NHL Allmänt
2021-07-22 16:00
Inför draften – topp-16: ”Borde vara uppenbar etta”
En mycket annorlunda draft står runt hörnet. Vi förbereder oss genom att titta närmare på spelarna som kan gå i topp-16.
Niclas Viberg
niclas.viberg@svenskafans.com
@NiclasViberg
Draften 2021 blir annorlunda. Av uppenbara anledningar har scouterna inte kunnat resa runt i samma omfattning som tidigare och vissa ligor har till och med tvingats ställa in den gångna säsongen helt och hållet. Exempelvis har OHL inte genomfört några matcher alls och WHL spelade aldrig något slutspel. Någon Memorial Cup blev det inte heller.
Årets upplaga av draften blir alltså än mer oförutsägbar än vanligt. Kanske kommer prestationer i U18-VM tidigare i våras att värderas högre än tidigare år? Kanske finns det ännu större fyndpotential en bit ner i förstarundan eller senare i draften? Ska man chansa mer än vanligt i år? Eller ska man försöka göra så många safe picks som möjligt?
Trots svårigheterna som den här draften bjuder på ska vi givetvis sätta ihop en presentation. Tidsbrist gör dock att vi får nöja oss med topp-16 – det vill säga den första hälften – av förstarundan.
Här rör det sig bara om en presentation av de bästa tillgängliga spelarna – vi tar alltså inte hänsyn till vilka eventuella behov de olika lagen kan tänkas ha.
Noterbart är också att den första rundan enbart kommer att bestå av 31 val, trots att Seattle nu kliver in i ligan och NHL således består av 32 lag. Anledningen är att Arizona blir av med sitt förstaval i draften 2021 som en del av bestraffningen för att man bröt mot regelverket kring NHL:s Combine Testing Policy. I draften 2020 tvingades man ge upp sitt andraval.
---
Inför draften – topp-16:
16. New York Rangers – Zachary Bolduc
[C] [Född 24 februari 2003] [185 cm] [79 kg] [Rimouski Oceanic, QMJHL]
Zachary Bolduc stod för 29 poäng, fördelat på tio mål och 19 assist, på 27 matcher för sitt Rimouski Oceanic i QMJHL.
Han är skicklig med pucken vid sin klubba och har ett giftigt skott. Handledsskottet är både snabbt och kraftfullt, men han får också beröm för närspelet och spelet på små ytor.
Skridskoåkningen är inte mer än ok och behöver jobbas på. Även hans defensiva spel kan kritiseras, men Bolduc har också fått gå från winger till center – kanske behöver han bara ta sig igenom den anpassningsperioden.
På vissa håll anses Bolduc vara något av en risk om man tittar på hela paketet, men när man har kommit en bit ner i förstarundan kanske det kan vara värt att satsa på hans offensiva kompetens?
---
15. Dallas Stars – Matthew Coronato
[LW] [Född 14 november 2002] [178 cm] [83 kg] [Chicago Steel, USHL]
Matthew Coronato placerade sig på andra plats i USHL:s poängliga med 85 poäng (48+37) på 51 matcher och var den klart bästa spelaren i sin årskull. Som jämförelse kan det nämnas att Thomas Vanek, säsongen 01/02, var den senaste USHL-spelaren att nå 45 mål under sitt första draft eligibility-år.
Det lyfts visserligen ett finger för att påpeka att siffrorna kanske är i överkant i relation till expected goals, men likväl är det siffror som imponerar. Han håller en hög nivå som såväl playmaker som målskytt och uppges vara skicklig på att locka till sig motståndare för att öppna upp för andra.
---
14. Philadelphia Flyers – Cole Sillinger
[C] [Född 16 maj 2003] [183 cm] [91 kg] [Sioux Falls Stampede, USHL]
Pappa Mike var en rollspelare och tekningsspecialist som är mest känd för att ha representerat flest NHL-lag, tolv stycken, genom tiderna. Cole Sillinger har goda förutsättningar för att bli en större impact player än farsan, och kanske kan han även överträffa hans 1049 matcher.
