Fuera de juego; v.6
Depors tränar- och anfallssfråga, personligt EM-lag och nykomlingarnas säsong
Denna vecka gästar Deportivos Fabian Bläckberg panelen. Depor har också bidragit med de två första frågorna. Tackar för det.
Deltagare:
Robert Johansson, skribent La Seleccíon / bloggare Spanienred.
Rickard Petersson, Redaktör Spanien
Tobias García, skribent U-21-Landslaget Spanien
Fabian Bläckberg, Deportivored.
Tränare Miguel Angel Lotina har varit hårt ansatt under hela säsongen, men efter Deportivos två raka segrar sitter han marginellt säkrare på sin plats. Är Basken rätt person att hålla Depor kvar i primeran, eller ska han skickas iväg illa kvickt?
Robert:
- Jag tycker Lotina kan sitta kvar. I alla fall så länge man inte hittar en meriterad tränare. Dock så tror jag spelarmaterialet är det största problemet i A Coruña just nu. Kanske kan Chippen skaka liv i Galicierna och bli tungan på vågen som håller laget kvar. Man vet aldrig.
Rickard:
- Lotina är duktig och jag är övertygad om att han på sikt kommer att kunna göra ett bra jobb med det materialet som Depor besitter. Ge honom tid och han kommer bevisa det, men en förändring sker inte över en natt eller kanske ens över en säsong. Laget är ungt och mycket utvecklingsbart. På sikt tror jag på Depor som ett lag för övre halvan igen och kanske även som ett lag för striden om CL-platserna.
Tobias:
-Jag tror att Lotina är rätt person för Deportivo. Han har erfarenhet, har tränat en hel del lag i Segunda A och Primera och vet precis vad som krävs. Visserligen har det sett dåligt ut periodvis, men nu när Valerón är på väg tillbaka så har laget en hel del sparkapital att ta vara på. Och vi ska inte heller glömma Chippen, om han nu levererar. Nä, tror Deportivo klarar det här i slutändan.
Fabian:
- Att Lotina har oljetråg kvar att bevisa står utom all tvivel, även om argumentet definitivt kan göras att Depor inte alls har en så bra trupp som många, inklusive jag själv, har inbillat sig. Han har dock fått en tillfällig fason på laget, detta med ett smått bissart 5-2-2-1-system, vilket gör att jag och mina kompatrioter börjat se lite ljusare på de sexton ångestladdade 90-minuterskanoner som väntar. Jag är också allmänt skeptisk till den fartblindhet som råder i tränarkarusellen, och har man dessutom klubbens usla ekonomi och tabellposition i åtanke, själv har jag just de sakerna i åtanke nästan jämnt, så är det föga sannolikt att en vettig ersättare går att hitta. Svaret blir således att ja, Lotina ska stanna kvar, även om vissa tvivel till huruvida han är rätt man alltid kommer att kvarstå.
Trots att laget har sex anfallare i truppen, dessa konkurrerandes om endast en plats, så var Depor återigen på jakt efter forwards under januari. Vem, om någon, i sextetten Taborda-Xisco-Adrián-Bodipo-Riki-Rubén har störst chans att bli den målskytt hela A Coruña skriker så högt efter?
Robert:
- Rent "namnmässigt" säger jag Bodipo eftersom han egentligen är den enda jag känner till. Men ingen av herrarna sätter skräck i ligans mittbackar. Det tror jag inte. Depor har ett bra mittfält men faller i mångt och mycket på killen längst fram.
Håller alla mina tummar att Depor klarar sig kvar. Det är ett lag jag gillar som bara ska ligga i La Primera División.
Rickard:
- Jag är lite svag för Riki men det är inte riktigt den där målskytten. I övrigt skulle jag nog ljuga om jag sa att jag visste så mycket om de andra. Man känner ju igen namnen och bland dessa är nog ändå Bodipo mest namnkunnig. Dock tycker jag nog inte att han är något för Depor att satsa på om de vill nå toppen igen. Satsa på det unga och utvecklingsbara. Kanske finns det en oslipad diamant bland dessa lirare. Men värva nytt...nja, kanske, men det beror ju helt på vad man kan finna till sommaren.
