Tyskland
2018-06-08 23:24
Oinspirerat Tyskland segrade i genrepet
I den sista träningsmatchen inför sommarens mästerskap i Ryssland gick Tyskland segrande ur bataljen mot Saudiarabien. Det dock utan att på något sätt och vis imponera.
Filip Wollin
Världsmästerskapet i fotboll går av stapeln om mindre än en vecka och värdnationen Ryssland kommer under drygt en månads tid invaderas av fotbollstokiga människor från alla världens hörn, som vill uppleva sommarens största sportevenemang.
Ett av de deltagande länderna som väntas anlända till det gigantiska landet i öst med ett stort följe i släptåget är de regerande världsmästarna Tyskland. Under fredagen genomförde de sitt generalgenrep inför mästerskapet då man ställdes mot Saudiarabien på BayArena i Leverkusen. Undertecknad ville inte missa chansen att bevittna sin första landskamp på plats med ”Die Mannschaft” och gjorde en resa på drygt 80 mil för att kunna närvara.
Strax efter lunchtid rullade mitt tåg in på Hauptbahnhof i vackra Köln efter att dessförinnan spenderat lite mer än 17 timmar på en buss som hade sin början i studentstaden Lund.
Därefter begav jag mig till mitt hotell för att ta mig en välbehövlig dusch samt ladda batterierna på datorn och mobilen innan jag tog mig ut till grannstaden Leverkusen.
Tåget var välfyllt med folk utsmyckade i diverse olika upplagor av den tyska landslagströjan, varav majoriteten bestod av barnfamiljer. Populäraste namnet att ha på ryggen var utan tvekan Lukas Podolski, och det är inte särskilt förvånande eftersom han är Kölns egen kelgris. Dock avslutade han som bekant sin landslagskarriär i mars förra året, men fick ändå äran att pryda ryggtavlan på ett gäng tröjor av årets modell.
För den som inte vet är BayArena vanligtvis hem till den tyska storklubben Bayer Leverkusen och är inredd med knallröda stolar. I dag var arenan i stället mestadels vit då majoriteten av åskådarna hade på sig en replika av hemmastället.
På förhand kändes det som upplagt för fest då det innan avspark bjöds på tjusigt tifo och mäktig allsång när nationalsångerna spelades upp av en orkester som tagit plats på innerplan.
När avsparkssignalen väl ljudit tog dock tystnaden över på den ståtliga arenan och det var enbart vid ett tillfälle under den första halvleken som fansen försökte sig på en ramsa – som dog ut lika snabbt som den påbörjades. Förmodligen inte det stöd spelarna hade hoppats på under sitt sista framträdande på tysk mark de kommande månaderna.
Matchen inleddes som väntat med ett Tyskland som direkt tog ett stadigt grepp om taktpinnen. Förbundskapten Joachim Löw mönstrade sitt starkaste möjliga manskap, bortsett från Mesut Özil som i dagarna gjorde illa sitt knä. Saudiarabien blev därmed tvungna att backa hem och försvarade sig allt som oftast med tio man i det egna straffområdet.
Efter mindre än tio minuter skulle Abdullah Al-Mayouf i Saudiarabiens mål bli tvungen att släppa dagens första boll förbi sig efter ett mönsteranfall av hemmalaget. Joshua Kimmich slog en perfekt krossboll till Marco Reus, som innanför straffområdet serverade den vidare till Timo Werner – som bara behövde sätta foten till för att ge sitt Tyskland ledningen.
Därefter gjorde Saudiarabien ett par tappra försök till att kvittera, men lyckades inte överlista varken försvarslinjen eller Manuel Neuer. I stället tog Tyskland åter över matchbilden och försökte spela sig förbi den kompakta defensiven. Det lyckades man också oftast med, men i avslutslägena saknades skärpan och precisionen.
2–0 skulle dock komma innan domaren blåste för halvtidsvila, och det i samband med ett av de många inspelen där Saudiarabiens mittback Omar Hawsawi mycket olycklig råkade stöta in bollen i egen målbur.