Sillinger lämnade WHL för Sioux Falls Stampede i USHL i januari och blev omgående en ledande spelare där han ofta tvingades dra ett tungt lass på egen hand. Hans 46 poäng (24+22) på 31 matcher var bäst i Sioux Falls och den bästa noteringen bland U18-spelarna i USHL. Han gick däremot miste om chansen i U18-VM på grund av ett positivt Covid-test.
Spelet utan puck ger vissa frågetecken, men skottet pekas ut som något speciellt – och kanske har han den här årskullens bästa skott.
---
13. Calgary Flames – Fabian Lysell
[RW] [Född 19 januari 2003] [179 cm] [78 kg] [Luleå, SHL]
Fabian Lysell är en vindsnabb spelare som ännu inte riktigt har lyckats göra så värst stora avtryck i sitt Luleå. 26 matcher under den gångna säsongen gav 2+1, men när Sverige tog brons i U18-VM delade han på segern i den interna poängligan.
Man kan nog vänta sig att han som högst går under den senare delen av topp-10, men det skulle förvåna lite om han faller så värst långt utanför topp-10.
Det är framför allt hans skridskoåkning och fart som står ut, men han klarar av att hantera pucken i höga hastigheter och är absolut inte bara någon begränsad snabbskrinnare.
---
12. Chicago Blackhawks – Chaz Lucius
[C] [Född 2 maj 2003] [183 cm] [78 kg] [US National U18 Team, USDP]
Chaz Lucius har inte bara ett namn som ligger skönt i munnen – han är dessutom en fin målskytt. En knäskada förstörde stora delar av den gångna säsongen för honom, men när han väl kom tillbaka fortsatte målen att trilla in för honom. För US National U18 Team gjorde han exempelvis 13 mål och 20 poäng på 13 matcher.
Den amerikanske centern är farlig i offensiv zon. Han kan skapa saker ur ingenting och skottet är anmärkningsvärt. Kanske skulle en full säsong ha kunnat skjuta in Lucius i topp-10, men nu lär han sannolikt få nöja sig med en draftposition strax utanför istället.
---
11. Arizona Coyotes – inget val
Arizona har blivit av med sitt förstaval i draften 2021 som en del av bestraffningen för att man bröt mot regelverket kring NHL:s Combine Testing Policy. I draften 2020 tvingades man ge upp sitt andraval.
---
10. Ottawa Senators – Jesper Wallstedt
[G] [Född 14 november 2002] [191 cm] [97 kg] [Luleå, SHL]
Det kan alltid vara lurigt att plocka målvakter tidigt i förstarundan. De senaste åren har det snackats om att såväl Yaroslav Askarov som Spencer Knight skulle kunna gå i topp-10, men båda två gick utanför topp-10.
Sannolikt kan samma sak ske med Jesper Wallstedt – eller så gör all osäkerhet som omgärdar den här draften att man är mer villiga än vanligt att plocka en målvakt tidigt. Det vore inte heller helt osannolikt om han klättrar ytterligare några positioner.
Det rör sig trots allt om en väldigt fin målvaktstalang. Det är en lugn burväktare som läser spelet bra och som dessutom är kvick. Han har storleken på sin sida och beskrivs på sina håll som den främsta svenska målvaktstalangen de senaste åren.
---
9. Vancouver Canucks – Mason McTavish
[C] [Född 30 januari 2003] [188 cm] [94 kg] [EHC Olten, Schweiz]
När det inte blev någon OHL-säsong valde Mason McTavish att packa väskorna och ta flyget till Schweiz, där han faktiskt föddes under pappa Dales hockeykarriär. McTavish spenderade säsongsavslutningen i EHC Olten i andradivisionen. Det blev elva poäng på 13 grundseriematcher och sju poäng på fyra kvalmatcher efter tio månader utan hockey.
