Reseskildring: Tre matcher i tre städer på tre dagar

Tidig torsdagsmorgon i Köpenhamn. Det är kallt och ruggigt men spänningen ligger i luften. Årets första fotbollsresa står för dörren och under knappa 70 timmar kommer undertecknad i sällskap med Filip Wollin att se tre matcher, besöka flera städer samt försöka ta del av den tyska kulturen både på och utanför arenorna. Även mina kära vänner Fredrik, Johan och Attila var resklara med välpackat bagage i högsta hugg. För mig är tåget den naturliga resvägen då jag är flygrädd och en stor del av denna resan sker just med tåg. 
 
Himmelsblå invasion i bilmeckat
Det var många fler än vi på morgontåget ner mot Hannover om man säger som så. Tysklandsexpressen var fylld av himmelsblå fans i riktning mot Wolfsburg och Malmö Fotbollförenings sextondelsfinal i Europa League. För mig den stora höjdpunkten på resan men jag var också nyfiken på om Osnabrück var sig likt samt om Hamburger SV skulle vara kapabla att ta tillbaka tronen i det prestigefyllda derbyt under lördagen.
 
Stämningen på tåget ner var hög och supportrarna förberedde sig på bästa sätt för att kunna stötta sitt lag till framgång under dagens sena timmar. Ett snabbt byte i Hamburg gick smidigt och när vi väl kom fram till Hannover, där vi skulle ha vårt nattläger, kändes den korta promenaden behaglig trots regn. Hotellet var känt för mig sedan tidigare (Boutique 030 - prisvärt) och vi var långt ifrån ensamma svenskar på plats. Vart man än spanade i staden kunde man se de ljusblå färgerna och efter incheckning valde vi att besöka Brauhaus Ernst August. Typisk tysk husmanskost med tillhörande dryck gjorde susen och sedan bar det av till Volkswagens högborg för den sista uppladdningen. 
 


Wolfsburg är verkligen ingen stad som platsar på listor över charmigaste städer och därför är jag glad att vi valt Hannover som bas. Tidpunkten för vår ankomst var perfekt då vi genast hakade på den massiva supportermarschen mot arenan. En mäktig sådan i den kalla tyska kvällen till den upplysta arenan och allt gick enligt planen. Både supportrar och ordningsvakter verkade vara på gott humör.
 


Volkswagen Arena var en trevlig upplevelse trots att det knappt var halvfullt i åskådarantal. Det ryktades att nattskiftet på fabriken gick före. Båda klackarna gjorde fina jobb och när 90 minuter spelats verkade båda lagen nöjda med resultatet som blev 2–1 till de tyska vargarna, trots att Malmö ledde efter ett snyggt straffmål av Isaac Kiese Thelin med tillhörande skånskt segervrål som hördes ända hem till Öresundsbron. 
Det stod helt klart att detta inte var den bästa match som spelats men för Malmös del blev det ett perfekt resultat att ta med sig hem till Skåne inför returen. För oss blev det ett snabbt tåg mot Hannover och uppladdning inför morgondagens händelser lite längre västerut.
 
Kamp före skönspel i Osnabrück
Frukost intogs i rimlig tid för att kunna vara startklara inför bussresan till Osnabrück som var fredagens resmål. Där stod bryggeribesök och en match i 2. Bundesliga på programmet samt en liten rundvandring i stadskärnan om tid skulle ges. Vid frukosten mötte vi upp två Malmöpågar, Johan och Kalle, som dagen innan anmält sitt intresse för att åka med och se matchen då de tidigare inte sett någon match på plats i Tyskland. Självklart styrde vi upp detta då det fortfarande fanns ståplatser kvar inför kvällens spännande drabbning.
 


