Och det är just det som gör det hela så provocerande. För spel fem mot fem – där är Brynäs bra, ibland till och med riktigt bra. Gårdagens match mot Frölunda var ett praktexempel. Man driver spelet, skapar lägen, vinner matcher i matchen. Men så kommer en utvisning. En hakning, en puck över sargen, vad som helst... Och då blir det totalkollaps.
Brynäs ser ut som ett pojklag i boxplay. Man förlorar närkamper, tappar sina positioner och står på hälarna. Helt plötsligt är det målvakten som lämnas ensam att försöka reda ut ett kaos som utespelarna bjudit in till.
Och det här går inte att vifta bort längre. Det är ett systemfel. Ett spelmoment som har blivit så avgörande att det sänker hela laget.
”Lösningen stavas inte panik. Den stavas tålamod. Att fortsätta nöta, justera och slipa detaljerna tills det sitter”
Man pratar om HV71 som det stora krislaget. Efter sin första seger igår är de bara två poäng bakom Brynäs. Så vad ska vi kalla Brynäs? Det här är ett lag som är byggt för topp fyra, som ska vara med och slåss i toppen. Istället riskerar man att hamna på sista plats redan innan helgen.
Vi är farligt nära fiaskostämpel och krisrubriker över Brynäs, om vi inte redan hamnat där?
Lösningen stavas inte panik. Den stavas tålamod. Att fortsätta nöta, justera och slipa detaljerna tills det sitter. För börjar Brynäs få ordning på sitt boxplay – då pratar vi om ett lag som plötsligt kan gå från bottenstrid till att faktiskt bli en toppkandidat. Det kräver dock ett jäkla hästjobb för att nå dit.