Hans säsong i Schweiz avslutades i förtid till förmån för uppladdningen inför U18-VM – där han fick hoppa in som lagkapten för Kanada när Shane Wright saknades. Med C:et på bröstet noterades McTavish för elva poäng på sju matcher när hans Kanada vann guld och enbart de yngre jättetalangerna Wright och Connor Bedard gjorde fler poäng än honom.
McTavish är redan en ansvarsfull och fysisk tvåvägscenter med ett giftigt skott. Uppsidan är stor och på sina håll tippas McTavish även kunna gå topp-5.
---
8. Los Angeles Kings – Kent Johnson
[C] [Född 18 oktober 2002] [185 cm] [75 kg] [University of Michigan, NCAA]
Kent Johnson är en kreatör av klass. Han kan trolla med pucken och har stått för många sevärda prestationer som har lett till mål. Han kommer nu från sin första college-säsong för University of Michigan och gjorde omedelbara avtryck.
Hans 27 poäng på 26 matcher gav en andraplats i den interna poängligan och gjorde Johnson till NCAA:s poängbästa spelare bland spelarna som kan draftas för första gången 2021.
Johnson har spelat såväl center som winger och är en spelare som det är värt att betala entrépengen för. Frågan är bara hur hans nuvarande spel överför sig till NHL? Los Angeles kommer i alla fall att peta in ytterligare en väldigt intressant spelare till en redan stark prospect pool.
---
7. San José Sharks – Dylan Guenther
[LW/RW] [Född 10 april 2003] [185 cm] [82 kg] [Edmonton Oil Kings, WHL]
Dylan Guenther har ett skott som står ut – och han visade prov på det under säsongen. Den avkortade WHL-säsongen säger väl visserligen inte allt, men tolv mål och totalt 24 poäng på tolv matcher är anmärkningsvärt. Guenther hade exempelvis det bästa poängsnittet av samtliga spelare i WHL och gjorde även hyggliga avtryck när Kanada vann U18-VM.
Han är som farligast när han kommer i spelvändningar och han är inte rädd för att ta för sig. Utöver skottet får såväl speluppfattningen som tekniken beröm och i offensiven har han egentligen inga svagheter. Guenther kan förmodligen utvecklas till en producerande spelare för en förstakedja.
---
6. Detroit Red Wings – Simon Edvinsson
[D] [Född 5 februari 2003] [195 cm] [94 kg] [Frölunda, SHL]
Simon Edvinsson är en väldig försvarare som bara har fått doppa tårna i SHL-bassängen. Den gångna säsongen spenderades i såväl Frölunda som Frölundas J20 och på lån i Västerås med ett dussintal matcher för samtliga tre lag.
Kombinationen av hans storlek och skridskoåkning gör honom väldigt spännande, men han behöver fortfarande putsas till en hel del – och det syns kanske också i de olika draftrankningarna. På någon lista väntas han gå topp-3 och på någon annan lista går han mot slutet av topp-10.
Skulle Edvinsson falla mot slutet av topp-10 – även om det nog är osannolikt – kan det mycket väl visa sig vara ett fynd om några år.
---
5. Columbus Blue Jackets – Luke Hughes
[D] [Född 9 september 2003] [188 cm] [80 kg] [US National U18 Team, USDP]
Det är dags för den tredje Hughes-brodern att slå sig in i NHL – och precis som Jack och Quinn lär även Luke gå tidigt i förstarundan. Kanske faller det sig även så att Luke får göra Jack sällskap i New Jersey Devils, men riktigt så tidigt lär han nog inte gå. Istället kan Columbus behöva backar med tanke på osäkerheten kring Seth Jones och Zach Werenski.
Likt Quinn är Luke en försvarare som gärna fyller på i offensiven och kan göra nytta med sin skridskoåkning. Han är däremot inte samma skridskovirtuos som sin äldre bror, dels för att Quinn onekligen är speciell, dels för att Luke är större och mer bastant.
Det ska dock noteras att en allvarlig fotskada tidigare i våras gjorde att han exempelvis missade U18-VM och bara nyligen började åka skridskor igen. Kanske kan det påverka han draftposition?