Inför den andra halvleken valde Löw att genomföra två byten då Manuel Neuer ersattes av Marc-André ter Stegen samt att Jerome Boateng fick lämna plats åt Niklas Süle. Utan tvekan säkerhetsåtgärder av 58-åringen då både Neuer och Süle nyligen dragits med skadebekymmer.
Tyskland fortsatte vara det dominanta laget och skapade en hel del chanser, men återigen saknades skärpan i avsluten och de flesta försöken hamnade inte ens på mål.
Efter ungefär tio minuter fick Marco Reus kliva av och in kom i stället Ilkay Gündogan – som bemötes av höga burop. Detta efter den uppmärksammade bild han för ett par veckor sedan tog tillsammans med Turkiets kontroversielle president.
Ytterligare bytes genomfördes ju längre matchen led och kvaliteten på fotbollen blev bara sämre och sämre. Gäspningar och suckar hördes runt omkring på läktaren, och det fullt förståeligt.
När klockan tickat över 80 spelade minuter hade Sami Khedira omkull Taisir Al-Jassim och domaren dömde straff. Protesterna från de tyska spelarna samt supportrarna var dock stora då man ansåg det vara en solklar filmning. Det hjälpte föga och Mohammed Al-Sahlawi lade bollen tillrätta på straffpunkten innan han tog lång tid på sig innan han väl sköt. Ter Stegen lyckades rädda den, men inte bättre än att det ledde till en retur som Al-Jassim förvaltade på bästa tänkbara sätt.
De efterföljande minuterna kan enklast beskrivas som ett sömnpiller och det är verkligen inte med några skyhöga förväntningar vi ser fram emot VM-öppningsmatchen mot Mexiko om drygt en veckas tid.
Till dess måste spelarna ta sig själva i kragen och lyckas hitta glöden, för så fantasilöst och slött som det sett ut både i dag samt förra helgen mot Österrike får det inte lov att göra för ett manskap som förväntas utmana om titeln. Faktum är att vill det sig riktigt illa kan äventyret ta slut redan i gruppspelet. Samtidigt ska vi inte gå händelserna i förväg då det är först om en vecka som laget måste prestera, och med en varningsklocka som ljuder kan vi bara hoppas att Löw lyckas få rätsida med det hela och att det är ett helt annat Tyskland vi får se pulvrisera Mexiko.
Ett av de deltagande länderna som väntas anlända till det gigantiska landet i öst med ett stort följe i släptåget är de regerande världsmästarna Tyskland. Under fredagen genomförde de sitt generalgenrep inför mästerskapet då man ställdes mot Saudiarabien på BayArena i Leverkusen. Undertecknad ville inte missa chansen att bevittna sin första landskamp på plats med ”Die Mannschaft” och gjorde en resa på drygt 80 mil för att kunna närvara.
Strax efter lunchtid rullade mitt tåg in på Hauptbahnhof i vackra Köln efter att dessförinnan spenderat lite mer än 17 timmar på en buss som hade sin början i studentstaden Lund.
Därefter begav jag mig till mitt hotell för att ta mig en välbehövlig dusch samt ladda batterierna på datorn och mobilen innan jag tog mig ut till grannstaden Leverkusen.
Tåget var välfyllt med folk utsmyckade i diverse olika upplagor av den tyska landslagströjan, varav majoriteten bestod av barnfamiljer. Populäraste namnet att ha på ryggen var utan tvekan Lukas Podolski, och det är inte särskilt förvånande eftersom han är Kölns egen kelgris. Dock avslutade han som bekant sin landslagskarriär i mars förra året, men fick ändå äran att pryda ryggtavlan på ett gäng tröjor av årets modell.
För den som inte vet är BayArena vanligtvis hem till den tyska storklubben Bayer Leverkusen och är inredd med knallröda stolar. I dag var arenan i stället mestadels vit då majoriteten av åskådarna hade på sig en replika av hemmastället.
På förhand kändes det som upplagt för fest då det innan avspark bjöds på tjusigt tifo och mäktig allsång när nationalsångerna spelades upp av en orkester som tagit plats på innerplan.
