat in Max Mölder som efter sina stordåd i landskrona uträttade smådåd i Polen och fick kicken för att återigen försöka utföra stordåd i superettan. Gör inte om det förra misstaget bara när ni sålde era bästa spelare (i Landskrona) och gav bort er direktplats upp. Förhoppningsvis är Östers organisation smartare än så.
Så vad kan vi vänta oss av Öster? Ja, samma som vi fick förvänta oss av Landskrona - nämligen ett lag som vill hålla mycket boll, kontrollera spelet och anfalla centralt med fart. Lite så som vi vill spela, alltså. Vi kommer alltså möta vår något mer välpolerade spegelbild imorgon och det kommer bli mäkta intressant!
Här är tre stjärnor i Öster att hålla koll på:
#4 Sebastian Starke Hedlund
Östers kapten och en mittback med många års erfarenhet.
#11 Filip Olsson
En för Mölder bekant spelare efter sina år på Landskrona mittfält.
#9 Linus Carlstrand
Var en av de som bidrog till Ljungskiles uppflyttning.
Efterlängtade stabilitet
Det var längesen man kände sig så lugn och stabil när det kommer till ÖSK. Varje vinter har ju varit något av en prövning eller bergochdalbana, om du så vill. Men det vi ser framför oss nu känns stabilt - niondeplats i allsvenskan stabilt, om du så önskar. En känsla man saknat men som är så välkommen efter den nio år långa säsong vi just genomlidit. Det kan vi tacka Ahmetovic och Norling för, den förstnämnde för att han lyckats få kvalité till ett lag som var minuter från division ett och derbyn mot Karlstad BK, den sistnämnde för att han på ett effektivt sätt implementerat en spelidé som alla köper in sig på helhjärtat.
Nu ska denna spelidé med sina inverterade tior, och (till hälften) offensiva ytterbackar och stabila mittfältare testas mot en rejäl motståndare i cupen och trots att det är tävlingsmatcher så hoppas jag att vi ser dessa som träningsmatcher med lite prestige i potten. Vinst, kryss eller förlust. Oavsett utgång ska vi inte låt oss sväva iväg vid seger, rycka på axlarna vid ett kryss eller kollapsa mentalt efter en förlust. Det är i superettan som känslorna ska röra sig i takt med resultaten och inte i cupen, det har vi inte råd med.
Så låt dessa matcher vara lika mycket träning för dig, supportern, som för spelarna. Spelarna kommer testa sin offensiv, defensiv och mittemellan mot ett bra motstånd och vi ska testa våra känslor utifrån hur väl de lyckas med sin uppgift. Om de vinner ska vi inte tro att vi är lika bra som Real Madrid mellan 2014-2024 och om de förlorar ska vi inte slänga oss ned i avgrunden. Igen.
Sitt lugnt i båten och njut av dessa kryddade träningsmatcher.
Där hoppas vi få se ynglingarna fortsätta visa sin potential och de äldre sin spets. Den tilltänkta elvan verkar bestå av Yakoub, Kalle, Dana och Wikman längst fram vilket känns som en stark trio och de får understöd av Ortmark och Ibrahimbegovic bakom sig, även fast jag kan tycka att Dino Salihovic kan behövas mot denna typ av motstånd men hans fysiska frånvaro i startelvan (och i spelet) kompenseras av Hampus Söderström som kan ta pauser från sina räder på kanten för att tackla en jävel på mitten, vid behov.
I mål står Kuba och gör Kubagrejer vilket involverar sjuka räddningar på nära håll, oavbrutet vrålande på sin backlinje och dugligt spel med fötterna. Framför honom, med tinnitus i öronen från hans vrålande, står Stenberg och Sandberg och håller ordning på grejerna.
Då ställer vi alltså upp såhär:
Antonio Yakoub - Kalle Holmberg
Hasan Dana - Edwin Ibrahimbegovic - Jakob Ouro Ortmark - Samuel Wikman
Christopher Redenstrand - John Stenberg - Victor Sandberg - Hampus Söderström
Jakub Ojrzynski
Jag vill förövrigt lyfta SVTV, ett fint mediainitiativ av Gamla Fina Örebro som lanserades idag med ett 47 minuter långt premiäravsnitt. Som man längtat efter ett supporterstyrt ÖSK-program efter flera års saknad. Jag tänker tillbaka Gamla Trä med Johan Cedersjö i spetsen och Vallens Gatukök som leddes av mina redaktionskamrater Elias Tinfors och David Flatbacke Karlsson. Uj uj uj, det var fina dagar på etern det!
Visst, NA:s podd är väl okej (och ibland väldigt bra) men de har inte samma tugg, låsta av vedervärdig yrkesprofessionalism och "journalistiska och etiska standards" som de är. Jag längtar redan nu till nästa avsnitt av SVTV.
Matchen då?
Ja, den börjar 15.00 och du kan se den via NA eller Expressen.
Forza Svartvitt!