---
4. New Jersey Devils – William Eklund
[C/LW] [Född 12 oktober 2002] [178 cm] [78 kg] [Djurgården, SHL]
William Eklund har redan hunnit etablera sig och göra avtryck i SHL. Under den gångna säsongen överglänste han exempelvis såväl Alexander Holtz som Lucas Raymond, både i antalet mål och poäng.
Den spelskicklige forwarden missade däremot JVM på grund av ett positivt Covid-19-test för tätt inpå avresan och gick miste om VM-chansen på grund av skada.
Man ska kanske inte räkna med att Lill-Fimpen blir en självklar 1st liner i NHL, men han har många förutsättningar för att bli en nyttig och pålitlig poängspelare. Kombinationen av fin speluppfattning och ett väl utvecklat fysiskt spel attraherar säkerligen i Nordamerika. Och nog blir han lite mer intressant med tanke på att Devils redan har DIF-polaren Alexander Holtz i sitt stall?
---
3. Anaheim Ducks – Brandt Clarke
[D] [Född 9 februari 2003] [188 cm] [86 kg] [HC Nove Zamky, Slovakien]
När det inte blev några OHL-matcher spenderade istället Brandt Clarke den gångna säsongen i Slovakien. Barrie Colts byttes ut till HC Nove Zamky och Clarke fick viktig matchning under sitt draftår. Sådana här utflykter är alltid fascinerande och lär inte ha blivit enklare för Clarke under de rådande omständigheterna i världen.
Vid första anblick är kanske hans 15 poäng på 26 matcher i slovakiska ligan inte så värst skrämmande, men Clarke var faktiskt den näst bästa U18-spelaren sett till antalet poäng. Enbart Simon Nemec – Slovakiens egna stjärnskott inför draften 2022 – överglänste honom. Clarke hade däremot ett högre poängsnitt.
Högerskjutande och storväxta försvarare med stor uppsida är alltid attraktiva bland NHL-lagen. Clarke är skicklig i passningsspelet och duktig på att transportera pucken, men är även en pålitlig tvåvägsback. Han var en nyckelspelare när Kanada vann U18-VM i våras och blev exempelvis uttagen i turneringens All Star-lag.
---
2. Seattle Kraken – Matthew Beniers
[C] [Född 5 november 2002] [185 cm] [79 kg] [University of Michigan, NCAA]
Matthew Beniers har både hunnit vinna JVM-guld och VM-debutera under året. Nu förde han visserligen en någorlunda anonym tillvaro i VM-laget, men var en viktig faktor under JVM och hemma hos University of Michigan var han desto mer framträdande.
Där kom 18-årige Beniers trea i den interna poängligan och delade på den interna skytteligasegern – en god prestation när man ofta kan gå upp mot flera år äldre spelare.
Här får Seattle en center väl värd att bygga sitt lag kring, direkt eller över tid. Han är redan ansvarsfull i tvåvägsspelet, har en skridskoåkning som står ut och den offensiva uppsidan bör göra honom framgångsrik i NHL. Frågan är bara hur snabbt han kan kliva in i ligan.
---
1. Buffalo Sabres – Owen Power
[D] [Född 22 november 2002] [195 cm] [97 kg] [University of Michigan, NCAA]
Det går inte riktigt att hävda att det finns någon självklar och odiskutabel generational talent det här året, men Owen Power borde vara uppenbar etta. Kanske kan däremot Buffalo för sig att drafta efter position istället och tar sikte Matthew Beniers eller William Eklund. Vem vet hur en organisation som Buffalo resonerar?
Power spenderade säsongen i ett stjärnspäckat University of Michigan och skulle han gå som etta blir han den första collegespelaren på 21 år att väljas först.
I Power får Sabres en försvarare som borde vara NHL-redo om inte direkt så tämligen omgående. Han visade i VM – även om man får ta årets upplaga med en nypa salt – att han har seniorhockey i sig och han fick bara ett större och större förtroende ju längre in i turneringen som Kanada kom.
