Senast Elfsborg vann en match i Allsvenskan var i omgång arton. En hård kamp med en del tveksamma insatser som ändå räddade både tre poäng och höll oss kvar på plats tre i tabellen. Arber Zeneli gjorde mål och förhoppningen var att skyttet skulle lossna för honom.
Sedan dess har vi alltså spelat två oavgjorda matcher och förlorat fyra. Kvaliteten på vårt spel går upp och ner som hissarna på valfri IKEA men krampar för det mesta och fastän båda bröderna Zeneli tappert kämpat med alla andra så är det endast Besfort som lyckats göra mål. Vår skytteligaledare har å andra sidan knappt synts till på planen sedan i maj.
Gårdagens debacle var ännu en förlust efter en hafsig och oorganiserad andra halvlek. Den första var okej, framförallt under dom inledande trettio minuterna, men då vi inte lyckades förvalta övertaget till mål så mattades vår entusiasm och vi fick betala med först ett mål och sedan ett till i slutet av halvlekarna. Under långa stunder i andra tycktes vi oförmögna att genomföra en passning på offensiv planhalva det var oerhört frustrerande att se och dessutom ytterst svårt att förstå. Det är ju inte så att vi saknar talang, erfarenhet och kreativitet i truppen men för tillfället kan vi tydligen inte arbeta som en grupp. Det är så svårt att begripa hur det har tillåtits att ske. Hur komplicerad är egentligen Hiljemarks idé?
Och hur mycket lidande måste vi gå igenom innan dom får genomslag?
För övrigt är det officiellt. Ögonblicket visslan blåstes för full tid stod det klart. Inte bara att vi förlorat med försmädliga två mål mot noll utan också att vi nu med matematisk säkerhet inte längre har någon möjlighet att gå om Mjällby.
Den chansen var förvisso försvinnande liten redan för ett antal omgångar sedan men nu är det definitivt.
För övrigt måste det sägas vilket självmål det var av polisen att först lägga fram en plan för åtgärd mot lagbrytare på läktarna bara för att sedan dra tillbaka den, till synes med svansen mellan benen. En sådan tanklöshet kan endast leda till att dom disruptiva krafterna på läktarna känner sig styrkta. Dom vann och allt dom behövde göra var i stort sett att vänta. Det är så förbannat klantigt att man nästan svimmar
