Truppen är ganska väntad. Många namn är återkommande från förra samlingen, och några bekanta ansikten med rutin är tillbaka, i Amanda Illestedt och Zecira Musovic.
Ett namn saknas, som för bara några dagar sedan hade varit givet. Kosovare Asllani drog korsbandet i söndags och nu är allt vad VM-kval heter borta, och ett VM eller ens en återkomst högst oklar.
Så som undertecknad är van vid Asllani kommer hon dock inte vilja avsluta sin karriär på det sättet. Hon kommer tillbaka på något sätt. Om det blir till ett VM i Brasilien återstår att se.
Det här ger Tony en rejäl nöt att knäcka. Det blir ett tufft VM-kval där vi redan saknar Björn och nu även Asllani.
Vi har redan konstaterat att det inte finns någon given ersättare. Och det kanske inte heller är rätt väg att gå, att ersätta rakt av. Det handlar snarare om att hitta ett nytt sätt att spela. En ny form. Och det tar tid. Finns tid?
Här är tre saker jag reagerar på i uttagningen.
Målvaktspositionen
Moa Öhman, ta löpet och dra. Hon borde lämna Malmö FF för att bli given etta igen och börja konkurrera på allvar om en plats i landslaget. Moa förtjänar verkligen en chans nu, särskilt eftersom Zecira Musovic precis är tillbaka efter graviditeten, och jag tycker att det är för tidigt för henne att ta över helt.
Moa måste byta klubb, annars riskerar hon att hamna i kylan. Visst, ett tajt spelschema med europaspel kräver sina målvakter, men Moa är för bra för att inte vara förstaval, varken i klubb eller landslag.
Innan någon börjar härja, jag fattar varför Zecira är uttagen och jag gillar Musovic. Hon är en grym målvakt med mycket rutin och klart att hon ska vara en del av landslaget. Men vad har hon egentligen åstadkommit det senaste ett och ett halvt året? Förtjänar hon en plats med så lite speltid? Landslaget ska tas ut för vad man gör nu, inte bara på gamla meriter. Rutinen och mentorskapet behövs, särskilt med ett lag som nu präglas av skador och många yngre spelare, men det måste också kombineras med prestation.
Jennifer Falk är uttalat förstaval. Zecira ska med i VM och i kvalet, men kanske inte just den här gången. Den platsen har Moa förtjänat.
Sen till anfallssidan.
Kul med Beata Olsson. Nu ska hon också få spela, allt annat vore tjänstefel.
Den målform hon visar i WSL får alldeles för lite uppmärksamhet i Sverige. Den målfarligheten behöver vi. Och vi ska använda den.
Slutligen.
Anna Anvegård har visserligen precis kommit tillbaka från skada, men i och med Asllanis situation borde hon ha varit med i den här truppen.
