Hovet, 2025-04-22 21:00
AIK - Djurgårdens IF0 - 5

AIK
2025-04-22 23:55
Nu är uppförsbacken brant som Åreskutan
Hemmamatch igen. Chansen att kvittera eller risken att hamna i en sjuk brygga var frågan. Med en förlängd skadelista kändes oro klart befogad. Det handlade trots allt inte bara om skador utan skador på viktiga pjäser som Muzito-Bagenda, Åkerström, Björk och Emanuelsson. En oro som visade sig befogad.

Mattias Lundqvist
10 kommentarer
Period 1
Djurgården lyckades skaffa sig en 2-0 ledning efter den första perioden. En ledning som inte kände logiskt då AIK lyckats skapa långa anfall utan att få till något mål. Ett par riktigt bra lägen skakades fram men vare sig Windlert, Norin eller Fitzgerald fick riktiga träffar vid sina målchanser.
När sedan Djurgården fick igång lite spel smällde det när Linus Klasen satte ettan efter fint förarbete av Dick Axelsson. Vi andra målet tycker jag nog att Albin Grewe tilläts trampa runt hela AIK-zonen relativt ostört och när Brattströms sikt var skymd valde han att skjuta och plötsligt kändes uppförsbacken Åreskutabrant. Oklart ifall Grewes skott ändrade riktning på försvarande AIK:are.
Surt då AIK under stora delar av inledningsakten spelade bra. Man tog sig gång på gång genom mittzonen relativt enkelt och med lite bättre skärpa i asvluten hade det kunnat bli både ett och två mål. Ska man hitta ursäkter så kändes det tydligt att de skadade spelarna saknades. Framför allt Muzito-Bagenda vars styrka framför kASSEn hade behövts. Frågan vi ställde oss var: Skulle kung Roger ha något ess i rockärmen inför period två.
Period 2
Trots att andra perioden började lovande med bl a ett bra läge till reducering när Lukas Zetterberg lyckades skära in framför Leksandsinlånade Gidlöf i DIF-kassen men puckuslingen ville inte in. Strax därpå grinade eländet oss i ansiktet igen när två AIK-spelare gick bort sig i sarghörnet och Grewe fick ta sig in från kanten och lirka in 3-0. Visst var såväl Tom Hedberg som Victor Brattström svaga här när de skulle stänga luckan. Ett mål som egentligen inte ens var en målchans.
AIK bytte målvakt men det dröjde inte länge innan även Stålberg fick vittja nätet när Marcus Krüger styrde in 4-0. När sedan Djurgården fick PP kändes 5-0 som en tänkbar följd. Istället snodde Tärnström pucken på blå och slashades när han slitit sig loss och var fri med Gidlöf. Jag kunde inte annat än att instämma i klackens fråga: VAR ÄR STRAFFEN?
Den nämnda situationen satte fart på utvisandet. Som mest satt fem spelare utvisade samtidigt och sådant rycker givetvis sönder matchen. AIK ska dock creddas för att man fortsatte försöka. Halvchanser skapades men de där riktigt bra avsluten lyste ändå med sin frånvaro. Den lilla strimman hopp efter två perioder var att AIK skulle få inleda tredje med spel i numerärt överläge.
Period 3
Även om AIK fortsatte försöka är det bara att medge. Laget var alltför ineffektivt ikväll. Det gavs möjligheter i både fem mot fyra och fem mot tre spel men känslan var att så fort AIK hade fler spelare på isen än Djurgården drog man ner på pucktempot och det - i kombination med ett uppoffrande försvasspel från Djurgården - gjorde att de riktigt heta chanserna uteblev.
Det bästa läget kom i spel fem mot fem när Nord prickade ribbkrysset. När AIK med hela sex minuter kvar chansade med att ta ut Stålberg gjorde - inte helt oväntat - Djurgården 5-0 i öppen kasse. Nu är läget så kärvt att AIK måste ta tre raka segrar. Något man lyckats med i seriespel och kvartsfinal men nu handlar det om finalspel. Det ser oerhört mörkt ut.
Slutsummering
Matchen såg i stort sett spelmässigt jämn ut. AIK hade lika stor del av spelet som Djutgården. Man skapade väl så många målchanser men effektiviteten var lika med noll. Djurgården var å sin sida övereffektiva. De gjorde mål på i stort sett alla sina målchanser och lyckades även måla på det som inte såg ut som chanser. Surt som fan, kan man säga.
AIK:s osannolika finalsiffror i PP från de tre första matcherna har färsämrats betänkligt. Nu krävs det tre raka segrar och det är svårt att se hur det ska gå till. Å andra sidan gick det i kvarten mot Löven. Jag fattar att det låter gnälligt men ikväll debuterade en inlånad Leksandsmålvakt för Djurgården. Här måste reglerna göras om. Det borde inte vara tillåtet att förstärka laget i säsongens elfte timme. Djurgården har haft hela säsongen på sig att lösa målvaktsfrågan utan att lyckas. Nu plockar man in en SHL-spelare som avslutat sin säsong för en månad sedan. Någon jävla måtta får det vara.