Tobias:
- Antingen Riki eller Adrián. Adrián tycker jag är en mycket spännande spelare, ung, snabb och irrationell, har visserligen inte tagit vara på sina chanser i år. Detsamma gäller Riki, tycker Lotina ska bestämma sig för någon av anfallarna och ge han fortsatt förtroende. Ge Adrián/Riki 5 matcher från start i rad så ska det nog börja prestera.
Fabian:
- Svaret är Xisco. Han gjorde en strålande säsong i Vecindiario, jättebottenlag i BBVA förra året, har faktiskt ett skapligt målsnitt hittills under året, och besitter de fysiska och tekniska kvaliteter en ensam anfallare behöver. Bodipo och Rubén har misslyckats lite för många gånger för att man ska kunna vidhäfta några vettiga förhoppningar vid deras fötter, Adrián är en jättetalang men kanske inte så mycket mer, Riki har varit frustration personifierad sedan han värvades medan Taborda fortfarande inte visat sig som något mer än den skämtartikel han framstått som hela tiden. I’ll say it again, svaret är Xisco.
Vänskapslandskamp mot Frankrike på Solkusten och EM-laget börjar ta form. Som vanligt är det stora diskussioner om vilka spelare som tagits ut eller inte gjort det. Om vi tänker oss att Aragonés får kliva av till förmån för dig en stund, hur ser din startuppställning i EM ut och varför?
Robert:
- Jag utgår från en 4-1-4-1 uppställning likt den som brukar användas.
Casillas;
Sergio Ramos, Albiol, Puyol, Capdevila;
Iniesta, Xavi, Cesc, Silva;
Villa, Torres
Inte lätt att välja men dessa herrar ser starkast ut i mina ögon. Sen har man ju en hyfsad bänk också med herrar som Reina, Pernía, Joaquín, Riera och Bojan!
Ingen Raúl, sorry boys!
Rickard:
Jag lägger in en absurt obalanserad elva för att jag inte vill ödsla folk på backplatser. Spanien klarar ändå inte av att spela defensivt i stora mästerskap och en trebackslinje kanske då kan hålla försvaret på plats.
Casillas
Ramos, Puyol, Albiol
Iniesta, Xavi, Xabi Alonso, Silva
Guti, Fabregas
Torres
Jag satsar på två grymma playmakers bakom en ensam Torres som vuxit mycket i Liverpool (Han blir garanterat en ny världsanfallare nu). Guti och Fabregas där Fabregas också visat sig vara mycket giftig i Arsenal när han fyller på i anfall in i straffområdet. Mittfältet med lite sans och balans då med Xabi Alonso och Xavi centralt. På kanterna ettriga och hyperfarliga Iniesta och David Silva. Ack! Vilken vacker syn...
Tobias:
- Jag kommer att utgå ifrån Aragonés spelsätt på senare tid, typ 4-1-4-1.
Casillas;
Ramos, Puyol, Albiol, Capdevila
Zapater
Iniesta, Xavi, Fabregás, Silva
Torres
Jag skulle vilja se Zapater i Albelda rollen, dock så verkar allt peka att Bruno kan testas i den nästkommande landskampen. Vill man ha mer kantspel kan man alltid ta bort Fabregás (som hittills underpresterat i landslaget) och sätta in Joaquin som då byter plats med Iniesta. Villa måste höja sig ett par snäpp enligt mig om han vill konkurrera med Torres. Sen har vi herrar/pojkar som Xabi Alonso, Bojan, Riera, Marchena som kan nog också prestera på en hög nivå.
Fabian:
- Casillas är ju given i mål, han är helt enkelt bäst. Trevligt när det är så enkelt, vilket Aragonés nog håller med om. Spanska backar har blivit allt bättre de senaste åren, något 75-årigt Hierro-Nadal är det ju inte längre tal om.
I en fyrbackslinje är Sergio Ramos det första namn jag pillar in, som mittback dessutom, detta mycket för att så många av konkurrenterna har spelar extra dåligt under säsongen. Bredvid sig får han Raul Albiol, en av få Valenciaspelare som inte beter sig som en arbetslös gycklare. Carles Puyol har sett bra ut till höger med Barca (i den mån Puyol nu kan se bra ut) och tilldelas positionen även här Till vänster ser jag egentligen inget alternativ till Joan Capdevila, och jag vill inte se något heller.