Skridskoåkningen och pucktransporterna gör honom till ett hot och han har inga problem att tugga tunga minuter. Med Rasmus Dahlin och Owen Power i försvarsbesättningen borde inte ens Buffalo kunna slarva bort sina fina förutsättningar…
Årets upplaga av draften blir alltså än mer oförutsägbar än vanligt. Kanske kommer prestationer i U18-VM tidigare i våras att värderas högre än tidigare år? Kanske finns det ännu större fyndpotential en bit ner i förstarundan eller senare i draften? Ska man chansa mer än vanligt i år? Eller ska man försöka göra så många safe picks som möjligt?
Trots svårigheterna som den här draften bjuder på ska vi givetvis sätta ihop en presentation. Tidsbrist gör dock att vi får nöja oss med topp-16 – det vill säga den första hälften – av förstarundan.
Här rör det sig bara om en presentation av de bästa tillgängliga spelarna – vi tar alltså inte hänsyn till vilka eventuella behov de olika lagen kan tänkas ha.
Noterbart är också att den första rundan enbart kommer att bestå av 31 val, trots att Seattle nu kliver in i ligan och NHL således består av 32 lag. Anledningen är att Arizona blir av med sitt förstaval i draften 2021 som en del av bestraffningen för att man bröt mot regelverket kring NHL:s Combine Testing Policy. I draften 2020 tvingades man ge upp sitt andraval.
---
Inför draften – topp-16:
16. New York Rangers – Zachary Bolduc
[C] [Född 24 februari 2003] [185 cm] [79 kg] [Rimouski Oceanic, QMJHL]
Zachary Bolduc stod för 29 poäng, fördelat på tio mål och 19 assist, på 27 matcher för sitt Rimouski Oceanic i QMJHL.
Han är skicklig med pucken vid sin klubba och har ett giftigt skott. Handledsskottet är både snabbt och kraftfullt, men han får också beröm för närspelet och spelet på små ytor.
Skridskoåkningen är inte mer än ok och behöver jobbas på. Även hans defensiva spel kan kritiseras, men Bolduc har också fått gå från winger till center – kanske behöver han bara ta sig igenom den anpassningsperioden.
På vissa håll anses Bolduc vara något av en risk om man tittar på hela paketet, men när man har kommit en bit ner i förstarundan kanske det kan vara värt att satsa på hans offensiva kompetens?
---
15. Dallas Stars – Matthew Coronato
[LW] [Född 14 november 2002] [178 cm] [83 kg] [Chicago Steel, USHL]
Matthew Coronato placerade sig på andra plats i USHL:s poängliga med 85 poäng (48+37) på 51 matcher och var den klart bästa spelaren i sin årskull. Som jämförelse kan det nämnas att Thomas Vanek, säsongen 01/02, var den senaste USHL-spelaren att nå 45 mål under sitt första draft eligibility-år.
Det lyfts visserligen ett finger för att påpeka att siffrorna kanske är i överkant i relation till expected goals, men likväl är det siffror som imponerar. Han håller en hög nivå som såväl playmaker som målskytt och uppges vara skicklig på att locka till sig motståndare för att öppna upp för andra.
---
14. Philadelphia Flyers – Cole Sillinger
[C] [Född 16 maj 2003] [183 cm] [91 kg] [Sioux Falls Stampede, USHL]
Pappa Mike var en rollspelare och tekningsspecialist som är mest känd för att ha representerat flest NHL-lag, tolv stycken, genom tiderna. Cole Sillinger har goda förutsättningar för att bli en större impact player än farsan, och kanske kan han även överträffa hans 1049 matcher.
Sillinger lämnade WHL för Sioux Falls Stampede i USHL i januari och blev omgående en ledande spelare där han ofta tvingades dra ett tungt lass på egen hand. Hans 46 poäng (24+22) på 31 matcher var bäst i Sioux Falls och den bästa noteringen bland U18-spelarna i USHL. Han gick däremot miste om chansen i U18-VM på grund av ett positivt Covid-test.