Djurgården lyckades skaffa sig en 2-0 ledning efter den första perioden. En ledning som inte kände logiskt då AIK lyckats skapa långa anfall utan att få till något mål. Ett par riktigt bra lägen skakades fram men vare sig Windlert, Norin eller Fitzgerald fick riktiga träffar vid sina målchanser.
När sedan Djurgården fick igång lite spel smällde det när Linus Klasen satte ettan efter fint förarbete av Dick Axelsson. Vi andra målet tycker jag nog att Albin Grewe tilläts trampa runt hela AIK-zonen relativt ostört och när Brattströms sikt var skymd valde han att skjuta och plötsligt kändes uppförsbacken Åreskutabrant. Oklart ifall Grewes skott ändrade riktning på försvarande AIK:are.
Surt då AIK under stora delar av inledningsakten spelade bra. Man tog sig gång på gång genom mittzonen relativt enkelt och med lite bättre skärpa i asvluten hade det kunnat bli både ett och två mål. Ska man hitta ursäkter så kändes det tydligt att de skadade spelarna saknades. Framför allt Muzito-Bagenda vars styrka framför kASSEn hade behövts. Frågan vi ställde oss var: Skulle kung Roger ha något ess i rockärmen inför period två.
Period 2
Trots att andra perioden började lovande med bl a ett bra läge till reducering när Lukas Zetterberg lyckades skära in framför Leksandsinlånade Gidlöf i DIF-kassen men puckuslingen ville inte in. Strax därpå grinade eländet oss i ansiktet igen när två AIK-spelare gick bort sig i sarghörnet och Grewe fick ta sig in från kanten och lirka in 3-0. Visst var såväl Tom Hedberg som Victor Brattström svaga här när de skulle stänga luckan. Ett mål som egentligen inte ens var en målchans.
AIK bytte målvakt men det dröjde inte länge innan även Stålberg fick vittja nätet när Marcus Krüger styrde in 4-0. När sedan Djurgården fick PP kändes 5-0 som en tänkbar följd. Istället snodde Tärnström pucken på blå och slashades när han slitit sig loss och var fri med Gidlöf. Jag kunde inte annat än att instämma i klackens fråga: VAR ÄR STRAFFEN?
Den nämnda situationen satte fart på utvisandet. Som mest satt fem spelare utvisade samtidigt och sådant rycker givetvis sönder matchen. AIK ska dock creddas för att man fortsatte försöka. Halvchanser skapades men de där riktigt bra avsluten lyste ändå med sin frånvaro. Den lilla strimman hopp efter två perioder var att AIK skulle få inleda tredje med spel i numerärt överläge.
Period 3
Även om AIK fortsatte försöka är det bara att medge. Laget var alltför ineffektivt ikväll. Det gavs möjligheter i både fem mot fyra och fem mot tre spel men känslan var att så fort AIK hade fler spelare på isen än Djurgården drog man ner på pucktempot och det - i kombination med ett uppoffrande försvasspel från Djurgården - gjorde att de riktigt heta chanserna uteblev.
Det bästa läget kom i spel fem mot fem när Nord prickade ribbkrysset. När AIK med hela sex minuter kvar chansade med att ta ut Stålberg gjorde - inte helt oväntat - Djurgården 5-0 i öppen kasse. Nu är läget så kärvt att AIK måste ta tre raka segrar. Något man lyckats med i seriespel och kvartsfinal men nu handlar det om finalspel. Det ser oerhört mörkt ut.
Slutsummering
Matchen såg i stort sett spelmässigt jämn ut. AIK hade lika stor del av spelet som Djutgården. Man skapade väl så många målchanser men effektiviteten var lika med noll. Djurgården var å sin sida övereffektiva. De gjorde mål på i stort sett alla sina målchanser och lyckades även måla på det som inte såg ut som chanser. Surt som fan, kan man säga.
AIK:s osannolika finalsiffror i PP från de tre första matcherna har färsämrats betänkligt. Nu krävs det tre raka segrar och det är svårt att se hur det ska gå till. Å andra sidan gick det i kvarten mot Löven. Jag fattar att det låter gnälligt men ikväll debuterade en inlånad Leksandsmålvakt för Djurgården. Här måste reglerna göras om. Det borde inte vara tillåtet att förstärka laget i säsongens elfte timme. Djurgården har haft hela säsongen på sig att lösa målvaktsfrågan utan att lyckas. Nu plockar man in en SHL-spelare som avslutat sin säsong för en månad sedan. Någon jävla måtta får det vara.