Med nämnd frånvarolista var det väl behövligt att Alfred Barklunds avstänging äntligen klarats av. Vikten av Barklunds återkomst visualiserades då han med ett rappt slagskott gjorde matchens första mål halvvägs in i första perioden. Barklund som med tydlig spelsugenhet får ses som matchens bäste spelare.
Matchen vi fick se var annars vad man skulle kunna kalla medioker, profillös och lågintensiv. Den bristande intensiteten skvallrar utvisningssiffrorna om. Tre utvisningar - varav minst två rätt tveksamma - talar om att den där fysiskt heta hockeyn lyste med sin frånvaro på Hovet ikväll.
Ifall en hockeymatch kan personifiera uttrycket serielunk så torde den här matchen göra det. AIK kunde plocka hem sin fjärde seger mot Troja utan att egentligen behöva förta sig. Smålandslaget är helt enkelt ett rätt oskickligt hockeylag och att de kommer att tvingas lämna hockeyallsvenskan i vår är inget vågat tips.
Laget skapar i stort sett ingenting. Inte ens när man kunde spela 6 mot 4 med två minuter kvar fick man till ett tryck som skapade oro i AIK. Det är därför signifikativt att smålänningarnas enda mål kom efter en helt sjuk bjudning av Simon Åkerström. Undantaget den idiotpassningen rakt i gapet på Allan McShane kändes det som att AIK städat undan knatteuppträdandet i egen zon som var orsaken till storförlusten mot Oskarshamn i fredags.
Segern ikväll gjorde att AIK behöll femteplaceringen. Samtliga lag i serien har dessutom spelat fler matcher än AIK så det finns - trots att kvällens insats var av karaktären ”vi-gör-det-nödvändiga-och-inte-mer” det anledning att se framåt med tillförsikt även om det går att hitta en hel del som bör förbättras.
Att AIK skapade såpass lite mot ett så dåligt lag som Troja/Ljungby är inte bra. Det var egentligen bara under några minuter efter Borna Kopacs 3-1-mål som AIK lyckades få lite tryck med målchanser för bl a Pooley, Åkerström och Blomstrand. Här borde nog AIK ha dödat matchen med ett eller två mål till.
På pluskontot sätter vi upp att slarvet i egen zon - Åkerströms vansinnespassning undantaget - inte visat sig i de två senaste matcherna. Nye målvakten Jonas Gunnarsson gör ett tryggt intryck vilket är bra då Victor Brattström blandat och gett så här långt den här säsongen. Victor är mil ifrån fjolårets form vilket gör att Gunnarsson är mer än välkommen.
AIK fick två möjligheter i PP i kvällens - som sagt - snälla match. Båda gångerna fick man till ett klassiskt uppställt Power-play-spel men pucktempot var alldeles för lågt och det blev inte sådär jättesvårt för motståndarna att stå emot.
Nu väntar Östersund borta på fredag där AIK har revansch att utkräva. Sedan går vi in i en tuff vecka med matcher mot MoDo och BIK. Då kommer det att krävas att AIK höjer sig ett par snäpp. Det är mot lagen vi har före oss i tabellen vi ska visa att vi på allvar vill vara med och kriga om en plats i högsta ligan. Inte mot lag som Troja - som vi i ett sinnessjukt dåligt serieupplägg mött nästan 25% av matcherna efter att endast drygt en tredjedel av serien är spelad.
En dag på jobbet är avklarad. Tre poäng inkasserade. Nu blickar vi framåt.
AIK-Troja/Ljungby 3-1 (1-0, 1-1, 1-0)
Mål: 9.39 1-0 Barklund (Boije) 34.11 2-0 Ludvig Blomstrand (Gustavsson) (p2) 37.34 2-1 Albin Nilsson (McShane) 43.04 3-1 Borna Kopac (Bengtsson - Boije)
Skott: 19-21
Utvisningsminuter: AIK 2 Troja/Ljungby 2+2
