Konsten att bygga en trupp

Konsten att bygga en trupp

Karl Hoffner bjuder på ännu en krönika, denna gång en matig sådan om årets truppbygge!

Som ni alla redan vet går ÖSK snart in i ännu en säsong i Superettan.
Att man är ett före detta allsvenskt lag som varit på dekis ett tag är inget nytt.
Ekonomin är mindre bra, truppen är inte lika slagkraftig som tidigare och de senaste säsongernas resultat har varit mindre önskvärda.
Så hur bygger man en trupp som ska konkurrera om allsvenska platser med de förutsättningarna?
Jag tänkte gå igenom några delar som jag tycker är viktiga och intressanta för att se om det går att få en uppfattning om hur bra årets trupp är.

Tränare/Sportchef
I mitt tycke är det en svaghet att inte ha en renodlad sportchef.
Jag förstår att ekonomin säger stopp och Järdler har hittills visat att han är kompetent att klara av jobbet som sportchef.
Kanske är jag gammalmodig men jag tycker en tränare ska fokusera på att vara tränare och låta en sportchef fokusera på att vara sportchef.
Det finns flera aspekter som gör att jag inte är så förtjust i upplägget.
Det första jag tänker på är människan Järdler. Hur ska han orka dubbla roller?
Det blir alltmer vanligt att både tränare och sportchefer behöver ett uppehåll för att orka med sina roller.
I vissa fall har det hänt att människor blivit utbrända eller fått fysiska problem, ibland väldigt allvarliga.
Nästa punkt som jag ställer mig frågande till är hur tränaren Järdler gör när sportchefen Järdler t.ex. väljer att inte förlänga ett kontrakt med en spelare eller om en spelare inte vill förlänga? Bänkas spelaren då?
Min farhåga är att den ena rollen kan påverka den andra rollen för mycket.
Och dessutom är det också ett stort frågetecken om det verkligen är sunt för en klubb att låta en person ha så stor makt både på och utanför planen.

Ekonomi
Som alla vet blir ekonomin lidande när en klubb degraderas från högsta serien.
Blir klubben dessutom kvar några år blir ekonomin ännu sämre.
Även om det brukar vara standard att man har inskrivet i spelarnas kontrakt att man får en lönesänkning på en viss procent om man åker ur så är min gissning att vissa spelare har haft allsvenska löner fast de spelat i Superettan.
Det är inte hållbart i längden. Och utan att ha några fakta så är min gissning att det blivit svårare med sponsorerna.
Dels kan det vara svårare att få företag att ställa upp som sponsorer och dels är summorna lägre än det varit tidigare.
Lägg därtill misslyckade satsningar i truppen, hög planhyra m.m. så påverkas ekonomin negativt.
Men det finns ändå något positivt i detta och det är att se hur styrelsen arbetar metodiskt och långsiktigt för att strama åt men ändå behålla balansen för att ha en trupp som kan prestera på planen.

Kontrakt
När nyheten nådde mig att spelarna som hade utgående kontrakt inte skulle få vara kvar blev jag chockad.
Såg i sociala medier att många var positiva och önskade spelarna lycka till.
Men en del var också negativa till att en sådan bra spelare som Jake Larsson inte blev kvar.
Där och då hade jag svårt att förstå vad klubben sysslade med.
Vissa spelare kunde jag förstå att de inte fick vara kvar men andra spelare borde man kunnat lösa en förlängning med.
Men när chocken lagt sig och jag började tänka efter ordentligt såg jag det logiska i det hela.
Truppen behövde bantas, både numerärt och ekonomiskt. Att bli av med flera löner var nödvändigt.
Och att dessutom göra det utan att behöva köpa ut spelarna från deras kontrakt var väldigt bra.
Jag förstår att en del har invändningar på att man borde förlängt med några spelare för att sälja dem och få in en rimlig peng i övergångssumma.
Det hade så klart varit det ultimata men då krävs det att det finns ett så pass stort intresse från andra klubbar att det blir värt att förlänga kontraktet.
Annars hade risken varit stor att man suttit där återigen med dyra spelare.
Helt ärligt var jag helt säker på att Jonathan Ederström skulle plocka Jake Larsson till Sirius, där jag tror han hade passat perfekt, men nu valde han ett äventyr utomlands.
Jag håller tummarna för att det går bra i FK Zalgiris Vilnius.
Jag vill även ta tillfället i akt att tacka de spelarna som lämnat klubben för deras tid här och önska dem lycka till i framtiden.

