Tyskland
2011-03-16 09:03
Tysklandskollen: Magath och van Gaal - två despoters tid vid makten får snöpliga slut
Magnus Falk
När Goran Pandev igår kväll lirkade in 3-2 på Allianz Arena, så tog inte bara Bayern Münchens tid i årets Europaspel slut. Jag misstänker att holländaren Louis van Gaal - hur fel jag än tycker att det är - har gjort sina sista dagar i den bajuvariska staden. Theresienwiese och Marienplatz står färdigas för gatlopp och ute på Säbener Strasse, så vrider sig Hoeness,Rummennigge och andra i vemod.
Det finns mängder av exempel då det inte funkat att vara kvar i ett lag, då lagledningen gått ut och gett någon sparken, men låtit honom fortsätta året ut. Senaste exemplet var i veckan med Armin Veh, som fick gå efter 0-6 mot just Bayern, trots att lediningen dagarna innan sagt - Veh är kvar under resten av säsongen, men lämnar efter denna.
van Gaals livlina var Champions League och när nu denna är försvunnen, så har Hoeness&Co en möjlighet att skicka ut holländaren med badvattnet. Å andra sidan, Bayern måste ta sig till Champions league nästa år och möjligen ser ledningen att man inte vill störa de avslutande matcherna, men hur ser van Gaal på livet. Hur motiverad är han? Hur motiverar han sina spelare?
Det intressanta är att despotiska tränare återigen inte funkar i Bayern München. van Gaal gick sin egen väg. Han lyssnade inte på ledningen, han bytte ut Butt mitt i alltihop, han spelade inte de spelare som ledningen önskade och efter ett snabbt år på toppen, så blev han nedplockad och "entmachtet" som tysken säger. Flyger man för nära solen, så straffas man förr eller senare. jag räknar dagarna till van Gaal lämnar.
Kvar i Champions League och i final i DFB-Pokal är Schalke 04. Die Köningsbaluen håller på att ikläda sig en Königsblaues Hemd och springa till Berlin eller Wembley. I Berlin är man redan, Wembley blir väl tveksamt dock. Det borde vara frid och fröjd i klubben, trots en medioker ligainsats. Men Felix Magath lär lämna klubben ändå.
Ytterligare en despot som kastar in handduken.
Magaths totalitära regim fick sin fullkomlighet under mästarsäsongen i Wolfsburg. Han var överallt. Han var tränare, sportchef, VD för fotbollssektionen; han var scout och fystränare. Efter ett par år vid rodret och en makalös rulljans bland spelare, så drev han sina spelare till "die Schale". Grafite-dzeko och Misimovic spelade ett samspel som Bundesliga aldrig sett maken till och Magaths fullkomlighet hyllades.
Två år vid rodret i Schalke har givt en kamp om guldet med Bayern München och detta år - framgångar i cuperna. Ändå lämnas Magath vind för våg och troligtvis sparkas.
Schalke 04 och Bayern München är liknande fall. I båda fallen blev man varse att den tränare man hämtat inte var så lätt att domptera som man hoppades. Clemens Tönnies i Schalke 04 är en rädd gosse. De tidigare tränarna som vandrat in och ut i klubben - Slomka, Rutten och andra - har han haft under kontroll; han hade dock inte räknat med att Feliz Magath skulle ta en sådan plats och gripa efter makten om fotbollen, ty Magath gör det. Han vill ha inflytande, han vill påverka och han sätter sin prägel. Schalke satte dit Horst Heldt som filter och som sportchef. Trots detta känner Tönnies idag att Magath tar för mycket plats och är för dominerande faktor och har länge sökt efter en möjlighet att skeppa iväg honom längs de gelsenkirchska gränderna. Nu rullas det upp ekonomiska spörsmål som skäl och Magath lär lämna. För Rangnick?
