Men 1-1-målet! Den straffen och den comebacken såg man inte komma efter att Olivier Giroud minuterna innan hoppat högre än Tararusanu och på sin tredje stora målchans slutligen träffat rätt och gjort det där förlösande öppningsmålet. Var det bara jag som tänkte på Kennet Andersson vs Florin Prunea där? (Dessförinnan hade jag mest tänkt på Stephane Guivarch och hans kavalkad av missade chanser 1998).
Men istället för Giroud blev alltså planens bäste, Dimitri Payet, den store hjälten. Och vilka scener det blev efter drömmålet - Kontrasten mellan hans stolta tårar och den pinsamma cirkus som franska landslag bjudit på i de senaste tio årens mästerskap!
Det franska spelet var däremot som sagt ingen succé. Men premiärnerverna ska i alla fall vara borta till nästa match, som spelas mot Albanien på onsdag.
***
Före matchen fick vi se David Guetta och Zara Larsson underhålla Stade de France. Såhär kommenterade min vän Rockstjärnan den förstnämndes entré:
”Live på TV just nu i ALLA världens länder: En snubbe med innebandyfrisyr har tryckt på play och står och sjunger med i en dålig Black Eyed Peas-låt samtidigt som han pekar omkring sig.”
Mer än så behöver inte sägas om det numret. Som tur var följde nationalsångerna snabbt efteråt.