Nyförvärv
Årets nyförvärv är inga flashiga sådana. Med det sagt betyder det inte att de inte skulle vara bra.
Jag trodde att man skulle låta Strindholm axla rollen som förstemålvakt och ge Runheim chansen där bakom.
Men det började tisslas och tasslas om att en ny målvakt var på väg in.
Jag hoppades att man skulle försöka sig på en rutinerad sådan som kunde stötta de yngre målvakterna och bidra med värdefull rutin.
Jag såg framför mig hur en sådan som Tommi Vaiho skulle plockas in.
Men istället dök Malte Påhlsson upp från ingenstans.
Det gjorde mig positivt överraskad.
När han väl fått spela i Halmstad har han absolut inte gjort bort sig, han är i en bra ålder och jag räknar med att han blir förstemålvakt.
Skulle vara konstigt om man plockade in honom för att nöta bänk.
I backlinjen har det kommit in en drös med spelare.
Ska erkänna att den enda jag känner igen är Jesper Modig. Han håller en bra, stabil nivå för den här serien.
Resten har en hel del att bevisa även om Björnstad och McCue har sett fina ut.
Jag hade stora förhoppningar på att Daniel Björnquist skulle få vara kvar en säsong till men nu valde man att satsa på Oskar Käck som ser väldigt spännande ut.
Ett framtidsnamn som kanske kan göra avtryck redan den här säsongen.
På mittfältet har det mest handlat om spelare ut än spelare in. Där är det så klart Mohammed Saeid som sticker ut.
En spelare både med rutin och spets.
Om han kommer upp i den nivån vi vet att han håller så kommer han vara oerhört nyttig.
Jag hade förhoppningar på att man skulle göra ett försök att plocka in klubblösa Sebastian Eriksson då hans rutin och vinnarskalle hade kunnat göra underverk i den här relativt unga och orutinerade truppen.
Men det var nog aldrig aktuellt från varken klubbens eller Sebastians håll eftersom han för ett tag sen meddelade att karriären är över.
Att man får in Peter Gwargis på lån känns som ett styrkebesked.
Visserligen hade han det svårt i Degerfors förra säsongen men i ÖSK finns det plats för en sådan spelare som Gwargis och kommer han i närheten av den nivån som gjorde att han blev utlandsproffs kommer han göra underverk i år.
I anfallet ser det oerhört tunt ut. Bakom självklara Kalle Holmberg finns nyförvärvet Bilal Fousseni.
En stor talang men också ett stort frågetecken.
Steget upp till Superettan känns oerhört stort för honom och frågan är om han kan göra någon påverkan på planen den här säsongen.
Min gissning är att det kan ta ett par säsonger innan han blir en färdig startspelare som bidrar med välbehövliga mål.
Jag hoppas han motbevisar mig redan den här säsongen.