Återigen tragiskt och bitvis upprörande. Schalke 04 behöver en fast hand; en trygg hand som kan ta hand om laget, styra laget, utveckla laget. Laget är så genomsplittrat historiskt och med den makt som Magath fick i början, så visade han vägen med en andraplats i ligan och ett lag som visar sig ha cupådra. Men nu verkar det vara på väg att blåsa förbi. Quo Vadis, herr Magath?
Det finns mängder av exempel då det inte funkat att vara kvar i ett lag, då lagledningen gått ut och gett någon sparken, men låtit honom fortsätta året ut. Senaste exemplet var i veckan med Armin Veh, som fick gå efter 0-6 mot just Bayern, trots att lediningen dagarna innan sagt - Veh är kvar under resten av säsongen, men lämnar efter denna.
van Gaals livlina var Champions League och när nu denna är försvunnen, så har Hoeness&Co en möjlighet att skicka ut holländaren med badvattnet. Å andra sidan, Bayern måste ta sig till Champions league nästa år och möjligen ser ledningen att man inte vill störa de avslutande matcherna, men hur ser van Gaal på livet. Hur motiverad är han? Hur motiverar han sina spelare?
Det intressanta är att despotiska tränare återigen inte funkar i Bayern München. van Gaal gick sin egen väg. Han lyssnade inte på ledningen, han bytte ut Butt mitt i alltihop, han spelade inte de spelare som ledningen önskade och efter ett snabbt år på toppen, så blev han nedplockad och "entmachtet" som tysken säger. Flyger man för nära solen, så straffas man förr eller senare. jag räknar dagarna till van Gaal lämnar.
Kvar i Champions League och i final i DFB-Pokal är Schalke 04. Die Köningsbaluen håller på att ikläda sig en Königsblaues Hemd och springa till Berlin eller Wembley. I Berlin är man redan, Wembley blir väl tveksamt dock. Det borde vara frid och fröjd i klubben, trots en medioker ligainsats. Men Felix Magath lär lämna klubben ändå.
Ytterligare en despot som kastar in handduken.
Magaths totalitära regim fick sin fullkomlighet under mästarsäsongen i Wolfsburg. Han var överallt. Han var tränare, sportchef, VD för fotbollssektionen; han var scout och fystränare. Efter ett par år vid rodret och en makalös rulljans bland spelare, så drev han sina spelare till "die Schale". Grafite-dzeko och Misimovic spelade ett samspel som Bundesliga aldrig sett maken till och Magaths fullkomlighet hyllades.
Två år vid rodret i Schalke har givt en kamp om guldet med Bayern München och detta år - framgångar i cuperna. Ändå lämnas Magath vind för våg och troligtvis sparkas.
Schalke 04 och Bayern München är liknande fall. I båda fallen blev man varse att den tränare man hämtat inte var så lätt att domptera som man hoppades. Clemens Tönnies i Schalke 04 är en rädd gosse. De tidigare tränarna som vandrat in och ut i klubben - Slomka, Rutten och andra - har han haft under kontroll; han hade dock inte räknat med att Feliz Magath skulle ta en sådan plats och gripa efter makten om fotbollen, ty Magath gör det. Han vill ha inflytande, han vill påverka och han sätter sin prägel. Schalke satte dit Horst Heldt som filter och som sportchef. Trots detta känner Tönnies idag att Magath tar för mycket plats och är för dominerande faktor och har länge sökt efter en möjlighet att skeppa iväg honom längs de gelsenkirchska gränderna. Nu rullas det upp ekonomiska spörsmål som skäl och Magath lär lämna. För Rangnick?
Återigen tragiskt och bitvis upprörande. Schalke 04 behöver en fast hand; en trygg hand som kan ta hand om laget, styra laget, utveckla laget. Laget är så genomsplittrat historiskt och med den makt som Magath fick i början, så visade han vägen med en andraplats i ligan och ett lag som visar sig ha cupådra. Men nu verkar det vara på väg att blåsa förbi. Quo Vadis, herr Magath?