Spelet utan puck ger vissa frågetecken, men skottet pekas ut som något speciellt – och kanske har han den här årskullens bästa skott.
---
13. Calgary Flames – Fabian Lysell
[RW] [Född 19 januari 2003] [179 cm] [78 kg] [Luleå, SHL]
Fabian Lysell är en vindsnabb spelare som ännu inte riktigt har lyckats göra så värst stora avtryck i sitt Luleå. 26 matcher under den gångna säsongen gav 2+1, men när Sverige tog brons i U18-VM delade han på segern i den interna poängligan.
Man kan nog vänta sig att han som högst går under den senare delen av topp-10, men det skulle förvåna lite om han faller så värst långt utanför topp-10.
Det är framför allt hans skridskoåkning och fart som står ut, men han klarar av att hantera pucken i höga hastigheter och är absolut inte bara någon begränsad snabbskrinnare.
---
12. Chicago Blackhawks – Chaz Lucius
[C] [Född 2 maj 2003] [183 cm] [78 kg] [US National U18 Team, USDP]
Chaz Lucius har inte bara ett namn som ligger skönt i munnen – han är dessutom en fin målskytt. En knäskada förstörde stora delar av den gångna säsongen för honom, men när han väl kom tillbaka fortsatte målen att trilla in för honom. För US National U18 Team gjorde han exempelvis 13 mål och 20 poäng på 13 matcher.
Den amerikanske centern är farlig i offensiv zon. Han kan skapa saker ur ingenting och skottet är anmärkningsvärt. Kanske skulle en full säsong ha kunnat skjuta in Lucius i topp-10, men nu lär han sannolikt få nöja sig med en draftposition strax utanför istället.
---
11. Arizona Coyotes – inget val
Arizona har blivit av med sitt förstaval i draften 2021 som en del av bestraffningen för att man bröt mot regelverket kring NHL:s Combine Testing Policy. I draften 2020 tvingades man ge upp sitt andraval.
---
10. Ottawa Senators – Jesper Wallstedt
[G] [Född 14 november 2002] [191 cm] [97 kg] [Luleå, SHL]
Det kan alltid vara lurigt att plocka målvakter tidigt i förstarundan. De senaste åren har det snackats om att såväl Yaroslav Askarov som Spencer Knight skulle kunna gå i topp-10, men båda två gick utanför topp-10.
Sannolikt kan samma sak ske med Jesper Wallstedt – eller så gör all osäkerhet som omgärdar den här draften att man är mer villiga än vanligt att plocka en målvakt tidigt. Det vore inte heller helt osannolikt om han klättrar ytterligare några positioner.
Det rör sig trots allt om en väldigt fin målvaktstalang. Det är en lugn burväktare som läser spelet bra och som dessutom är kvick. Han har storleken på sin sida och beskrivs på sina håll som den främsta svenska målvaktstalangen de senaste åren.
---
9. Vancouver Canucks – Mason McTavish
[C] [Född 30 januari 2003] [188 cm] [94 kg] [EHC Olten, Schweiz]
När det inte blev någon OHL-säsong valde Mason McTavish att packa väskorna och ta flyget till Schweiz, där han faktiskt föddes under pappa Dales hockeykarriär. McTavish spenderade säsongsavslutningen i EHC Olten i andradivisionen. Det blev elva poäng på 13 grundseriematcher och sju poäng på fyra kvalmatcher efter tio månader utan hockey.
Hans säsong i Schweiz avslutades i förtid till förmån för uppladdningen inför U18-VM – där han fick hoppa in som lagkapten för Kanada när Shane Wright saknades. Med C:et på bröstet noterades McTavish för elva poäng på sju matcher när hans Kanada vann guld och enbart de yngre jättetalangerna Wright och Connor Bedard gjorde fler poäng än honom.