Truppvärde
Det är tydligt att det finns en strategi med årets trupp. Mycket handlar så klart om ekonomin.
Det går inte att betala lika höga löner som förr. Istället har man satsat på unga utvecklingsbara spelare.
Det känns extra kul att se att man vågar plocka in lokala spelare, både från klubbar i lägre serier som t.ex. BK Forward men även att man knyter upp talanger från egna akademin.
Just akademin är något man vill satsa på och det är helt rätt väg att gå.
Ett ord som blivit modernt de senaste åren inom fotbollen och som det pratas mycket om är truppvärde.
På grund av ekonomin i klubben, eller kanske ska man sätta tack vare ekonomin, har man blivit mer eller mindre tvungen att satsa på yngre spelare.
Det är enligt mig helt rätt väg att gå. Plocka in unga talanger, ge dem chansen att utvecklas och sälj dem dyrare än vad de var värda när de kom.
Målvakterna är unga och kan generera en del pengar i framtiden.
Dock brukar inte svenska målvakter från Superettan vara speciellt dyra så förhoppningsvis går man upp till Allsvenskan och kan då öka värdet på målvakterna.
I backlinjen tror jag Björnstad kan bli en bra försäljning redan efter den här säsongen.
Hansemon och Käck ser spännande ut och får de chansen och tar den kan det ge ett bra tillskott i kassan.
I resten av truppen finns det flera spännande talanger som med rätt utveckling kan bli fina försäljningar som på sikt kan rädda ekonomin.
Barsoum, Shagaxle, Swartling, Alperud, Fousseni med flera borde kunna ta kliv och få större plats i truppen i år.
Det kan både på planen och ekonomiskt sätt vara guld värt.
Men den jag tror mest på och som jag verkligen hoppas klubben kommer satsa på är Malik Mokédé.
Ge honom chansen i startelvan och ge honom förtroendet flera matcher i rad.
Han är ung och det kan bli en del misstag men om man fortsätter tro på honom och verkligen visar det tror jag han kommer vara en av de bästa spelarna i hela Superettan när säsongen är över.
Om Järdler ger Mokédé ett stort förtroende ser jag i min spåkula att han gör 7-8 mål och 4-5 assist för att sedan säljas för 2-3 miljoner kronor i slutet av årets säsong.
Kan tänka mig att Djurgården har extra bra koll på ÖSK med tanke på Dahls framfart.
Gissar på att "Super-Bosse" sitter och gnuggar händerna och väntar på nästa genombrott i ÖSK.

Slutsats
Som ni alla märker är den röda tråden ekonomin. Den genomsyrar just nu allt som sker i klubben.
Det är oftast dystra rubriker med minusresultat, nedskärningar med mera.
Hur negativt det än låter börjar jag se mer och mer positivt på situationen.
Det är tydligt att den här styrelsen är rätt här och nu för Örebro SK.
De arbetar målmedvetet och långsiktigt på att vända den negativa trenden.
Truppen byggs smart och ungt blandat med en viss rutin.
Satsningen på akademin är något som borde gjorts för flera år sedan.
Att klubben plockade in Samuel Wowoah som akademiansvarig känns klockrent.
Jag har själv arbetat med Samuel och sett hur bra han är som tränare och hur extremt duktig han är med unga spelare.
Framtiden ser ljus ut för ÖSK och akademin.
Jag tycker truppen ser relativt spännande ut i år.
Inga storstjärnor, Kalle Holmberg undantaget så klart, utan det känns mer som att man valt att satsa på en grupp individer som ska arbeta tillsammans som en sammansvetsad grupp.
Det tror jag kan bli bra.
Enda farhågan är som Alexander Axén brukar säga att om man värvar från Division Ett och Superettan så är det där man hamnar.
ÖSK har få spelare som i dagsläget platsar i allsvenskan men jag tror de flesta av spelarna kommer vara bra, stabila spelare för den här nivån.
Superettan brukar beskrivas som den svåraste serien att tippa då alla lag kan komma sist och alla lag kan vinna.
Förra årets flopp Örgryte ser spännande ut, Öster ser starka ut i år igen.
Jag tror ÖSK kommer göra en bättre säsong än förra året men att det inte räcker hela vägen.
Min gissning är att man hamnar någonstans mellan plats 6-9.
Tror det är en bra placering jämfört med förra säsongen och spelarna får chansen att utvecklas och känna en stabil grund. Nästa år kommer truppen förhoppningsvis tagit de kliv som krävs för att konkurrera om topp tre placering!

Karl Hoffner2024-03-25 20:27:00
Author

Fler artiklar om Örebro