Äntligen en ÖSK seger i Tranås!
ÖSK avslutade bandysäsongen på ett finfint sätt. Jag har varit nere i Tranås och sett ÖSK spela många gånger, säkert mer en tio, men aldrig har jag sett dem vinna i Lennart Hylands stad. Två oavgjorda och massor av förluster var facit ända fram till lördagen den 21:a februari 2026. Då blev det då äntligen en seger och den var till slut ganska övertygande. En krock med ÖSK:s första cupmatch i fotboll gjorde att det var endast en minibuss som lämnade Närkemotropolen tidigt på lördagsmorgonen. Inte nog med det. Av en full minibuss så blev det inte ens en hel vante, om man ska travestera på sagan om skräddaren och gubben. Hela tre sjukdomsfall och det blev ganska gott om plats i minibussen. Vi som åkte var dock förväntansfulla inför den sista bandymatchen för säsongen. Det känns lite märkligt att stänga säsongen när vinter står i ”full blom”, med snö och minusgrader ute. Man måste hitta på ett sätt att spela serien längre, så att alla lag får spela när vintern är som finast. Jag har ju redan tidigare i mina krönikor lämnat ett förslag till hur detta ska gå till, så jag lämnar den frågan.
Som vanligt ankrade vi upp vid krogen Baronen i Tranås. En av de krogar som kanske längst har varit vår stampub i de olika bortastäderna. Ägaren är en mycket trevlig man med en bakgrundshistoria i Kumla, så han gillar när det kommer närkingar till hans pub. Svampen medlemmen och tillika Nässjöbon Lennart anslöt till vårt lilla gäng, vi åt och drack gott och kände oss sedan färdiga för att ta resan upp i bergen till Tranås bandystadion. Vi var väldigt tidiga uppe på arenan Bredstorp och hade gott om tid att inspektera de olika värmestugor som faktiskt finns på arenan. Det är något vi kanske tidigare har försummat, därför att vi i många år har stått på den bortre långsidan och då har haft ganska långt till dessa faciliteter. Det blev det lilla kafét innan matchen och den lilla stugan, eller kojan som kallas för Old Bois stuga i halvtid. Den sista stugan var en mycket trevlig upplevelse. Där satt ett gäng lite äldre supportrar, de hade kaffeservering med pepparkakor och ett lotteri. Mycket trevligt bandysnack blev det där.
Matchen började med ett mål i baken redan efter två minuter och man undrade hur det hela skulle sluta, men ÖSK reste sig och de spelade verkligen under hela matchen för klubbmärket och de tillresta supportrarna. Tabellmässigt var ju allting klart. Vi skulle komma att bli sjua och inget resultat kunde ändra på det. Det var dock härligt att se vilken frenesi som ledde ÖSK fram till den seger som till slut skrevs till hela 9-5. Det var ytterst nära att det till och med blev ett tvåsiffrigt resultat, efter ett par missar på slutet som kunde ha gett oss det tionde målet. Det var också roligt att se att några av våra unga spelare tog för sig och även hamnade i målprotokollet. Det känns som om ÖSK bandy har en häftig framtid att se fram emot. Det är många unga som knackar på A-lags porten. Dock måste jag som vanligt höja en bandyskål för de tre ”veteranerna” Filip Bergman (flera vackra mål i matchen), Simon Folkesson och Sebastian Lundgren. Vilken ryggrad vi har där och vad mycket dessa spelare gör för att de unga ska få komma fram och även de briljera.
Efter matchen blev det fotografering med laget och supportrarna tillsammans. En ganska bra säsong ändå, får man väl säga som en liten enkel sammanfattning.
Vår säsong är över, men det är många viktiga matcher kvar för en hel del lag. En viktig match spelade mellan Nässjö och Tillberga parallellt med vår match. Det var Nässjö som tog emot Tillberga i något som man hade betecknat som årtiondets match. Det blev inte ens spännande, Tillberga gick tidigt ifrån och vann med hela 5-1 och tog direktplatsen till Elitserien. Detta Tillberga som har förstört ÖSK:s Elitseriedrömmar ett par gånger och nu spelade ner Nässjö IF i kvalserien, där de får ännu en möjlighet att ta sig upp i finrummet. Det känns som om det är några lag som alltid har flyt när det kommer till avgörande matcher. Tillberga är ett av dem. Nu hade de förvisso en stor buss med supportrar ner till Nässjö, men oftast är det väldigt dött på deras matcher. Det känns som om de är ett skitlag som står i vägen för andra lag och förstör deras drömmar. Vem älskar Tillberga? När vi var där för någon vecka sedan och mötte Tillberga borta, så var det fler ÖSK supportrar än Tillberga supportrar på läktaren, detta trots att ÖSK inte hade just något att spela för och Tillberga spelade för möjligheten att gå upp i Elitserien. Det säger väl allt. Men det är resultaten som räknas och de har Tillberga allt som oftast med sig.
Att Rättvik skulle ta den andra kvalplatsen kunde man lätt gissa för en tre fyra omgångar sedan och när man såg spelschemat. Dalmasarna gick heller inte på några minor, utan tjeckade in som kvallag nummer två, tillsammans med finalförlorande Nässjö IF. Det blir ett spännande kval, där jag nog ser Nässjö IF som knappa favoriter före de andra.
I kvalet till Allsvenskan misstog jag mig och istället för att som jag trodde att Surte BK skulle ta en kvalplats så blev det ett gammalt klassikerlag, nämligen Otterbäckens BK. Lite roligt kan jag tycka, men vad ska man säga om programmakarnas upplägg. Man lyckades nämligen med ett spelschema där man mer eller mindre misshandlade Surte på slutet. På fredagen spelade nämligen Surte mot serieledande Blåsut på hemmaplan. Det blev en tuff historia, där Surte kunde säkra kvalplatsen vid en seger och där det var extremt jämnt med en 2-1 ledning för Blåsut in i slutminuterna. Mycket tilläggstid blev det också i denna tuffa batalj. Surte lyckade också dra på sig en utvisning för olämpligt uppträdande i dessa slutminuter när man jagade en kvittering. Kvitteringen kom inte, utan Blåsut utökade ledningen och vann med 3-1. Dagen därpå tvingade Surte åka upp till Otterbäcken för att spela den helt avgörande matchen som skulle skicka ett av lagen till kvalspel. Av resultatet att döma så var Surtespelarna helt slut efter en gastkramande match dagen innan och därefter en ganska lång bussresa och ytterligare en avgörande match. Halvtidsresultatet talar för sig själv. Otterbäcken ledde i halvtid med 8-0! Slutresultatet blev 10-2 och Otterbäcken får chansen i ett mycket ovisst kvalspel.
Jag måste naturligtvis som avslutning tacka programmakarna i SVTV. I ett inslag som de kallade för ”Bandy Robbans upprättelse” där de sågar juryn för Örebro läns idrottsgala som istället för att ge mig utmärkelsen som årets supporter gav priset till en hockey tjej som inte var nära i meritlistan för att vinna priset. Jag tog förlusten med jämnmod på galan, men denna fina upprättelse som jag fick i SVTV är värd mer än om jag hade fått själva priset. De som vill se programmet kan bara söka upp SVTV och de senaste avsnittet.
