Som amatörtaktiker, eller åtminstone taktikkonnässör, måste jag säga att ämnet upphetsar. Det är någonting som får en simpel fotbollshjärna att gå varm och vad som får oss ”taktiker” ordentligt pilska. Bundesliga är ju, som många vet, en av världens mest taktiska ligor och har fostrat tränare som blivit välrenommerade i ligor med mindre taktisk kunskap. Tränare såsom Jürgen Klopp, Jogi Löw, Pep Guardiola, Pal Dardai, Roger Schmidt och nu även Julian Nagelsmann har antingen börjat sina banor i ligan eller någon gång välsignat den med sin kunskap. Det är vad som gör ett ganska bra lag riktigt bra och vad som kan göra ett riktigt bra ganska bra. Fotbollens nyckel, men även sportens fullkomliga nyckfullhet.
I vintras stod det klart att både Niklas Süle och Sebastian Rudy blev klara för Bayern München i vad som kanske kommer att kallas årets kap. Dessa är två spelare som inte bara har varit nyckelspelare i Nagelsmanns lag, utan som även har stuckit ut med sitt spelsinne och sin smarthet. Nu när båda två är klara för Bayern München är det dags at börja ställa sig frågan kring huruvida de två kommer att platsa och vad dessa köp kommer betyda för Bayern nästa säsong.
Det är ett intressant ämne och det är även snack om ett nödvändigt byte av formation till en mer hipp 3-5-2, alternativt 3-4-2-1. Dessa är formationer som är väl anpassade till åtminstone Niklas Süle, samt de andra två backarna, men hur skulle Lewandowski fungera i ett tvåmanna-anfall? Skulle man värva in Timo Werner som det komiskt nog har varit snack om? Eller skulle man lira Müller på topp som skulle droppa och bli en ”trequartista” mer än en anfallare. Det skulle i så fall menas med att Müllers raumdeuterdagar är över. Och hur skulle som sagt Lewandowski klara av ett tvåmannaanfall? Det är mycket svårt att gissa sig till, för även de mest spelskickliga anfallare har haft problem med den grova o ställningen från ensam anfallare till en del av en duo.
Sen kommer man till självaste Sebastian Rudy, han som man på något sätt bör använda för att få transfern att inte verka hastig och lustig, som den ändå verkar. Rudy är en spelare som under Nagelsmann har frodats på grund av rollen och förtroendet, samt hans taktik och tajta mittfält.
Men innan Nagelsmann hade Rudy, liksom Hoffenheim stora problem. Han spelade inte alls lika ofta, var inte alls lika given och blev mer än en gång bänkad av både Pirmin Schwegler och Eugen Polanski. När han väl spelade var han inte nödvändigtvis dominant nog att göra sig själv oumbärlig. Kanske behövde han förtroende, eller kanske har bara Nagelsmanns machiavellianism fått ut det bästa av honom. Sebastian Rudys roll i Hoffenheim är ganska komplex dock, vilket visar på en bra förståelse från grabben. Han är en defensiv pjäs som ofta får ha boll på grund av att en bra backlinje redan finns och att Hoffenheim är ett lag med mycket bollinnehav. När de förlorar bollen är han viktig i deras presspel och håller ofta linjen på mitten bra medan han på så sätt hjälper Amiri och Demirbay i deras press genom att fungera som understöd. Detta gör han likt väldigt många andra defensiva mittfältare felfritt.
Likväl, Hoffenheim är ett fullt fungerande lag på varje position. Varje spelare gör exakt vad han ska göra och inget mer. Det är välorkestrerat och välregisserat av en av världens kanske mest intressanta coacher som enligt många är mer noggrann i sin taktik än en kvantfysiker.Passmaps & xGplot for Hoffenheim against Dortmund. #passmap #xGplot #autotweet pic.twitter.com/V1lliT8JoW
— 11tegen11 (@11tegen11) 16 december 2016
FC Bayern München under Ancelotti är inte alls lika välorkestrerat och är mycket mer beroende av individuell kvalitet än vad Hoffenheim är. Spelare som Thiago, Vidal, Robben och Lewandowski bär laget framåt och får sina medspelare att se bra ut. Detta kan de göra på grund av att de har rutinerade pjäser på rätt positioner, pjäser som nu kastas av schackbrädet i sommar. Den stora stora frågan kring Bayern är inte hur man ska ersätta Philipp Lahm, för det har man redan gjort, utan hur man ska ersätta Xabi Alonso.
Tänk er Rudy på ett mittfält tillsammans med Vidal och Thiago. Det skulle vara mycket rörligt, tveklöst så. Men eftersom Rudys passningsfot inte är i närheten av Xabi Alonsos briljans skulle det betyda att någon av Vidal och Thago får sjunka lågt för att mer eller mindre hämta boll. Detta betyder en mindre man i offensiven och att Bayerns naturliga nummer tio i Thiago försvinner. Mot sämre lag kommer detta inte vara ett problem, men mot mer välregisserade lag som Dortmund, Gladbach, Leipzig, Hertha, Hoffenheim och även Eintracht Frankfurt på en bra dag kommer Bayerns mittfält riskera att strypas.
Ett strypt mittfält betyder att anfallarna får mindre hjälp, ytterbackarna i ett 3-5-2 skulle behöva komma in och hjälpa eller åtminstone bli mer offensiva och det skulle i sin tur mot bra lag kunna leda till kontringar och insläppta mål. Ett mittfält är bara så bra som dess svagaste länk och Rudy skulle vara den svagaste länken på ett Bayern-mittfält. Valet av Alonsos ersättare kommer avgöra ligan nästa säsong och kanske den efter.
I teorin skulle Rudy som ersättare för Alonso menas med att Bayern inte vinner ligan nästa säsong. Det skulle menas med en fiaskosäsong vilket leder till att Ancelotti lämnar, Nagelsmann tas in och Bayern blir världens bästa lag. Men man vet aldrig, fotbollen är deterministisk.
