Östtysk skymning

Tysk fotboll är speciell av många anledningar för många olika personer. För mig finns det några speciella anledningar till dess magnifika karaktär. Naturligtvis spelar Kurvkulturen roll med sjungande fans i klubbens färger, Dresdens sanslösa hemma- och bortafölje eller Frankfurts megafölje till bortamatchen i Bordeaux under Europa League 2013-2014. Men det är bara en anledning. Naturligtvis är den fina offensiva och taktiska fotbollen ett stort plus för alla fotbollsälskare och det skyhöga målsnittet är en annan anledning. Personligen är dock den tyska fotbollen så pass intressant av just en speciell anledning, av samma anledning som själva Tyskland i sig är så sjuhelsikes intressant att studera: Det brukade vara delat.

För det är ju faktiskt egentligen så. Landet var delat fram tills 28 år sedan, vilket i sig gör historien om landet som en fotbollsnation än mer förunderligt. Som nation är det intressant av just den anledningen. Trots att det var delat och efter kriget fullkomligt sönderbombat så är det idag Europas kanske mest välmående ekonomi och blomstrar inom många områden i flera områden i Tyskland. Denna aggressiva progressivitet ligger grund för samhällets nuvarande stil, men även för hur Tyskland ser ut som fotbollsnation.

När landet delades av och blev två olika länder efter kriget togs naturligtvis ingen hänsyn till fotbollsligan som fanns, underligt skulle det ha varit: ”Men fan, Heinz. Ska vi dela av? Jag som skulle dra och se Kaiserslautern på fredag..?” Landets sportliga förmåga blev helt enkelt tudelad och de två ländernas sportfalanger fick liksom klara sig själva. För Västtyskland var detta inga problem och 1963 bildades Bundesliga med rykande tysk effektivitet och där och då sägs det att skrytet började från HSV. I DDR fanns ingen sådan Bundesliga utan den kallades DDR-Oberliga och bestod mestadels av skandalomsusade lag som under mycket tvivelsamma förhållanden lyckades nå vissa nivåer inom fotbollen utan att egentligen spela bra nog fotboll.
Alla har väl hört om det korrupta DDR? Men inte alla har hört om det korrupta DDR-Oberliga, fotbollsligan som i många fall kan användas som ett lackmuspapper för landets inte direkt förtroendeingivande rättssystem. Det som hände i DDR-Oberliga hände oftast även på en nationell skala, oavsett om det var ransonering eller om det var korruption eller propaganda. Av denna korruption finns ganska klockrena exempel där det måhända mest slående är fallet BFC Dynamo.

Dynamo Dresden var en av de stora klubbarna i DDR, om inte den absolut största. Klubben grundades under 50-talet av den tyska statspolisen och fick namnet Dynamo, ett namn som ofta förknippas med Stasi. Det gick bra i början, men sedan gick det utför. Erich Mielke, Stasis chef ville flytta laget till Berlin för att bilda BFC Dynamo och på så sätt blev Dynamo Dresden marginaliserad. Länge var de just det, en liten klubb, men började i och med bra tränare och unga spelare växa under 70-talet. Det gick bra tills Erich Mielke blandade sig i igen eftersom han hejade på Berlins falang av Dynamo. I vanliga fall hade inte det spelat någon roll vilken klubb säkerhetschefen hejade på, i alla fall inte i ett vanligt land. Men här spelade det stor roll nog för att Dynamo Dresden skulle lida ordentligt. Berliner FC Dynamo vann titel efter titel med hjälp av fördelaktiga domarbeslut och mutade motståndare, lydde inte klubbarna fick de sanktioner från Stasi och DDR. BFC Dynamo vann tio ligatitlar i DDR-Oberliga mellan 1979 och 1988, det vill säga tio raka guld- någonting som inte hänt någonsin i tysk fotboll. Det tedde sig en klar fördel att ha en kontakt inom Stasi…

