Luleå
2010-12-14 21:58
Nu kommer raset?
Luleå Hockey har lyckats långt över förväntan i 30 omgångar. Även om de sannolikt lyckats ännu bättre om de följt Tekarns tips. Det intressanta är nu, hur ser prognosen för andra halvan ut?

Tekarn
4 kommentarer
Nu kan vi räkna av de första 30 omgångarna. Luleå Hockey ligger tvåa i tabellen, sådär lite lagom retligt tre pinnar efter de förhatliga grannarna från Schtaan, som naturligtvis kommer gotta sig åt detta faktum, troligen ända fram till nästa derbymatch den 30/12.
Luleå gick stenhårt, verkligen, fram till de sista omgångarna innan Karjalauppehållet. Så bra att det chockade hela hockeysverige, inklusive mig själv. Rejält.
Sen har formkurvan varit vikande, för att dippa rejält de sista fem omgångarna innan Channel Oneuppehållet. Sista 4-5 matcherna kan man med fog säga att vi spelade som ett bottenlag. Litegrann som vi avslutade förra säsongen, dvs känslan var att vi var med i de flesta matcherna, men poängen hade en tendens att trilskas...
Det är på sitt sätt inte konstigt, våra landslagsspelare Olausson, Arlbrandt och Fälth stod tidvis inte alls att känna igen efter Karjala.
Cam Abbott har varit borta på obestämd tid. Att han inte spelat är en klart bidragande orsak till "raset".
En annan faktor är det faktum att vi spelat med skadade nyckelspelare, främst i form av Niinimaa och Olausson. Det sprider ju en viss oro på två sätt. Dels kan man fråga sig varför vi väljer att spela med skadade spelare, hur vågar vi chansa? Sen undrar man, hur ser resten av säsongen ut för de spelarna, vad innebär det för framtiden att de spelat skadade?
Någon omgång in i serien efter Karjala hade jag, om jag varit sportchef, gått in och värvat en klassforward, som kunnat gå in och täcka upp för Cam och Olausson. Som hade gjort ett mål varannan match, tillfört energi, och avlastat de andra. Då tror jag vi legat i tabelltoppen fortfarande. Och att prognosen för andra halvan av serien sett bättre ut.
Analysen av Rönkenhockeyn är ju att ifall alla spelare orkar spela den fullt ut är man i det närmaste oslagbara som lag. Orkar eller ids man inte, om alla spelare inte gör sitt jobb fullt ut, då är man inte direkt något att hänga i julgranen.
Skräckscenariot just nu är ju att vi får se samma utveckling den här säsongen som förra. Visar det sig att vi är slitna på riktigt är det är inte alls så långt ner till 9:e platsen som man kan tro. Det var det inte i fjol heller, som bekant.
Drömscenariot är ju å andra sidan att vi bara är "lagom" slitna, och återhämtar oss under uppehållet, Cam kommer tillbaka, Johnsson håller, Olausson och Niinimas ryggskador läker, Rautio lär sig stänga vid första stolpen, Lavander hittar sig själv igen och Hjalmarsson får gå tillbaka till Enterfeldt och Karlsson så vi får tre producerande linor igen...ja, då kommer vi gå som tåget.
Man kan också välja att se det positivt att vi blev infångade i tabellen. Jag lanserade ju tidigare en teori om att det kan vara svårt att spela Rönkenhockey i serieledning, och jag tror känslan av att vi inte leder serien längre kan lyfta en liten börda från spelarnas axlar, att det blir en liten omstart.
Att ge någon prognos i det här läget är naturligtvis väldigt vanskligt, men det underliggande känslan är ändå att noggranne Rönken har lagt upp träningen under säsongen på ett sådant sätt att benen och huvudena ska börja piggna till igen efter jul, vilket i så fall kommer generera en hög med poäng igen.
Jag väljer att tro på det, och ser fram emot en härlig säsongsdel med massor av hemmamatcher fram till LG Hockeygames i februari.
Angående rubriken så, nej, det kommer inget ras.
FORZA LULEÅ !!!
Luleå gick stenhårt, verkligen, fram till de sista omgångarna innan Karjalauppehållet. Så bra att det chockade hela hockeysverige, inklusive mig själv. Rejält.
Sen har formkurvan varit vikande, för att dippa rejält de sista fem omgångarna innan Channel Oneuppehållet. Sista 4-5 matcherna kan man med fog säga att vi spelade som ett bottenlag. Litegrann som vi avslutade förra säsongen, dvs känslan var att vi var med i de flesta matcherna, men poängen hade en tendens att trilskas...
Det är på sitt sätt inte konstigt, våra landslagsspelare Olausson, Arlbrandt och Fälth stod tidvis inte alls att känna igen efter Karjala.
Cam Abbott har varit borta på obestämd tid. Att han inte spelat är en klart bidragande orsak till "raset".
En annan faktor är det faktum att vi spelat med skadade nyckelspelare, främst i form av Niinimaa och Olausson. Det sprider ju en viss oro på två sätt. Dels kan man fråga sig varför vi väljer att spela med skadade spelare, hur vågar vi chansa? Sen undrar man, hur ser resten av säsongen ut för de spelarna, vad innebär det för framtiden att de spelat skadade?
Någon omgång in i serien efter Karjala hade jag, om jag varit sportchef, gått in och värvat en klassforward, som kunnat gå in och täcka upp för Cam och Olausson. Som hade gjort ett mål varannan match, tillfört energi, och avlastat de andra. Då tror jag vi legat i tabelltoppen fortfarande. Och att prognosen för andra halvan av serien sett bättre ut.
Analysen av Rönkenhockeyn är ju att ifall alla spelare orkar spela den fullt ut är man i det närmaste oslagbara som lag. Orkar eller ids man inte, om alla spelare inte gör sitt jobb fullt ut, då är man inte direkt något att hänga i julgranen.
Skräckscenariot just nu är ju att vi får se samma utveckling den här säsongen som förra. Visar det sig att vi är slitna på riktigt är det är inte alls så långt ner till 9:e platsen som man kan tro. Det var det inte i fjol heller, som bekant.
Drömscenariot är ju å andra sidan att vi bara är "lagom" slitna, och återhämtar oss under uppehållet, Cam kommer tillbaka, Johnsson håller, Olausson och Niinimas ryggskador läker, Rautio lär sig stänga vid första stolpen, Lavander hittar sig själv igen och Hjalmarsson får gå tillbaka till Enterfeldt och Karlsson så vi får tre producerande linor igen...ja, då kommer vi gå som tåget.
Man kan också välja att se det positivt att vi blev infångade i tabellen. Jag lanserade ju tidigare en teori om att det kan vara svårt att spela Rönkenhockey i serieledning, och jag tror känslan av att vi inte leder serien längre kan lyfta en liten börda från spelarnas axlar, att det blir en liten omstart.
Att ge någon prognos i det här läget är naturligtvis väldigt vanskligt, men det underliggande känslan är ändå att noggranne Rönken har lagt upp träningen under säsongen på ett sådant sätt att benen och huvudena ska börja piggna till igen efter jul, vilket i så fall kommer generera en hög med poäng igen.
Jag väljer att tro på det, och ser fram emot en härlig säsongsdel med massor av hemmamatcher fram till LG Hockeygames i februari.
Angående rubriken så, nej, det kommer inget ras.
FORZA LULEÅ !!!