När avsparkssignalen väl ljudit tog dock tystnaden över på den ståtliga arenan och det var enbart vid ett tillfälle under den första halvleken som fansen försökte sig på en ramsa – som dog ut lika snabbt som den påbörjades. Förmodligen inte det stöd spelarna hade hoppats på under sitt sista framträdande på tysk mark de kommande månaderna.
Matchen inleddes som väntat med ett Tyskland som direkt tog ett stadigt grepp om taktpinnen. Förbundskapten Joachim Löw mönstrade sitt starkaste möjliga manskap, bortsett från Mesut Özil som i dagarna gjorde illa sitt knä. Saudiarabien blev därmed tvungna att backa hem och försvarade sig allt som oftast med tio man i det egna straffområdet.
Efter mindre än tio minuter skulle Abdullah Al-Mayouf i Saudiarabiens mål bli tvungen att släppa dagens första boll förbi sig efter ett mönsteranfall av hemmalaget. Joshua Kimmich slog en perfekt krossboll till Marco Reus, som innanför straffområdet serverade den vidare till Timo Werner – som bara behövde sätta foten till för att ge sitt Tyskland ledningen.
Därefter gjorde Saudiarabien ett par tappra försök till att kvittera, men lyckades inte överlista varken försvarslinjen eller Manuel Neuer. I stället tog Tyskland åter över matchbilden och försökte spela sig förbi den kompakta defensiven. Det lyckades man också oftast med, men i avslutslägena saknades skärpan och precisionen.
2–0 skulle dock komma innan domaren blåste för halvtidsvila, och det i samband med ett av de många inspelen där Saudiarabiens mittback Omar Hawsawi mycket olycklig råkade stöta in bollen i egen målbur.
Inför den andra halvleken valde Löw att genomföra två byten då Manuel Neuer ersattes av Marc-André ter Stegen samt att Jerome Boateng fick lämna plats åt Niklas Süle. Utan tvekan säkerhetsåtgärder av 58-åringen då både Neuer och Süle nyligen dragits med skadebekymmer.
Tyskland fortsatte vara det dominanta laget och skapade en hel del chanser, men återigen saknades skärpan i avsluten och de flesta försöken hamnade inte ens på mål.
Efter ungefär tio minuter fick Marco Reus kliva av och in kom i stället Ilkay Gündogan – som bemötes av höga burop. Detta efter den uppmärksammade bild han för ett par veckor sedan tog tillsammans med Turkiets kontroversielle president.
Ytterligare bytes genomfördes ju längre matchen led och kvaliteten på fotbollen blev bara sämre och sämre. Gäspningar och suckar hördes runt omkring på läktaren, och det fullt förståeligt.
När klockan tickat över 80 spelade minuter hade Sami Khedira omkull Taisir Al-Jassim och domaren dömde straff. Protesterna från de tyska spelarna samt supportrarna var dock stora då man ansåg det vara en solklar filmning. Det hjälpte föga och Mohammed Al-Sahlawi lade bollen tillrätta på straffpunkten innan han tog lång tid på sig innan han väl sköt. Ter Stegen lyckades rädda den, men inte bättre än att det ledde till en retur som Al-Jassim förvaltade på bästa tänkbara sätt.
De efterföljande minuterna kan enklast beskrivas som ett sömnpiller och det är verkligen inte med några skyhöga förväntningar vi ser fram emot VM-öppningsmatchen mot Mexiko om drygt en veckas tid.
Till dess måste spelarna ta sig själva i kragen och lyckas hitta glöden, för så fantasilöst och slött som det sett ut både i dag samt förra helgen mot Österrike får det inte lov att göra för ett manskap som förväntas utmana om titeln. Faktum är att vill det sig riktigt illa kan äventyret ta slut redan i gruppspelet. Samtidigt ska vi inte gå händelserna i förväg då det är först om en vecka som laget måste prestera, och med en varningsklocka som ljuder kan vi bara hoppas att Löw lyckas få rätsida med det hela och att det är ett helt annat Tyskland vi får se pulvrisera Mexiko.
