Fem raka segrar och vi har tagit oss från ett osäkert och halvdant läge till att vara inom räckhåll för topplacering. Och allt detta när det fortfarande finns delar i vårt spel att slipa vidare på. 

Halmstad håller till i den nedre änden men det jag kunde se under matchen antydde att detta mest beror på dom sista tredjedelarna. Vad jag menar är att dom har ett spel som potentiellt skulle kunna lyfta till högre höjder men det släpps in för många mål och görs för få. En simpel slutsats jag vet men det gör den inte mindre sann. I skrivande stund har Halmstad släppt in tjugofem mål mot tio gjorda. Elfsborg har förvisso släppt in tre fler men vår skörd framåt är tjugofem. 

Det är topplagen som kan spela ganska dassiga matcher men ändå vinna. I slutändan så det ju främst detta som betyder något. Våra första poäng den här säsongen faller definitivt inom den kategorin. Sedan dess har vi dock gått från klarhet till klarhet och vårt spel har bara blivit bättre och mer stabilt samordnat. 

Mot Halmstad hade vi det lite svettigt i några minuter men sedan var det lekstuga. Fyra mål, fyra målskyttar och Elfsborg tycktes ostoppbara. Det enda smolket var då det slumpartade mål som rullade in och dom farliga chanser som Halmstad faktiskt jobbade fram. Vid ett tillfälle till och med ett helt öppet läge som skickades med felträff som en raket åt fel håll. Det är naturligtvis vis så att man alltid kommer få minst en chans i en match men det är oroande att vi fortfarande tillåter att så öppna lägen förekommer. En avslutare med mer självförtroende hade straffat oss där och mål förändrar matcher. 

Det är väldigt kul just nu att vara gulsvart. Och vinner vi på lördag då tar vi över serieledningen. Fem raka segrar kan ju mycket väl bli till sex även om motståndet då blir av en helt annan kaliber än Halmstad