Äntligen är slutspelet här, det man väntat på under hela säsongen. På förhand en mycket oviss serie som kan gå precis hur som helst och det visade sig under den första matchen.
AIK stod upp bra
Jag var på förhand smått orolig hur AIK skulle ta sig ann den första matchen och hur hungriga och laddade MoDo skulle komma ut i sin hemmaborg. Men snabbt blev man överraskad, det var visserligen ingen sprudlande första period och inga inga direkt slutspelskänslor visades upp. En tillknäppt första period med få skott på mål, trots det hade MoDo tagit ledningen genom Tyler Kelleher. Ett avslut som nog Brattström hade velat ha tillbaka då skotten var från relativt dålig vinkel och på första stolpen. När första perioden var över så var det AIK som var allra mest tillfreds, pressen hade MoDo problem med, AIK var mycket aggressivare och på det skapade man de allra hetaste chanserna som man tyvärr inte lyckades kapitalisera på.
Matchen i matchen
Snacket inför matchen drog igång var kampen som kommer vara mellan poängligavinnaren Scott Pooley och det man får säga som slutspelsmästaren, Tyler Kelleher. MoDos nyförvärv inför säsong har spelat tre slutspel och samtliga har slutat med en uppflyttning. På andra sidan stod Scott Pooley som gjorde sin bästa säsong poängmässigt någonsin i serien.
Det tog inte mer än 1:17 av den andra perioden innan AIK hade vänt 1-0 till 1-2. Först satte Daniel Ljungman in en retur när han blev helt ensam framför mål och kort därefter tilldelades AIK ett powerplay som Simon Åkerström bombade upp bakom Adam Werner i hemmalagets mål. Vem som låg bakom målen, ja naturligtvis var det Scott Pooley som assisterade till båda två. På det hade han också ett friläge som inte fick tillräckligt med höjd för att ställa till det för Werner.
Efter den briljanta starten så spelade MoDo upp sig och etablerade ett större tryck i AIK-zonen och Brattström och AIK-försvaret testades flera gånger om och till slut skulle det inte att stå emot trycket, Linus Andersson sköt in kvitteringen och även det skottet var i Brattströms första stolpe. Kelleher stod så här långt på ett mål men med dryga 30 sekunder kvar av den andra perioden kunde han trycka in sitt andra för matchen och göra så att MoDo återigen gick till periodpaus med en uddamålsledning.
Små marginaler
I slutspel är det så små marginaler som kan fälla ett avgörande, ett litet misstag kan leda till framgång men precis lika mycket kan det leda till ett förödande slut. Därför är det extra surt att i en första match, på bortaplan mot MoDo som inför säsongen ansågs vara en av de stora favoriterna att ta klivet upp bränna så många lägen. Om jag räknat rätt kom AIK upp i hela fyra stolpträffar under matchen. På det bränner också både Scott Pooley och Oskar Magnusson varsitt friläge i stunder där matchen står och väger.
Trots MoDos ledning inför den tredje perioden lyckades man återigen kvittera matchen och det var här, i den tredje perioden som slutspelskänslorna verkligen kom fram. Duellerna blev allt hetare, tjuvknepen likaså och så trash-talket vid varje givet tillfälle. Precis som i min inför artikel är det viktigt att kunna hålla sig kall och känslorna i styr, för det här kommer bara fortgå och bli ännu hetare för varje period som spelas.
Den tredje perioden slutade lika, 3-3 och gick till förlängning, där MoDo hade avgjorde efter 4:47 spelade. Små marginaler igen, en vunnen tekning som Emil Larsson hugger till på direkt för hemmalaget. AIK-försvaret och Victor Brattström sover lite för mycket och är inte alls med på det som sker.