Även mittfältet får bestå av fyra man, där Cesc Fabregas blir speluppläggare, något han är rent abnormt bra på. Bredvid honom blir det Senna, även om Xavi egentligen går precis lika bra. Till höger springer Iniesta runt som ett jehu och plockar upp en del bollar dessutom, samma sak som Albert Riera gör på vänsterkanten, detta då Espanyol i allmänhet och Riera i synnerhet är i sån extas att landslaget måste få sig en dos av det också. Längst fram är det, okonventionellt nog, Villa och Torres som gäller. Skulle hemskt gärna tycka något annat, men de är Spaniens överlägset bästa forwards.
Ett väldigt offensivt lag, javisst, men som jag ser det måste Spanien vara det spelförande laget i egentligen alla matcher, om de nu vill komma nån vart i mästerskapen, och det får man ju trots allt anta att de vill. Dessutom slipper jag ju på det här sättet plocka med någon alls av trion Marchena-Albelda-Angulo, och redan där har jag lyckats med något Aragonés haft problem med sedan han tog över.
Före säsongen var det tal om att alla tre nykomlingarna skulle få det svårt med möjligtvis ett undantag. Men nu, med drygt halva säsongen spelad, så ligger Almería på en åttondeplats, Valladolid tolva och endast Murcia under strecket i en jämn tabell. Är du förvånad?
Robert:
- Inte det minsta. Möjligtvis att Almería ligger så pass långt upp som dem gör. Men visste att nykomlingarna skulle vara att räkna med. Trodde och tror att Valladolid är det lag som slutar högst upp av de tre när säsongen väl summeras men alla kommer hänga kvar. Och det sker inte varje säsong.
Rickard:
- Lite får jag nog säga. Nog för att jag hade räknat med starka nykomlingar, men kanske inte att det skulle gå riktigt SÅ bra. Valladolid motsvarar mina förväntningar medan Almería högt överträffar. Murcia trodde jag mer på än Almería, men det är svårt att ha bra koll på lagen från Segundan. Dock är det ju en bit kvar på säsongen och det skulle förvåna mig väldigt mycket om Almería orkar liggar kvar på övre halvan. Jag tippar att de blir indragna nedåt allt eftersom med Valladolid hänger kvar på ungefär samma plats. Murcia kan ligga pyrt till om man inte kickar igång benen.
Tobias:
- Inte ett dugg! Det jag kanske är mest förvånad över är att Murcia ligger sämst till av dessa tre. Detta då Murcia är det laget som har mest resurser, en ny stadion och bättre ekonomiska förutsättningar. Jag är även lite förvånad över att Almería ligger så högt upp, men det är kul att Unai Emery har lyckats så bra med sitt lag. Visste ni att Almería är det laget som bäst utnyttjar fasta situationerna i La Liga? Jepp, det gör dem och det är definitivt ingen slump.
Fabian:
- Ja, nja, och nej. Valladolid var så översvallande bäst i the división formerly known as segunda att det framstod som en självklarhet att de skulle knipa en del poäng uppe i högstaserien. Laget vägrar dessutom att frångå sin jätteanfallande spelstil, och när man då ser till det i sammanhanget rätt knala spelarmaterialet är en tolfteplats helt ok, och lite till.
Almería däremot är en historia för sig. Hur en sån pytteklubb med endast sex år på nacken, med en galne gunnar-trupp, kan vara så inihelvete bra, och vinna nästan jämnt, övergår verkligen mitt förstånd. Klart är dock att, precis som för andra Spanska klubbar som stadigt spelat bättre än sina förutsättningar, som Villarreal och Depor, det är en handfast och finurlig president som ligger bakom det mesta av framgången. Alfonso García Gabarrón har sedan 2003 tagit Almeria på en vansinnig resa från Segunda B ända upp till deras nuvarande åttondeplats i Primeran. Detta är en prestation mångt större än något som miljardlagen i toppen kan uppbåda.
Murcia har däremot varit egentligen precis så som jag förväntade mig. Exakt.
Hasta la vista!