”Tror du att det finns nåt okänt därute, en urtidsgud som inte vill bli väckt, Något som gömmer sig i djupen, som bidar sin tid, och drömmer om petroleum och tungmetaller, drömmer om fossil och döda koraller, drömmer om strålskadade atoller, i natt”, sjunger Jocke Berg i Kent, en mer vältalig version av den engelska filosofen Thomas Hobbes teori i sin bok ”Leviathan”, inom samma ämne som den tyske filosofen Schopenhauer skrev så mycket och så väl om; Människans ondsinta natur. Korruption, girighet och maktgalenskap är bara några av de ”minusdygder” som ter sig dyka upp så fort man dyker djupt i människans natur. DDR-Oberliga är ett klockrent exempel på ett resultat av en djupdykning i det mänskliga filosofiska mörkret.
Detsamma mänskliga mörker som gjort det möjligt för moraliskt tvivelsamma föreningar såsom Wolfsburg, Bayer 04 och Hoffenheim har kunnat frodas och där även nya klubbar kunnat grundas under samma flagg. Under 80- och 90-talet kraschade ett av dessa lag, Bayer Uerdingen, när läkemedelsföretaget drog sig ur, men eftersom dessa klubbar bara går bättre och bättre i och med att folk glömmer bort vad de handlar om så kommer det nog inte hända igen. RB Leipzig är ett klockrent exempel där den mänskliga moraldippen, här med DDR i förtruppen, bidragit.
För vad har korruptionen i DDR lett till för fotbollslandet Tyskland, vad har det givit för konsekvens för klubbarna därifrån. Ja, var ska man börja? Låt oss börja i Leipzig där ett monumentalt fotbollskaos blev till plast och där plast snart kommer ha blivit till en fullt accepterad del av den tyska fotbollsidentiteten, Leipzig där en energidryck från Österrike gick runt alla regler och lagar som finns inom tysk fotboll och köpte upp en klubb i femtedivisionen. DDRs korruption är anledningen till att laget ens finns, DDR är att beskylla för den hemskhet som RB Leipzig bidragit till. Även den nymodighet som vissa anser Leipzig presenterar har man också DDR att tacka för. Utan en fullkomlig krasch av all stabilitet i Leipzigs fotbollsväsen skulle inte en klubb som RB Leipzig kunnat formas.

Personligen börjar jag bli så äcklad av projektet så jag ser bara RB Leipzig som en produkt av ett vidrigt system.

En vi-mot-dem-känsla finns i egentligen alla Östtyska klubbarnas mentalitet numera. Aue, Union, Rostock, alla har den känslan inborrad någonstans. Det kanske bästa exemplet på en klubb a’la contre l'établissement är definitivt den växande klassikern Dynamo Dresden, densamma som blev så oerhört hårt åtsatt under DDR-tiden med Stasi-chefen Erich Mielke när klubbens bästa spelare blev fllyttade till berlin. Dynamo har gått upp och ner, spelade i Bundesliga efter landet enats, men har sedan dess egentligen endast hållit till i lägre divisioner och har på grund av kaotiskt ledarskap och inkompetens i styrelse nästan tvingats till konkurs otaliga gånger.
 
Dresdens kaos och nedgång är en klar konsekvens av DDRs korruption. Dresdens kaos och nedgång är ett dugligt lackmuspapper för hela östra delen av fotbollslandet Tyskland som i dagens läge har ett lag i högsta ligan och tre i andraligan, detta är alltså fyra lag av 36, en överväldigande minoritet som därmed inte har någon stark röst att bidra med.
 
På grund av DDR och dess styre, dess inblandning i fotbollen och korruptionen har inte Östtysk fotboll återhämtat sig ännu, trots att det är 28 år sedan muren revs. Trots att det är 27 år sedan klubbarna fick spela i samma liga är fortfarande de östtyska klubbarna så skadade och så utmärglade så de inte har en chans att klara sig utan finansiärer.
 
Leipzig må vara från öst, men det är en rak produkt av någonting ont. Jag ser hellre Dresden, ty den klubben har genomlevt perioden av korruption, en mer härdad klubb med en respektabel historia. Fel klubb från öst är här, men de är här för att stanna.