För om man blandar följande ingredienser att explodera inom loppet av en dryg halvminut får man en ganska dödlig cocktail som kan få även den mest luttrade supporter att vrida sig i hastigt påkallad ångest de närmaste timmarna. 

• en dos fullständig onödighet
• en nypa ignorerad regelvidrighet 
• 1 styck insläppt mål i matchens absoluta slutsekund

För med hörna till Varbergs BoIS med knappa minuten kvar kände jag mig säker på att åtminstone en (1) poäng var bärgad. Men så kom jag att tänka på den där matchen mellan Halmstad och Göteborg för ganska så exakt 10 år sedan. Ett HBK som gick upp med samtliga spelare i offensivt straffområde på just en hörna, en snabb omställning för Göteborg och 1-2 i matchens sista skälvande sekunder. Men så skulle ju inte kunna hända här för så dumma var ju inte Varberg. Lik förbannat låg bollen där i nätmaskorna 30 sekunder senare. 

Man kan så klart invända att BoIS skulle haft frispark innan Rasmus Wiedesheim Paul avlossade kanonen upp i Fredrik Anderssons nättak. Men vi borde aldrig gett domaren möjligheten att INTE utföra sitt på jobb på det sätt man kan förvänta sig. Utöver att inte ge möjligheten till en sådan omställning i matchens slutminut fanns även möjligheten att få stopp på anfallet innan bollen nådde fram till RWP. 

Roar Hansen hanterade förlusten med att konstatera att det var två otroligt dåliga lag för att vara en toppmatch som möttes. Och att alla tankar på ett eventuellt allsvenskt avancemang, det kan alla boisare glömma nu. Jag håller inte riktigt med för efter en svag första halvlek tycker jag BoIS kontrollerade matchen till stora delar under andra halvan. Och det är väl ytterligare en plågsam ingrediens till den där dödliga cocktalien ovan. 

Oliver Alfonsi saknades efter en ny skadekänning dagen innan match. Läge för ständige inhopparen Kevin Nyarko eller Nurdin Ali Mohudin att ta hand om den offensiva kanten till höger tänkte nog de flesta. Nej då, i Roar Hansens riskminimerande fotbollsfilosofi går nämligen alltid erfarenhet och löpstyrka före allt annat vilket han också deklarerade i intervjun före match. Hans val föll på den centrale mittfältaren Marc Tokich som med sin fysik och vilja att aldrig sluta springa ansågs vara den som bäst ersatte Oliver Alfonsi. 

Det blir så klart bara spekulation men det skulle kunna vara så att med fler offensiva verktyg på plan från start skulle BoIS kunna ha avgjort denna matchen tidigare.  Och att den offensive talangen Ali Mohudin inte ens får ett inhopp sett till de aktuella förutsättningarna, ja man kan undra vad Jocke Persson hade tänkt om det? Det är ju trots allt bara Superettan vi snackar om. 

Och svaret på den inledande frågan om hur mycket jag bryr mig om fotboll nuförtiden? Svaret är att jag bryr mig så in i h-vete när det väl bränner till. Och det är väl ändå något positivt att ta med sig från gårdagen.