För övrigt så borde inte någon i hemmalaget klaga alltför högt över det första målet eftersom Häcken slapp undan konsekvensen av en väldigt tydlig hands inom straffområdet. En straff är förvisso inte ett garanterat mål men vad gäller avgörande förseelser så får vi nog säga att det åtminstone nästan är 1-1.

För övrigt gjorde Simon Eriksson en övertygande match. Snabb och effektiv på räddningarna. Helt avgörande flera gånger för att vi skulle ha en chans att gå vinnande ur mötet. Reduceringen Häcken ändå får in var han chanslös på och kan inte klandras för. Isak Pettersson kan få svårare än först väntat att återta sin plats.

För övrigt var det två spelare i Elfsborg som nådde en ny positiv utveckling. Arber Zeneli nätade för första gången på länge med ett distinkt avslut, stenhårt och otagbart. Ett stort steg åter mot en mer målfarlig närvaro för Zeneli senior är taget och det måste vara en lättnad för honom.

Wenderson Oliveira do Nascimento har inte imponerat under sina första framträdanden men mot Häcken började man verkligen ana vad han kommer bidra med. Starkare defensivt än offensivt eftersom flera av hans passningar framåt var galet felriktade men det kommer bättras och Elfsborgs spelvändningar kommer bli ett giftigt vapen för motståndare att behöva hantera.

För övrigt är det synd om Niklas Hult som pajade bara minuter efter att han blivit inbytt. Vi får hoppas att rehabiliteringen inte blir alltför långvarig både för hans egen och för vår skull. Hult saknas när han inte är på planen.

För övrigt var detta en viktig seger. Den visade att vi kan vinna flera matcher i rad. Och att vi kan hantera ett hårt tryck från ett kvitteringsjagande motståndarlag. Och den håller oss kvar i topp tre av tabellen. Vi har fortfarande många poäng kvar till serieledarna men det är av avgörande vikt att vi fortsätter att vinna till och med när vi inte spelar på topp.