Flixbus tog oss smidigt till Osnabrück som tog emot oss med öppna armar och när vi lämnat bagaget på stationen strosade vi i ”downtown” för att kolla av läget. Vi blev positivt överraskade och staden var mysigare än vi först anat. Dessutom fanns ett fint köpcenter med tillhörande surfingpool där man kunde få drömma sig bort till varmare klimat.
 


Som öl och matintresserad var ett besök på det lokala bryggeriet givet. Ett mycket trevligt etablissemang där det blev hemläxa på servicen från personalen. Mätta och glada spatserade vi upp mot Osnatel Arena som i det närmaste var utsåld denna fredagskväll i mötet mellan de två lagen som normalt spelar i lila färger, Osnabrück och Aue. Kamp gick före skönspel och vi fick se ett ställningskrig nästan fritt från heta målchanser med slutresultatet 0–0.
 


Revanschlystna och med hopp om en bättre avslutningsmatch på lördagen tog vi farväl av våra vänner och satte oss på tåget mot Hamburg för att vara redo inför lördagens derby.
 
Besvikelse på Volksparkstadion
Ett Hamburg bjöd på regn, snålblåst och gråa skyar. En vy som inte var allt för ovanlig under resan. Tidig avspark, vilket innebär 13:00 och en tidig färd ut mot arenan för sedvanlig uppladdning. På hotellet hann vi med frukost och sedan en snabb tur in till stan för att lämna väskorna på Hauptbahnhof.
Lokaltåget tog oss till Stellingen, där det redan var fullt ös på uppvärmande HSV-supportrar och där mötte vi upp ett gäng riktigt sköna norrmän som var lika taggade på match som oss. Deras podcast heter ”Dritte Halbzeit”, där Asbjörn Slettemark & Co. diskuterar allt som är värt att veta och rör våra kära Bundesligor. Lyssna gärna på deras podcast om ni gillar fotboll i allmänhet och Bundesliga i synnerhet. Vårt möte gav intressanta samtal som inte bara rörde fotboll utan också vår gemensamma kärlek till Tyskland som land.
 
Atmosfären steg och vandringen upp mot Volksparkstadion började. Jag har besökt arenan många gånger tidigare men det var något speciellt med denna lördagen. Det vibrerade derby i luften lång väg. Efter höstens förlust på bortaplan ville HSV-supportrarna inte uppleva ytterligare en försmädlig förlust mot de brunvita grannarna och därmed också tappa mark gentemot de andra topplagen i kampen om en uppflyttning.
Arenan var smockfull och det innebär 57 000 personer som sjöng halsarna av sig för att skapa en inramning som behövdes för att kunna ge spelarna en extra skjuts mot vinst. 
 


Starten på matchen för HSV blev bra men dålig skärpa i avsluten gav noll i målprotokollet. Istället var St Pauli effektivare och två snabba mål gav ett utgångsläge som ”Rothosen” inte kunde reda ut. Det blev en ny svidande förlust med 0–2 och regnet och vinden var förstås extra jobbig på hemvägen för de fans som var på den förlorande sidan, däribland undertecknad och Dr Wollin.
 
Tillbaka på stationen hann vi plocka upp vårt bagage och köpa goda fischbrötchen innan tåget avgick med destination Köpenhamn. Vi var trötta, en aning besvikna av dagens resultat men på det hela nöjda med tre intensiva dagar på resande fot. Det som gör att jag är så förtjust i Tyskland och fotbollen där är tveklöst supporterkulturen och draget kring matcherna. Det sjungs hela tiden, visas känslor och man brinner för sin klubb. Stämningen på arenorna är alltid bra och det är lätt att träffa folk som har samma passion för fotboll som man själv har. Vidare är det ett land som passar mig när det gäller mat och dryck. Tradition kombineras med nytänkande och det är sällan man inte hittar något som passar eller är intressant. 
 
Sent på lördagskvällen landade jag till på hemmaplan och kunde vila ut. Men en sak är säker, vi är snart tillbaka i Tyskland för nya upplevelser på och utanför arenorna.