McTavish är redan en ansvarsfull och fysisk tvåvägscenter med ett giftigt skott. Uppsidan är stor och på sina håll tippas McTavish även kunna gå topp-5.
---
8. Los Angeles Kings – Kent Johnson
[C] [Född 18 oktober 2002] [185 cm] [75 kg] [University of Michigan, NCAA]
Kent Johnson är en kreatör av klass. Han kan trolla med pucken och har stått för många sevärda prestationer som har lett till mål. Han kommer nu från sin första college-säsong för University of Michigan och gjorde omedelbara avtryck.
Hans 27 poäng på 26 matcher gav en andraplats i den interna poängligan och gjorde Johnson till NCAA:s poängbästa spelare bland spelarna som kan draftas för första gången 2021.
Johnson har spelat såväl center som winger och är en spelare som det är värt att betala entrépengen för. Frågan är bara hur hans nuvarande spel överför sig till NHL? Los Angeles kommer i alla fall att peta in ytterligare en väldigt intressant spelare till en redan stark prospect pool.
---
7. San José Sharks – Dylan Guenther
[LW/RW] [Född 10 april 2003] [185 cm] [82 kg] [Edmonton Oil Kings, WHL]
Dylan Guenther har ett skott som står ut – och han visade prov på det under säsongen. Den avkortade WHL-säsongen säger väl visserligen inte allt, men tolv mål och totalt 24 poäng på tolv matcher är anmärkningsvärt. Guenther hade exempelvis det bästa poängsnittet av samtliga spelare i WHL och gjorde även hyggliga avtryck när Kanada vann U18-VM.
Han är som farligast när han kommer i spelvändningar och han är inte rädd för att ta för sig. Utöver skottet får såväl speluppfattningen som tekniken beröm och i offensiven har han egentligen inga svagheter. Guenther kan förmodligen utvecklas till en producerande spelare för en förstakedja.
---
6. Detroit Red Wings – Simon Edvinsson
[D] [Född 5 februari 2003] [195 cm] [94 kg] [Frölunda, SHL]
Simon Edvinsson är en väldig försvarare som bara har fått doppa tårna i SHL-bassängen. Den gångna säsongen spenderades i såväl Frölunda som Frölundas J20 och på lån i Västerås med ett dussintal matcher för samtliga tre lag.
Kombinationen av hans storlek och skridskoåkning gör honom väldigt spännande, men han behöver fortfarande putsas till en hel del – och det syns kanske också i de olika draftrankningarna. På någon lista väntas han gå topp-3 och på någon annan lista går han mot slutet av topp-10.
Skulle Edvinsson falla mot slutet av topp-10 – även om det nog är osannolikt – kan det mycket väl visa sig vara ett fynd om några år.
---
5. Columbus Blue Jackets – Luke Hughes
[D] [Född 9 september 2003] [188 cm] [80 kg] [US National U18 Team, USDP]
Det är dags för den tredje Hughes-brodern att slå sig in i NHL – och precis som Jack och Quinn lär även Luke gå tidigt i förstarundan. Kanske faller det sig även så att Luke får göra Jack sällskap i New Jersey Devils, men riktigt så tidigt lär han nog inte gå. Istället kan Columbus behöva backar med tanke på osäkerheten kring Seth Jones och Zach Werenski.
Likt Quinn är Luke en försvarare som gärna fyller på i offensiven och kan göra nytta med sin skridskoåkning. Han är däremot inte samma skridskovirtuos som sin äldre bror, dels för att Quinn onekligen är speciell, dels för att Luke är större och mer bastant.
Det ska dock noteras att en allvarlig fotskada tidigare i våras gjorde att han exempelvis missade U18-VM och bara nyligen började åka skridskor igen. Kanske kan det påverka han draftposition?
---
4. New Jersey Devils – William Eklund
[C/LW] [Född 12 oktober 2002] [178 cm] [78 kg] [Djurgården, SHL]
William Eklund har redan hunnit etablera sig och göra avtryck i SHL. Under den gångna säsongen överglänste han exempelvis såväl Alexander Holtz som Lucas Raymond, både i antalet mål och poäng.
