Till minne av Robert Enke – tio år efter tragedin

En del texter är enklare att ta sig an än andra. Det är inte ofta jag i egenskap av sportjournalist behöver skriva om särskilt sorgliga och hjärtskärande ämnen, men i det här fallet vill jag på eget bevåg göra det. Jag vill nämligen skriva en hyllning till Robert Enke som på söndag avled för exakt tio år sedan.
 
Jag minns det väldigt tydligt var jag befann mig när jag morgonen efter nåddes av den oerhört tragiska nyheten. Det var en kylig och disig morgon i Ystad när jag i sedvanlig ordning kollade igenom nyhetsflödet i min knapptelefon. Plötsligt fick jag syn på rubriken att Tysklands landslagsmålvakt tagit livet av sig. Då hade jag bara en ytterst vag aning om vem Robert Enke var, men med åren har jag införskaffat mig betydligt mer kunskap om honom.
 
Det skulle dock dröja ända till i somras innan jag tog mig tid att läsa den fantastiska biografin om den tidigare målvaktens liv vid namn ”A Life Too Short”, skriven av Ronald Reng. En bok som berörde mig ofantligt mycket och som jag rekommenderar samtliga att läsa.
 
För den som inte känner till Robert Enke föddes han i forna Östtyskland och kom som fotbollsspelare fram i Carl Zeiss Jena, där han omgående visade sig vara en mycket talangfull målvakt. Storklubben Borussia Mönchengladbach värvade honom och det var där han gjorde sitt första framträdande i Bundesliga. Därefter representerade han Benfica, Barcelona, Fenerbahce och Teneriffa med varierade resultat innan han i Hannover 96 fick ordentlig fart på karriären och blev en del av det tyska landslaget.
 
Under i princip hela sitt liv kämpade han mot psykisk ohälsa och drabbades ett flertal gånger av djupa och långvariga depressioner som emellanåt höll honom borta från fotbollen längre perioder.
 
Till slut blev lidandet för stort och han kunde inte se någon utväg. Den 10 november 2009 tog han sitt liv då han i närheten av sitt hem i Niedersachsen ställde sig på tågspåret och lät det passerande expresståget eliminera hans plågor en gång för alla.
 
Det sägs att tiden flyger fram. Troligtvis har den inte gjort det för hans änka Teresa, som lämnades ensam med deras gemensamt adopterade dotter Leila. Bara två månader efter Roberts tragiska bortgång startade Teresa upp organisationen ”Robert Enke Stiftung”, med syftet att belysa och utbilda människor om depression och psykisk ohälsa. Organisationen har sedan dess växt sig större och större, och har hjälpt till att uppmärksamma fotbollsvärlden om att fotbollsspelare är så mycket mer än just bara fotbollsspelare.
 
Förutom sin mans självmord har Teresa även varit med om sitt barns bortgång, då parets tvååriga dotter Lara gick bort efter en medfödd sjukdom som fick hennes lilla hjärta att sluta slå. Det är med andra ord en oerhört stark människa som trots de enorma motgångarna fortsatt kämpa och hittat en mening med sitt liv.
 
På söndag spelar Hannover 96 match och det kommer bli en känslofylld dag för föreningen. Klubbens nuvarande målvakt Ron-Robert Zieler kommer som en hyllning bära ett par specialframtagna målvaktshandskar – en replika av de sista handskarna Enke spelade med – där texten ”Gemeinsam das Leben festhalten” (översatt till: ”håll samman i livet”) och Robert Enkes namn står tryckt på. Tillverkaren Uhlsport kommer även sälja 300 par av handskarna där varenda cent tillfaller Robert Enke Stiftung.
 
Personligen tänker jag titt som tätt på familjen Enke och det rent ut sagt helvete som de har genomlidit. Både Robert och Lara har förhoppningsvis nu fått frid och jag hoppas att när de tillsammans, hand i hand, blickar ner från himlen på Teresa gör det med stolthet över det enorma arbete hon dagligen utför av kärlek till sina älskade och saknade familjemedlemmar.
 
Ruhe in Frieden, Robert Enke – wir werden dich nie vergessen