Dag 2 skulle bli en dag utan boll tyvärr, då jag på morgonen när jag ankom fick reda på att B93 Altonas plan i St Pauli var avstängd och ospelbar. Jaha, vad göra då? Jag kollade snabbt om St Paulis andralag spelade, vilket de gjorde, men i Norderstedt, vilket skulle innebära 40 min med S-bahn och så se matchen å tillbaka. Jag kände direkt att en Regionalliga-match faktiskt fick vara denna dag, men att det hade varit väldigt spännande att se Adolf-Jäger-Kampfbahn där B93 Altona spelar. Men vad gör man en dag då en match blivit inställd. Biter man ihop, ser man på fotboll på en pub, turistar man eller gör man allt detta?
Nu tog jag ett annat beslut, som innebar en dag i det väldigt trevliga och inte så kalla Hamburg. Jag var på semester i staden i somras och knäckte någon kyrka, Elbtunnel och annat som jag inte brukar se i staden. Den här gången hade jag siktet inställt på Hamburger Kunsthalle vid Hauptbahnhof. Där finns nämligen ett mästerstycke Caspar David Friedrichs ” Der Wanderer über dem Nebelmeer”, som han målade 1818. En riktigt mäktig tavla- inte så stor-men som har en grym möjlighet att verkligen drömma sig bort. Bilden är från Bergen nära Tjeckien och den beskriver en drömmande man på en bergsknalle som tittar ut över en dal full av dimma. Vad ser han? Vad drömmer han om? Museet är annars inriktat på konst från Hamburgfrån 1300-talet, målningar av holländska och flamländska mästare från 1500- och 1600-talen, franska och tyska målningar från 1800-talet och på modern konst. Här finns också någon Picasso, Max Liebermann, Lovis Mendel. Mycket lärorikt.
Efter det satte jag av mot Elbbrücken, snabb tur genom hamnen. Hagen City och Speicherstadt är fantastiska områden. Det sistnämnda ett UNESCO-arv, då man byggt om gamla lagerbyggnader till bostäder, små mysiga gränder, broar som klättrar över kanaler, pubar och restauranger. Båtar av alla de slag ligger förtöjda, på håll ser man den väldiga kontainerhamnen och även Elbphilharmoniker, Hamburgs konserthall och av de mera futuriska byggena på senare tid. Men man klättrar sig långsamt bort mot hamnkvarteren, tar sig mot St Pauli och Reeperbahn, kollar på Bundesligas sammandrag. Följde Bayerns seger mot St Pauli och hur de naturligtvis avgjorde mot slutet. Vrålen och besvikelsen hos fansen, dunkandet av ölglasen mot borden och skriken ” aaah.. scheisse nochmals”…
Väl i St Pauli tog jag mig också an att gå förbi den välkända bunkern som ligger vid Millerntor och så besök på club Indra. Vad nu det är? Jo, det var puben där the Beatles en gång började. Sitt första gig någonsin var på Club Indra i norra delen av St Pauli. Den var stängd när jag dök upp, men en man såg mig utanför och undrade om jag ville kliva in. Sagt och gjort. Där stod jag på scenen, sjöng ..nä, men borde kanske ha gjort.. å tittade på inredningen och bilderna innan mannen kom springande och sade att han var tvungen att stänga. Klubben var så där underbart sunkig och trång som man bara hade hoppats på. En klubb som gjord för Paul, Ringo, John, George att hamra igång några låtar på.
När kvällen kom drev jag mig tillbaka mot Hauptbahnhof för en natts sömn i ett Hamburg som aldrig tystnar. Sorlet, ljudet, språken, bilarna, skriken och megafonliknande ljud höll mig vaken större delen av natten och när klockan blev halv åtta fick jag långsamt nog och började planera för dag 3..Matchen jag faktiskt först hade bokat. HSV-VfB. Men det tar jag i den sista delen.