Den spelskicklige forwarden missade däremot JVM på grund av ett positivt Covid-19-test för tätt inpå avresan och gick miste om VM-chansen på grund av skada.
Man ska kanske inte räkna med att Lill-Fimpen blir en självklar 1st liner i NHL, men han har många förutsättningar för att bli en nyttig och pålitlig poängspelare. Kombinationen av fin speluppfattning och ett väl utvecklat fysiskt spel attraherar säkerligen i Nordamerika. Och nog blir han lite mer intressant med tanke på att Devils redan har DIF-polaren Alexander Holtz i sitt stall?
---
3. Anaheim Ducks – Brandt Clarke
[D] [Född 9 februari 2003] [188 cm] [86 kg] [HC Nove Zamky, Slovakien]
När det inte blev några OHL-matcher spenderade istället Brandt Clarke den gångna säsongen i Slovakien. Barrie Colts byttes ut till HC Nove Zamky och Clarke fick viktig matchning under sitt draftår. Sådana här utflykter är alltid fascinerande och lär inte ha blivit enklare för Clarke under de rådande omständigheterna i världen.
Vid första anblick är kanske hans 15 poäng på 26 matcher i slovakiska ligan inte så värst skrämmande, men Clarke var faktiskt den näst bästa U18-spelaren sett till antalet poäng. Enbart Simon Nemec – Slovakiens egna stjärnskott inför draften 2022 – överglänste honom. Clarke hade däremot ett högre poängsnitt.
Högerskjutande och storväxta försvarare med stor uppsida är alltid attraktiva bland NHL-lagen. Clarke är skicklig i passningsspelet och duktig på att transportera pucken, men är även en pålitlig tvåvägsback. Han var en nyckelspelare när Kanada vann U18-VM i våras och blev exempelvis uttagen i turneringens All Star-lag.
---
2. Seattle Kraken – Matthew Beniers
[C] [Född 5 november 2002] [185 cm] [79 kg] [University of Michigan, NCAA]
Matthew Beniers har både hunnit vinna JVM-guld och VM-debutera under året. Nu förde han visserligen en någorlunda anonym tillvaro i VM-laget, men var en viktig faktor under JVM och hemma hos University of Michigan var han desto mer framträdande.
Där kom 18-årige Beniers trea i den interna poängligan och delade på den interna skytteligasegern – en god prestation när man ofta kan gå upp mot flera år äldre spelare.
Här får Seattle en center väl värd att bygga sitt lag kring, direkt eller över tid. Han är redan ansvarsfull i tvåvägsspelet, har en skridskoåkning som står ut och den offensiva uppsidan bör göra honom framgångsrik i NHL. Frågan är bara hur snabbt han kan kliva in i ligan.
---
1. Buffalo Sabres – Owen Power
[D] [Född 22 november 2002] [195 cm] [97 kg] [University of Michigan, NCAA]
Det går inte riktigt att hävda att det finns någon självklar och odiskutabel generational talent det här året, men Owen Power borde vara uppenbar etta. Kanske kan däremot Buffalo för sig att drafta efter position istället och tar sikte Matthew Beniers eller William Eklund. Vem vet hur en organisation som Buffalo resonerar?
Power spenderade säsongen i ett stjärnspäckat University of Michigan och skulle han gå som etta blir han den första collegespelaren på 21 år att väljas först.
I Power får Sabres en försvarare som borde vara NHL-redo om inte direkt så tämligen omgående. Han visade i VM – även om man får ta årets upplaga med en nypa salt – att han har seniorhockey i sig och han fick bara ett större och större förtroende ju längre in i turneringen som Kanada kom.
Skridskoåkningen och pucktransporterna gör honom till ett hot och han har inga problem att tugga tunga minuter. Med Rasmus Dahlin och Owen Power i försvarsbesättningen borde inte ens Buffalo kunna slarva bort sina fina förutsättningar…
