Med Jesús Gil’s ande vilande över klubben, samt att hans son ”Sne-fejjan" tagit arvet vidare som den nuvarande majoritets ägaren tillsammans med en av hans pappa's tidigare polare ”Peruken” Cerezo, som i det här sällskapet ändå framstår som den mest oförargliga av dem alla. Känns det ganska så naturligt och normalt med vår ”Mano- depressiva relation till vårt älskade lag, alla vet vi att vårt äpple’s kärnhus, är ett helt genom-ruttet maskbo inuti. Det här är dessutom ingen nyhet, utan så här har det varit under en lång tid. Men just nu, i den här stunden skiner skalet i all sin glans, alldeles blankt och uppolerat som dom äpplen man ibland kan se i reklamen, och där ligger äpplet, mitt i "the limelight" och ser ut som världens godaste, man vill inget hellre än att sätta tänderna i det .... Allt arrangerat i minsta detalj av dom två ”Knäppgökarna” och deras stab. Där fick dom lite andrum, och vi vart matade med det som dom visste att vi sucktade efter allra mest.(läs opium för folket). Nu slog det turligt nog ut klart mycket bättre än vad dom förväntat sig. Vilket gjorde att ALLT fokus flyttades till våra nya glädjeämnen, dom sportsliga framgångarna. Och inte nog med det, som kronan på verket. Presenterade ”Los Coco’s Locos" Diego ”Cholo” Simeone som ny tränare för laget, En tidigare hjälte i klubben och vinnaren av el Doblete med sin fantastiska effekt på laget. Den kom på köpet och jag tror inte att dom räknade med den. Under tiden fortsätter ”Circus" Atlético Madrid’s ”Knäppgökar" i det tysta med sina galenskaper.
Känns kanske lite för negativt att skriva av sig så här. Men med Manzano’s dåliga resultat och dom förhoppningar som fanns, så riktades all energi mot dessa herrar och deras bravader med bl.a la Penieta. Jag tror att dom kände att det vart alldeles för stora proportioner på blickfånget mot dom,som krävde den här inställsamma manövern. Samt att klubben är tyngd sen tidigare enligt min mening av ”Sne-fejjan's pappa’s galna historia som ägare av Atleti.
Men som Aupa Aupa ! säger: dom anställde el Cholo.
Och det är jag riktigt glad för, jag vet inte hur jag skulle stå ut annars :)
Hjälp, vad långt det här blev.
