Ännu en inledning som inte gick som vi önskade. 
Ännu en missad möjlighet att knappa in på toppen. 
Ännu en pinsamhet. 

Jag har sagt det många gånger och jag kan säga det igen. Det finns inga lätta matcher i Allsvenskan. Ögonblicket du går in på planen med inställningen att det redan är avgjort och att segern är vunnen i förväg är ögonblicket du öppnar för att misslyckas. Man får inte underskatta och man får aldrig tro att arbetet inte behöver göras. 
Nu påstår jag inte att Elfsborg gjorde sig skyldiga till något av detta och det tror jag inte heller. Men någonting var det som inte stämde igår. vinden gjorde säkert sitt till, men kan knappast beskyllas för att vara hela problemet. I så fall borde även Värnamo ha påverkats i samma grad. 

Innan matchen talades det om nya sätt som tränats och diskuterats, en utveckling av det gulsvarta spelet. Av detta såg jag inte mycket och dessvärre såg jag heller inte så mycket av det spel vi vant oss vid att uppleva. Det var inte mycket av Elfsborg som visades upp och ingen kan vara nöjd med gårdagens match. 

Det var jobbigt att se oss förlora mot Hammarby innan vi ledigheten men den matchen var en njutning jämfört med den frustrerande plåga som bataljen mot Värnamo var. Ingen kom upp i nivå och den enda som inte riktigt riskerade att skämma ut sig var Simon Eriksson i målet då han stod för flera avgörande, räddningar, fler än han borde ha fått behöva göra. 

Ute på planen tror jag inte vi lyckades ta mer än en handfull andrabollar och då jag generös. Vårt passningsspel var hafsigt och osäkert, såg ut som det första träningspasset efter ett år av ledighet. Vi bjöd på den ena gratischansen efter den andra och det enda vi kan vara tacksamma för är att hemmalaget inte har självförtroende med sig när det kommer till avsluten. Och att Eriksson var på tårna när det verkligen behövdes. 

Ja, Elfsborg måste kunna vara det bollförande laget, det som håller i bollen och styr spelet, när det andra laget faller bakåt. Vi kan inte alltid förlita oss på att motståndare håller i bollen och låter oss attackera på kontringar. Så långt inga problem med förändringar och nya idéer. Det är för mig dock obegripligt att en sådan till synes enkel utökning av vårt spel skall kunna drabba oss till den graden att vi står handfallna och tycks osäkra på vad vi alls ska göra med bollen. 
Och varför har vi alltid så fruktansvärt svårt när det kommer till att starta om efter vila?

Gårdagens match var en bortkastad möjlighet, ett misslyckande och en pinsamhet. Elfsborg är bättre än det här. 

Det enda jag nu hoppas är att detta var en tillfällighet och att Elfsborg omedelbart ska resa sig och åter bli det vinnande laget. Än finns det tid och poäng nog för en riktigt rolig höst men vi får inte låta motståndarna över oss dra ifrån.