VM 2021
2021-05-21 14:54
Krönika: Blir ett tufft VM för Sverige
Årets hockey-VM är ett annorlunda sådant, precis som hela säsongen har varit. Konkurrensen däremot är trots det oerhört tuff och det finns risk för att det kan bli ett svårt VM för Tre Kronor.
Viktor Alner
Om man som hockeyälskande supporter i vanliga tider anser att grundspelet i Hockey-VM i regel är en enda transportsträcka till slutspelet är årets VM knappast något undantag. Såklart flera faktorer som har bidragit till att det är kanske ovanligt få intressanta stjärnor med i årets turnéring.
Jag tror att ingen hockeyspelare tyckt att denna säsong har varit särskilt rolig med diverse restriktioner som varit med publik runt om i hockeyvärlden. Och att sedan försöka locka några större stjärnor till att sätta sig i karantän för att sedan spela framför tomma läktare i Lettland, hm, nja… det kan inte ha varit det enklaste för Johan Garpenlöv och hans team att sälja in detta VM till stjärnspelarna.
Därför gläder det förstås ändå att spelare som Rickard Rakell och Victor Olofsson valt att tacka ja. Det är ett bra signalement för Garpenlöv att några NHL-spelare trots allt valt att delta trots rådande förutsättningarna. Rakell som haft en relativt svag säsong i sitt Anaheim och Olofsson som ändå gjort det ganska okej i ett svagt Buffalo vill säkert vara med och förhoppningsvis hjälpa Tre Kronor att överraska i år.
Sverige är en hockeynation som alltid oavsett skall sikta högt i internationella turneringar. Men precis som min kollega här på SvenskaFans, Andreas Lundskog, skriver i sin redogörelse om Grupp A känns årets upplaga av Tre Kronor inte som ett gäng som är här för att fightas om ett VM-guld.
På förhand känns Ryssland definitivt som det starkaste laget i Sveriges grupp, och både Schweiz och Tjeckien kan i år mycket väl ställa till det ordentligt för svensk del under grundserien.
Ett otacksamt utgångsläge inför ett slutspel är inte vad Sverige behöver om man tänker sig förhoppningar om minst semifinal. Den andra gruppen där Kanada, USA och särskilt Finland som har en väldigt intressant lag, tyder på att det här kan bli ett väldigt svårt VM för Sverige.
Det känns på förhand väldigt svårt att säga vilka krav vi ska ha på Garpenlövs gäng. Samtidigt lider konkurrenterna av samma problematik som Sverige vilket också gör turneringen i sig väldigt profilfattigt. De riktiga stora namnen saknas. Men för att säga något positivt om det finns nu möjligheter för lite doldisar att visa upp sig i den internationella arenan.
Ett profilsvagt Hockey-VM framför, vad det ser ut som, tomma läktare är inget man direkt önskar sig. Nu när verkligheten är som den är får vi hockeyälskare bara acceptera läget – för vem vet, det kanske kan bli en bra turnering trots allt med intensiva och täta matcher.
Jag hoppas att Tre Kronor kommer kunna hitta en bra harmoni i gruppen tillräckligt för att kunna utmana även i det kommande VM-slutspelet. Semifinal minst och jag känner mig väl belåten utifrån förväntningarna, sedan ska de blågula som sagt alltid jaga medalj. Alltid.
Ett klassiskt svenskt styr- och passningsspel toppad av ett mer strukturerat och disciplinerat backspel brukar ändå fungera rätt bra i internationella sammanhang.
Jag tror att ingen hockeyspelare tyckt att denna säsong har varit särskilt rolig med diverse restriktioner som varit med publik runt om i hockeyvärlden. Och att sedan försöka locka några större stjärnor till att sätta sig i karantän för att sedan spela framför tomma läktare i Lettland, hm, nja… det kan inte ha varit det enklaste för Johan Garpenlöv och hans team att sälja in detta VM till stjärnspelarna.
Därför gläder det förstås ändå att spelare som Rickard Rakell och Victor Olofsson valt att tacka ja. Det är ett bra signalement för Garpenlöv att några NHL-spelare trots allt valt att delta trots rådande förutsättningarna. Rakell som haft en relativt svag säsong i sitt Anaheim och Olofsson som ändå gjort det ganska okej i ett svagt Buffalo vill säkert vara med och förhoppningsvis hjälpa Tre Kronor att överraska i år.
Sverige är en hockeynation som alltid oavsett skall sikta högt i internationella turneringar. Men precis som min kollega här på SvenskaFans, Andreas Lundskog, skriver i sin redogörelse om Grupp A känns årets upplaga av Tre Kronor inte som ett gäng som är här för att fightas om ett VM-guld.
På förhand känns Ryssland definitivt som det starkaste laget i Sveriges grupp, och både Schweiz och Tjeckien kan i år mycket väl ställa till det ordentligt för svensk del under grundserien.
Ett otacksamt utgångsläge inför ett slutspel är inte vad Sverige behöver om man tänker sig förhoppningar om minst semifinal. Den andra gruppen där Kanada, USA och särskilt Finland som har en väldigt intressant lag, tyder på att det här kan bli ett väldigt svårt VM för Sverige.
Det känns på förhand väldigt svårt att säga vilka krav vi ska ha på Garpenlövs gäng. Samtidigt lider konkurrenterna av samma problematik som Sverige vilket också gör turneringen i sig väldigt profilfattigt. De riktiga stora namnen saknas. Men för att säga något positivt om det finns nu möjligheter för lite doldisar att visa upp sig i den internationella arenan.
Ett profilsvagt Hockey-VM framför, vad det ser ut som, tomma läktare är inget man direkt önskar sig. Nu när verkligheten är som den är får vi hockeyälskare bara acceptera läget – för vem vet, det kanske kan bli en bra turnering trots allt med intensiva och täta matcher.
Jag hoppas att Tre Kronor kommer kunna hitta en bra harmoni i gruppen tillräckligt för att kunna utmana även i det kommande VM-slutspelet. Semifinal minst och jag känner mig väl belåten utifrån förväntningarna, sedan ska de blågula som sagt alltid jaga medalj. Alltid.
Ett klassiskt svenskt styr- och passningsspel toppad av ett mer strukturerat och disciplinerat backspel brukar ändå fungera rätt bra i internationella sammanhang.
